Konsten i Folkets Hus och Folkets Park är ett samarbetsprojekt mellan Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker (FHP) under 2006 och våren 2007.
Projektet är huvudsakligen finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Statens Kulturråd. Syftet är att inventera, fotografera och registrera konst från en specifik arbetarrörelsemiljö i ett digitalt register och att tillgängliggöra det för forskningsändamål.
Ett forskningsprojekt
Under folketshus- och parkrörelsens framväxt i landet under mer än hundra år har hus och parker utsmyckats med konst. När Folkets Hus säljs eller folkparker läggs ned splittras konstsamlingarna och kunskapen om konsten glöms bort.
Avsikten med projektet är att söka rätt på den konst som skaffats av Folkets Hus och Parker, att dokumentera och tillgängliggöra den i en bilddatabas. Det sker genom sökning i de miljöer där konsten finns eller en gång har funnits och genom studier av historiker, jubileumsskrifter, fotografier och andra arkivhandlingar. Därefter fotograferar vi konstverken eller skannar in befintliga bilder och registrerar vad vi vet om konstverket.
Materialet
Det äldsta konstverket vi känner till är en tavla i Kristianstad Folkets Hus från 1890-talet. Motivet är en frihetsgudinna. Varken målningen eller huset finns kvar så vi har skannat in ett vykort från tidigt 1900-tal och kompletterat med uppgifter från folketshusföreningens arkiv. I Stockholms Folkets Hus finns målningar från förra sekelskiftet av konstnärer som Carl Larsson, Eugène Jansson och Nils Kreuger. Mängden av byster på arbetarrörelsens ledare är stort. Vi har identifierat några av skulptörerna som Carl Eldh, Adolf Jonsson, Emil Näsvall och Giacomo Moretti. Under 1940-talet tillkom skulpturer med helt andra motiv. Samma tid var också väggmålningarnas storhetstid med Torsten Billmans Samhällsutveckling i Gävle Folkets Hus som ett exempel, Nils Wedels stora väggmålning i Linköpings f d Folkets Hus ett annat.
Bland kända konstnärer märks Albin Amelin, bland de relativt okända har vi funnit en hel rad med verk av Hans Tombrock. Från 1970-talet och framåt har vi många exempel på centralt finansierad folkparkskonst med exklusiva ridåer, skulpturer och stora miljögestaltningar.
Problem
Många Folkets Hus och Parker har övergått i annan ägo än arbetarrörelsens och är inte längre medlemmar i rörelsen. En svårighet är att veta vad som har funnits och var det kan finnas bilder på och uppgifter om försvunnen konst. Många bilder är hårt angripna av tidens tand och mycket tid går åt för att göra dem synliga i registret.
Tidsödande är också att söka uppgifter om när konstverken köpts in, donerats eller deponerats. Av befintliga konstverk kan det vara svårt att avgöra om det rör sig om original eller olika former av kopior. Många konstverk har också försvunnit helt då hus och parker har rivits och inga bilder av dem har bevarats.
Medarbetare
- Marie Ericsson – som är anställd av Folkets Hus och Parker – fotograferar, skannar, bildbehandlar och lägger in bilderna i den databas som hon också har utformat.
- Margareta Ståhl på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek letar fram bilder och uppgifter och är projektledare.
- Medarbetare är också alla de människor runt om i landet som besvarat våra utskick med böner om hjälp med att fotografera sina konstverk och att söka fram uppgifter om dem.
Målsättningen
Tanken med projektet är att bygga upp en databas för forskning så att vi en dag ska kunna få svar på om det finns en specifik folketshus- och parkkonst och hur den i så fall ser ut.