Facklitteratur om hembiträden


Länkarna leder de flesta fall till vår bibliotekskatalog Kata.
Av: Hans Larsson och Mats Myrstener

På denna sida:


Boktips med längre kommentarer

Migration and domestic work : a European perspective on a global theme, edited by Helma Lutz, 212 s.

The new maids : transnational women and the care economy / Helma Lutz, 241 s.

Global woman, nannies, maids, and sex workers in the new economy / Barbara Ehrenreich, A. R. Hochschild (eds.),

Den tid vi lever i kallas allt emellanåt för ”migrationens tid.” Det beräknas att cirka 200 miljoner människor lever i ett annat land än det de föddes i. I allt högre utsträckning är de migrerande kvinnor, vilket föranlett forskare att tala om ”migrationens feminisering”. Dessa kvinnor migrerar allt oftare ensamma, detta då mottagarländerna infört alltmer restriktiva regler då det gäller anhörigmigration, vilket innebär att de ofta har sina barn och sin övriga familj kvar i hemlandet. Till detta kommer att kvinnorna oftast saknar arbetstillstånd, även det en följd av en alltmer restriktiv invandrarpolitik från mottagarländernas sida, vilket gör dem sårbara och fångade i en situation utan vare sig rättigheter eller skyddsnät. Framförallt finner dessa kvinnor arbete i sektorer som husligt servicearbete, catering eller underhållningsindustrin och/eller prostitution.

En av de absolut snabbast växande marknaderna i dagens globaliserade ekonomi är marknaden för husligt arbete. De som anställs är oftast kvinnor, kvinnor från syd som tar arbete hos Europas och USA:s över- och medelklassfamiljer för att städa deras hem, laga deras mat och ta hand om deras barn och gamla. Många av dessa kvinnor står utanför alla arbetsrättsliga sammanhang i de länder som de åkt till för att arbeta. I många av dessa länder upphör över huvud taget alla arbetsrättsliga lagar att gälla vid tröskeln in till den husliga servicesektorn, en tydlig indikation på att det servicearbete de utför är impregnerat med ett traditionellt könsrollstänkande och därför inte anses utgöra ett ”riktigt arbete”. Lutz pekar på att detta sätt att avhända sig husligt servicearbete (”the three C’s – cleaning, caring and cooking”) förvisso har gjort det lättare för Europas och USA:s medelklasskvinnor att arbeta och göra karriär, men att det skett på bekostnad av en mer gemomgående förändring av samhället.

Ehrenreich och Hochschild är inne på samma linje när de påpekar att situationen skapar ett förhållande som i global skala ”i viss mening speglar en traditionell könsrollsindelning. Den rika världen går in i den traditionella mansrollen – bortskämd, krävande, usel på att laga mat, städa eller hitta sina strumpor. Fattiga länder ikläder sig den traditionella kvinnorollen – tålmodig, vårdande och självförnekande.” (11 f). Som en av de intervjuade i Lutz’ bok säger:

Just det, framförallt köket – skitigt och, just det, alla dessa kök där så mycket måste göras. Och allt som bara ligger på golvet, deras grejer, kläder, böcker, allting, massor av grejer, över hela golvet. Alltid på golvet … jag kan inte dammsuga om allt finns på golvet. Det är väldigt irriterande! Jag kan inte fatta varför människor gör på det sättet … knäppt. Så alltså handlar det om två jobb i ett för mig – eftersom jag aldrig bara kan börja städa med en gång, för att där finns en youghurtförpackning och där en sked på golvet och för att jag måste plocka upp kläder och hänga upp dem på stolar; på något sätt måste jag plocka upp grejer, om du förstår vad jag menar, innan jag kan börja städa.

(Lutz, 53)

En jämlikhet baserad på husligt arbete utfört av lågavlönade kvinnor, som själva tvingats lämna sina barn kvar i sina hemländer, tycks onekligen vara en vinglig väg att gå. Samtidigt kan det vara på sin plats att, som Lutz, påpeka att dessa migranter inte är några slags marionettdockor som endast tvingas anpassa sig till andras agendor:

Yet it seems important to note that migrants are not puppets of their respective economies or national states, but human individuals seeking to improve their living conditions across frontiers. The contributions they make to changing society in their countries of origin and reception, as much as the structural restrictions and obstacles to migration they encounter, are part and parcel of their life stories. ”Bottom-up transnationalism” is therefore a metaphor for the appreciation of this contribution.

(Lutz, 24)

Dessa tre böcker utgår från ett transnationellt perspektiv. Grunden utgöres av djuplodande och faktaspäckade fältarbeten och intervjuer, men det påpekas även att arbetet försvårats av själva den situation som intervjuerna ämnat belysa. Detta då hemmet upplevs som något mycket privat och en skyddad zon för avkoppling, vilket fått de som anställt en huslig servicearbetare att ögna den intervjuande med misstänksamhet; för de anställda handlar det om något mer allvarligt: risken för att bli utvisade.

Migration, domestic work and affect : a decolonial approach on value and the feminization of labor / Encarnación Gutiérrez-Rodriguez, New York 2010, 220 s.

Det värsta är toaletterna! Alltså, du möter människor som verkligen är tipp-topp, men glöm det! Verkligen! Därför har jag alltid handskar på mig. ( … ) Kanske är det människor som är superrenliga, men bara ytligt! Men alltså, du vet folk i köket och på toaletten! Alltså verkligen! Borstar finns överallt! ( … ) Vad du kan göra är att få det lite renare. Men det är nedfläckat överallt! Kiss överallt! Männen kan inte kissa rätt alls!

(137)

Så utbrister Carmen, som arbetar som huslig servicearbetare i Hamburg.

Boken, skriven av sociologen Encarnación Gutiérrez-Rodriguez, grundar sig på ett mångårigt forskningsprojekt bedrivet i Tyskland, Storbritannien, Spanien och Österrike och över 100 intervjuer med kvinnor från Peru, Ecuador och Chile som arbetar inom den husliga servicesektorn i dessa länder.

Författaren förmedlar samma bakomliggande bild som de tre ovan nämnda böckerna, men lyfter i högre grad fram interaktionen mellan de som anställes och de som anställer inom denna sektorn. Vad är det för slags känslor som föds och vibrerar mellan den som anställts för att städa någon annans hem och den som anställt denna person för att städa sitt hem? Gutiérrez-Rodriguez ställer frågan ur ett i grund och botten marxistiskt och postkolonialt perspektiv vilket öppnar upp för en ytterst intressant läsning, en mycket mer intressant läsning än vad som är möjligt att ge rättvisa åt i denna korta anmälan. Jag nöjer mig därför med att ge en länk till en artikel av Gutiérrez-Rodriguez och ett försök till en översättning av bokens slutord, skrivna av det argentinska Colectivo Situaciones:

det finns inget sätt att angripa kapitalismen på utan att se att dess makt är den makt som kommer ur sorgsenhet, maktlöshet, individualism, separation, varan. Alltså består all kamp mot kapitalismen av att skapa andra former av samhällelighet, andra former av glädje än de som saluförs, en annan politik, en politik som är en del av livet.

(169)

Decent work for domestic workers / International Labour Conference, 100th Session 2011, International Labour Office, 70 s. (Report (International Labour Conference) ; 100th Session, IV(2A))

Decent work for domestic workers / International Labour Conference, 100th Session 2011, International Labour Office, 31 s. (Report (International Labour Conference) ; 100th Session, IV(2B))

Det husliga servicearbetet har varit en punkt på International Labour Offices (ILO) dagordning sedan åtminstone 2008. Nödvändigheten av att skapa ett arbetsrättsligt regelverk för denna sektor har ansetts allt större över tiden. Detta av anledningar som nämns i det förslag till en konvention rörande arbete i denna sektor som togs upp till diskussion 2011:

  • Att denna sektor med självklarhet bör omslutas av de strävanden och rekommendationer som ILO verkar för.
  • Den stora vikt denna sektor har för världsekonomin i stort.
  • Mot bakgrund av att arbete i denna sektor fortfar att vara undervärderat och osynligt och framförallt utövat av kvinnor och flickor av vilka många är migranter och därigenom särskilt sårbara och utsatta för diskriminering
  • Med hänsyn till att denna sektor spelar en stor roll i utvecklingsländers ekonomi.
  • Mot bakgrund av de speciella villkor under vilka det husliga servicearbetet utförs, måste de som utför det garanteras att de har rättigheter och att dessa rättigheter kan utövas.

Den färdiga texten rörande reglering av husligt servicearbetare går att hämta från International Labour Offices webbplats.

Seven days a week / David M. Katzman, New York 1978, 374 s.

Denna bok behandlar utvecklingen av det husliga servicearbetet i Förenta staterna under perioden 1870-1920. Författaren visar på hur det husliga servicearbetet hamnar vid sidan av den pågående moderniseringen och industrialiseringen av samhället, trots att det förekommer försök att tillämpa det sätt att kontrollera och rationalisera arbetet som var en del av industrialiseringen även på denna sektor.

Att arbeta inom denna sektor var aldrig populärt. Den anställde inneslöts i främmande människors hushåll, blev alltför beroende av och kom alltför nära arbetsgivaren (oftast en kvinna kallad ”Mistress”) och dennas emotionella utbrott och humörskiftningar. Från den anställdes sida är kommentarer av nedanstående slag legio:

Du har ingen tid för dig själv; andra jobb har en klart definierad arbetstid och när du jobbat klart kan man göra som man vill utan att fråga någon.

Söndagarna i en privatfamilj är oftast allt annat än en vilodag för tjänaren, för den dagen finns det oftast gäster som ska äta middag eller dricka te eller båda delar, vilket innebär mer arbete.

Jag förmodar att anledningen till att alltfler kvinnor söker något annat jobb är att de hellre vill arbeta hela dagen och ha det avklarat så att de kan ägna kvällarna åt sig själva.

(ix)

Vid slutet av den undersökta perioden har de flesta vita kvinnor lämnat denna sektor för arbete inom främst industri- och affärssektorn; majoriteten av tjänarinnorna är då svarta kvinnor från sydstaterna.


Boktips med kortare kommentarer

Calleman, Catharina: Genusperspektiv på arbetsrätten (2009)
Om bland annat hemarbete och hembiträden.

Class struggle on the home front : work, conflict and exploitation in the household (2009)

Cousins, Christine: Society, work and welfare in Europe (Macmillan press, 1999).
Tar bland annat upp kvinnors arbete och arbetslöshet, välfärdspolitik och nyfattigdom i fyra EU-länder efter Andra världskriget.

Ehrenreich, Barbara: Barskrapad (2002)
Städerskor i USA.

The encyclopedia of strikes in American history. Aaron Brenner, Benjamin Day, Immanuel Ness, editors, ME Sharpe, 2009
Behandlar bland annat hembiträdesstrejker i USA. (Se Boktips december 2009).

”Förklädd” : klassiska reportage (1995)
Bland annat Ester Blenda Nordströms wallraffande som piga på 1910-talet, och Inge Lunds reportage från arbete som piga i USA 1917.

Hirdman, Yvonne, Kristina Bohman, Maj Birgit Rörslett: Påminnelser : om kvinnors liv i Sverige (1995).
Om hembiträden, pigor bland annat.

Lindgren, Anne-Marie, Marika Lindgren Åsbrink: Systrar, kamrater! : arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer.
Behandlar bland annat Gertrud Månsson, tidigare hembiträde, första s-kvinna som invaldes i Sthlms stadsfullmäktige 1919. (Se Boktips december 2007)

Lund, Inge: ”Svenska tjänsteflickor I USA”, i Karl Hildebrand och Axel Fredenholm, Svenskarna i Amerika, del 3, 1926.

Migration and domestic work : a European perspective (2009)

Sjöberg, Maria: ”Min mormor var jungfru : om ett arbete som aldrig har professionaliserats” i Att göra historia : vänbok till Christina Florin. – 2008. – S. 119-133

Svensson, Valborg: Ett ord till husmor (1942) m.fl. politiska broschyrer.

Women’s labor in the global economy (2007)

Artiklar ur Samhällshistoria i fokus: festskrift till Lars Olsson (2010)


Om Ester Blenda Nordströms reportage ”Hur har tjänsteflickorna det”

Ester Blenda Nordström: ”Hur har tjänsteflickorna det”, i Förklädd : reportage (red. av Stig Hansén och Claes Thor, 1995)

Våren 1914 smids det planer i Elin Wägners och John Landquists hem på Kungsklippan i Stockholm. Den 23-åriga journalisten Ester Blenda Nordström (1891-1948) ska under namnet Malin Söderström ta en pigplats på en bondgård tillhörande Jogersta herrgård i Tuna, väster om Nyköping. Där ska hon arbeta en månad för att samla material till ett reportage som senare publiceras i Svenska Dagbladet och blir boken En piga bland pigor. Motivet var att spegla tjänsteflickorna och deras liv, utan överdrifter och utsmyckningar. Att det bara blir en månad beror på att hon bara fått tjänstledigt från sitt ordinarie arbete så länge. Men när reportaget väl är skrivet har hon utlovats en extra semestermånad av tidningen.

Hon övar sig genom att reparera bilmotorer för att händerna ska få de rätta valkarna. När hon bestått ”kaffeprovet”, och kokat kaffe till hela gårdens manfolk, blir hon accepterad. Den 28 juni 1914, samma dag som skotten faller i Sarajevo, publiceras den första delen av hennes reportage. Otto von Friesen på Dagens Nyheter menar att det var ett enastående reportage, ett av de första exemplen på grävande journalistisk över huvud taget i Sverige. Hon gör intryck på de andra pigorna när hon plockar fram en riktig tandborste, tvättar sig ordentligt fast det bara är torsdag, eller när hon klagar på vägglössen i pigkammaren. När hon ska delta vid slakten och vispa blod blir hon först skräckslagen. När suggan ska stickas håller hon på att svimma, men består även detta prov.

Bland läsarna blev reportaget en succé, och för de anställda på gården en upprättelse och levnadsteckning. Endast bonden på gården blev förbannad och lät fabricera en motskrift: Ett pennskaft som piga, som utkom 1915. Även andra, manliga, journalister var kritiska till ”pennskaftet”. Ester Blenda Nordström kom att fortsätta med sina initierade reportage, hon åkte till exempel motorcykel som en av de första kvinnorna genom stora delar av Sverige, hon skildrade det nationalistiska Bondetåget inifrån 1914, och skrev tidiga både realistiska och osentimentala reportage om samer i Lappland, publicerat i boken Kåtornas folk. Hon var kommissarie i Finska nödhjälpskommittén 1917-18, skrev flera ungdomsböcker, och reste 1920 till Sydamerika och skildrade emigranternas liv i USA. Där försöker hon bli accepterad som inresande immigrant på Ellis Island, men avslöjas och sätts i arrest. Hon prövar på olika arbeten i New York, i kök och som lantarbetare. I Chicago tar hon jobb i köket hos en förmögen familj, skildrat i boken Amerikanskt (1923). Sin sista stora resa gjorde hon med sin man till Kamtjatkahalvön i Sibirien, där hon tog ett antal intressanta fotografier, skildrat i boken Byn i vulkanens skugga (1930).


Tips på artiklar i Arbetarhistoria

Yvonne Hirdman: ”Med kluven tunga : LO och genusordningen”
Om LO:s inställning till kvinnors arbete, mest efter andra världskriget.
1998:1-2 = nr 85-86, s. 49-53

Karin Englund: Recension av Kvinnor mot kvinnor: om systerskapets svårigheter (red. av Christina Florin, Lena Sommestad, Ulla Wiklander).
Nämner och kommenterar bl.a en uppsats i antologin av Lisa Öberg: Ett socialdemokratiskt dilemma: från hembiträdesfråga till pigdebatt.
1999:4 = nr 92, s. 44-46

Ylva Waldemarsson: ”LO:s kvinnoråd : en paradoxal historia och framsteg och motgång”
2003:2-3 = nr 106-107, s. 54-58

E. Stina Lyon: ”Kvinnor skriver om kvinnors dilemma: Alva Myrdals och Viola Kleins Kvinnans två roller”
Om kvinnans möjlighet att kombinera yrkesarbete och hemarbete.
2003:2-3 = nr 106-107, s. 20-29

Kirsi Saarikangas: ”Skaparen av det moderna hemmet: Alva Myrdal om planeringen av vardagslivet”
2003:2-3 = nr 106-107, s. 50-61

Wuokko Knocke: ”Att skapa sitt liv i Sverige : två invandrarkvinnor berättar”.
Om invandrarkvinnors arbete i Sverige, både som städare och inom omsorgen, även hembiträden nämns.
2004:4 = nr 112, s. 12-19

Ann-Catrin Östman: ”Som hushållerskor och husmödrar : om kvinnors flyttning till Sverige från svenska Österbotten under 1930- och 1940-talen”
2007:1 = nr 121, s. 12-17

Franca Iacovetta: ”Exilradikaler och jordnära militanta aktivister : italienska arbetarkvinnors internationalism i USA och Kanada” .
Bland annat om hembiträden i Frankrike, USA, Kanada, Argentina.
2007:2-3 = nr 122-123, s. 15-26

Karin Carlsson: ”Omsorg och strategi : hemvårdarinnan och den sociala hemhjälpen 1944-1960”
2008:2 = nr 126, s. 2-11 [fulltext]

Jenny Andersson: ”I servicearbetets tjänst” Recension av Paula Mulinaris avh. Maktens fantasier, servicearbetets praktik.
Om framförallt invandrarkvinnors servicearbete i Malmö. ”Genom att servicearbetet tillskrivs olika roller på arbetsplatsen skapas och förstärks också stereotypa föreställningar kring över- och underordning.” Behandlar bland annat städjobben i dagens kapitalistiska ekonomi.
2008:2 = nr 126, s. 40-41 [fulltext]

Emma Strollo: ”Från pigjobb till hushållsnära tjänster – ett historiskt perspektiv”.
2009:1-2 = nr 129-130, s. 21-28 [fulltext]

Dorothy Sue Cobble: ”Vänskap bortom Atlanten”
Om hemarbete i Sverige och USA.
2009:1-2 = nr 129-130, s. 12-20 [fulltext]