Kontakta oss | Besök oss | Lättläst | Om oss | English

 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet
Webbplatskarta | Taggmoln
Det kan förekomma driftstörningar i vår e-post. Om ni inte fått svar på e-post inom ett dygn (när vi har öppet),
var vänlig och ring vår forskarexpedition på 08-412 39 29.

Hinke Bergegren och Under röd flagg

Jenny Edlund, 7 november 2008.

Av: Jenny Edlund (praktikant hösten 2008)

Under röd flaggs framsida.

Hinke Bergegen (1861-1936) har gjort sig känd som agitator, men verkade som både journalist, skådespelare och författare. Han var redaktionssekreterare på Social-Demokraten under 1890, gav ut Proletären 1891-92 och Brand 1904-06.

Bergegren var en av den tidiga socialdemokratins radikalaste röster. På många sätt var han en förgrundsgestalt inom kvinnofrågan samt barnbegränsningsdebatten. Ett ställningstagande som arbetarkvinnorna återgäldade inte minst vid hans begravning. Gatorna kantades av stora människoskaror, och själva katafalken drogs av arbetarkvinnor i röda blusar. Idag är han uppmärksammad framförallt för sin koppling till anarkismen, trots att han slutade sin politiska bana inom den kommunistiska rörelsen.

Under röd flagg

Tidskriften Under röd flagg utgavs år 1891 i nio nummer, från mars till juni. Medverkarna i tidskriften skrev i de alla flesta fall under pseudonym. Detta upplevdes, vid sidan av själva innehållet, som oerhört provocerande. Bergegrens meningsmotståndare menade att just denna skrift var själva det organ som anarkismen verkade genom.

Taktikfrågan

En genomgående debatt inom socialdemokratin under en stor del av dess tidiga existens, rör frågan om vad som bör väga tyngst och på vilken spelplan huvuddelen av verksamheten bör bedrivas: parlamentarism eller utomparlamentariska aktioner. Under 1890-talets inledande år kom denna stridsfråga att i hög grad personifieras av Hjalmar Branting och Hinke Bergegren.

I februari 1891 höll Bergegren ett offentligt föredrag där han talade om en tendens inom socialdemokratin i Europa att närma sig de borgerliga. (Soc.-D. 2/2 1891) Redaktör Hjalmar Branting gav ett snabbt svar i en artikel i Social-Demokraten i mars 1891: “Den s.k. taktikfrågan är efter vår uppfattning alls icke någon ‘fråga’ bland socialdemokrater inbördes. [...] Vi ha [...] för vår del icke velat fästa något vidare avseende vid de försök, som av några personer här på senaste tiden gjorts att utan skymt av någon yttre eller inre anledning med all gewalt driva fram en strid om partiets taktik.” (Soc.-D. 9/3 1891). En vecka efter Brantings artikel såg veckorevyn “Under röd flagg” sitt ljus. Bergegren stod som redaktör och utgivare.

Lyktgubben och Branting

Efter den inledande programmatiska “Förbannelsens treenighet, privat äganderätt, religionen, äktenskapet” i första numret av Under röd flagg, den 15 mars 1891, svarade Branting med en artikel i Social-Demokraten (Soc.-D 17/3 1891). Branting förklarade att Bergegren tydligt tagit avstånd från socialdemokratin och partiet. Han menade däremot att socialdemokratins mål och medel stod klara och att man därför inte behövde “fråga efter om i träsken vid sidan av den fasta vägen en orolig lyktgubbe far av och an, icke ens om han viftar med en ‘Röd flagg’” ( Soc.-D. 1891 17/3). Bergegren var däremot inte sen att svara. I Under röd flaggs andra nummer publicerade han sin svarsartikel “Socialdemokratens senaste irrbloss”, skriven av signaturen “Lyktgubben i träsket”.

Under röd flagg - sågad av alla?

Innehållsmässigt präglades “Under röd flagg” av en strävan att sammanföra olika idéer och tankegångar från socialdemokratins utkanter. Den svenska socialdemokratin var i detta skede byggd på marxistisk grund, vilket återspeglas i Under röd flagg, om än i radikaliserad form. Anarkistiska, marxistiska och anarko-kommunistiska tongångar blandades och presenterades i fräna ordalag. Som i öppningsskriften “Förbannelsens treenighet”, där den privata äganderätten, religionen och äktenskapet förklarades vara kapitalismens grundstenar.

Både Hjalmar Branting och Axel Danielsson kom att öppet såga den nya veckotidskriften då de tolkade den som ett revolutionsromantiskt slyngelutspel som kunde komma att splittra partiet. Danielssons betyg till den nya tidskriften löd: “utstyrseln är elegant, innehållet tarvligt, tonen närgången, utsikterna skrala” (Arbetet 17/3 1891).

I efterhand har orsaken till den hårda kritiken gentemot tidskriften många gånger ansetts vara just pragmatism. Taktiskt sett uppfattades det inte som rätt i tiden med en flammande agitationsskrift. Även om tidskriften publicerade anarkister såsom Peter Kropotkin, präglades tidskriften i högre grad av en allmän misstro gentemot parlamentarism. Vilket var grundmotsättningen gentemot partiledningen. Nära sammanlänkad med taktikfrågan var frågan om storstrejk. Generalstrejk ansåg av revolutionärerna inom partiet vara det medel som stod till buds för att inleda revolution för att införa socialism. Partiledningen såg däremot generalstrejk snarare som ett medel för successivt maktövertagande.

Pseudonymer och skribenter

Det som samlade skribenterna till tidskriften var den antiparlamentariska hållningen och frågan om generalstrejk. Vilket framgår i all sin tydlighet i nummer fem av Under röd flagg där allmän strejk lyfts fram som det mäktigaste vapnet till arbetarklassens förfogande. Ett annat exempel är det tredje numret där det förekommer en kort liten satir: “En ‘lustresa’.” En nidbild av reformism, där reformvägen utmålas som genvägen, som snarare är en senväg.

Anarkistiska tankegångar utnyttjades ofta i tidskriften med socialdemokratin som polemisk motpart. Domen över den senare var alltid hård och provokationen däri tydlig. I de fyra första numren av Under röd flagg förekom en serie under titeln “Anarkismen”, skriven av pseudonymen Michael. En artikelserie som var en form av historik över anarkismen och dess grundsatser. Ett möjligt försök till att bättra på dess rykte.

Det fanns en rad skribenter som verkade under eget namn bland annat Gustaf H:son-Holmberg, Carl Natanael Carleson och Gustaf Sjöholm. Med anledning av att de tre anarkisterna L. Chr. Nielsen, Nils Wessel och N. O. Wester uteslöts ur Malmö socialdemokratiska förening under våren 1891, publicerade sig även de under eget namn i Under röd flagg nummer fem. En uteslutning som även kommenterades av Gustaf H:son-Holmberg under rubriken “Fria ord” i nummer sex.

Andra förekommande skribenter, är som redan nämnt Peter Kropotkin som bidrog med tre alster. “Till de unga proletärerna” i två delar, utkom i Under röd flagg nummer fem och sex. I nummer fyra publicerades ett yttrande om Pariskommunen, även en text om kvinnoförtryck i nummer fem. Élisée Reclus förekommer med en artikel i nummer sju. En text om sambandet mellan avskaffandet av privat ägande och framväxandet av sund offentlig moral. Under rubriken “Fria ord” fick bland annat namn såsom D.F. Duhamel och John Stuart Mill utrymme för att citeras om begreppet frihet. Andra namnkunniga skribenter var Karl Kautsky, Friedrich Engels och Hinke Bergegren själv, utan pseudonym.
Under röd flagg - en enad socialdemokrati

Utgivningen av Under röd flagg skulle kunna ses som en fortsatt inlaga i fejden mellan Branting och Bergegren. I det stora hela är det däremot ett dokument som vittnar om en djupgående förändring inom socialdemokratin. Trots Brantings offentliga avbasningar hade Bergegren kvar anhängarna i det socialdemokratiska förbundet. Med överväldigande majoritet hade han valts som ombud vid partikongressen våren 1891.

Branting svarade med att göra upp med vad han kallade det bergegrenska projektet under maj månads partikongress i Norrköping. Bergegren och hans ungsocialister, unghinkarna, stod emot de retoriskt kunniga Hjalmar Branting och Axel Danielsson. Det socialdemokratiska förbundet hade däremot fortfarande stark påverkan av anarkisterna. Bergegren själv kommenterade den stundande kongressen i nummer åtta med att citera Social-Demokratens öppningsord till 1889 års konstituerande kongress: “vi hoppas att äfven då de skilda åsikterna som lifligast bryta sig mot hvarandra, alla likväl skola minnas att vi äro ett parti, som håller tankens och ordets frihet i hälgd” (Under röd flagg 16/5 1891).

I Under röd flagg nummer nio, lite mindre än en månad efter kongressen, skrev Bergegren att ledarna hade försökt att styra upp kongressen så “blaskigt moderat och riksdagsenligt som möjligt”. Bergegren innehade fortfarande ordförandeposten i socialdemokratiska förbundet, något som Branting med flera opponerade sig emot. Deras önskan var att Bergegren skulle avsättas och förbjudas att tala i det socialdemokratiska partiets namn. Ännu en tid efter kongressen fortsatte det att storma mellan tidningen Social-Demokraten med dess redaktör Branting, och det socialdemokratiska förbundet. En konflikt som så småningom svalnade efter det att Bergegren avsade sig ordförandeskapet och tillträdde tjänsten som redaktör för Proletären. I samband med detta lade han ned Under röd flagg och skickade ut ett flygblad som sade att: “det aldrig varit hans mening att försöka ställa till split eller brytningar (annat än meningsbrytningar) inom partiet” (Waldemar Bernhard, Banérförare, 1950).

Under röd flagg i digital form

Vi har digitaliserat alla nio nummer, exklusive omslaget. Läs dem i pdf-form nedan. För varje nummer finns också en kort innehållsbeskrivning.

Observera! Fel i pagineringen alternativt i trycket, i nummer sju. Sidan 64-65 saknas, däremot är tidskriften häftad och ingen sida verkar saknas ur det specifika exemplaret. Till nummer 5 saknas dessutom “Följetong: Arbetslös”.

Under röd flagg 1891:1

  • Förbannelsens treenighet
  • Under lien
  • Den lagliga humbugen - Av Referent
  • Anarkismen - Av Michael
  • Bland bönder och patroner
  • Följetong: Arbetslös

Under röd flagg 1891:2

  • Arbetare! - Av Truls
  • Anarkismen - Av Michael
  • Fria ord: 1 maj - Av V.H.
  • Stockholms marsminnen (I)
  • Socialdemokratens senaste irrbloss - Av Lyktgubben i träsket
  • Dragnaglar - Citat av John Stuart Mill
  • Följetong: Arbetslös

Under röd flagg 1891:3

  • En “lustresa” - Av Grim jun.
  • Anarkismen - Av Michael
  • Till hustrurna - Av Lilli M. Volmes.
  • Hvad är frihet? - Av D.F. Duhamel
  • Stockholms marsminnen II
  • Fria ord: 1 maj - Av Z
  • Dragnaglar - Citat av John Stuart Mill
  • Följetong: Arbetslös

Under röd flagg 1891:4

  • Kotteripolitisk förföljelse
  • Fattigdomen bort - Av “Firda”
  • Om pariserkommunen - Av Peter Kropotkin
  • Citat av Garibaldi
  • Citat av Henrik Ibsen
  • Anarkismen - Av Michael
  • Under lien
  • Fria ord: Sammankopplingen 1 maj- Av Socialist
  • Följetong: Arbetslös

Under röd flagg 1891:5

  • Genom eget arbete blir man inte rik - Av Berl. Volkstr.
  • Muraréflickan - Av Karolus
  • Kan det komma godt af ondt?
  • Till de unga proletärerna (1) - Av Peter Kropotkin (Ur “Paroles d’un revolté”)
  • Under lien
  • Siffror tala
  • En bild af det lagliga tjuveriet
  • “Exklusionen i Malmö socialdemokratiska förening- de exkluderades förklaring” - Av L. Chr. Nielsen, Nils Wessel och N.O. Wester
  • Dragnaglar - Citat av Tousseuel, Louise Åkermann och Peter Kropotkin

Under röd flagg 1891:6

  • Mitt och ditt - Av Sch. Janovsky
  • Öppet bref till red. Hj. Branting från denna revys utgivare - Av Hinke Bergegren
  • Klagotoner - Av Qvercus
  • Till de unga proletärerena (II)- Av Peter Kropotkin
  • Elände och uppoffring
  • Under lien
  • Fria ord - Av G. H:son-Holmberg
  • Ingen kurtis - Av -g.
  • Efter tjugo år
  • Följetong: Arbetslös

Under röd flagg 1891:7

  • 1 maj
  • Det första villkoret för likställighet - Av Élisée Reclus
  • Under lien
  • En afton hos Kropotkins - Av G.H.H.
  • Fria ord - Av Gustaf Sjöholm
  • En bok för dagen
  • Dragnaglar - Citat från Arbeideren
  • Följetong: Arbetslös

Under röd flagg 1891:8

  • Kongressen
  • Fullmäktigskap och representantskap - Av G.H.H.
  • En nihilists historia
  • På nybygge’ - Av Murargrabb
  • Arbetets värde
  • Kolgrufvorna och deras arbetare - Av Karl Kautsky
  • Hur han vart förbrytare - Av Ernst Klaar
  • Staten - Av Friedrich Engels

Under röd flagg 1891:9

  • Kongressen jämte efterslängar - Av Hinke bergregren
  • Hvad är pängar - Av Leo Tolstoi
  • Den socialistiska propagandan - vad är ändamålet med den socialistiska propagandan? - Av (Commonweal)
  • Kulturfientligt
  • Under lien
  • På nybygge’ (II)- Av Murargrabb
  • Fria ord - “Våld” - Av K.
  • Hur han vart förbrytare. Av Ernst Klaar (fri översättning.)
  • Dragnaglar - Av Roabertus

Senast uppdaterad: 23 februari 2011