Miles, Malcolm, Herbert Marcuse, London, Pluto Press, 2012, 194 s.
Det finns många vänstertänkare som är besvärliga att gå runt och som man heller inte bör gå runt. En sådan är Herbert Marcuse (1898-1979), en av Frankfurtskolans ledande teoretiker, på flykt undan nazisterna, akademisk karriär i USA, författare till böcker som Den endimensionella människan och Eros och civilisation (båda översatta till svenska 1968). I denna bok, som stödjer sig Herbert Marcuses collected papers, som getts ut i fem delar sedan 1998 (ytterligare en del planeras), koncentrerar sig Malcolm Miles framförallt på Marcuses teorier och skrifter om förhållandet mellan konst och politik och frigörelse. Jag fastnar nästan genast vid ett citat: ”Art draws away from this reality, because it cannot represent this suffering without subjecting it to aestethic form, and thereby to the migrating catharsis, to enjoyment. Art is inexorably infested with this guilt.” (s. 57). Boken ingår i serien Modern European Thinkers.
Prevost, Gary, Campos, Carlos Oliva and Vanden, Harry E. (red.), Social movements and leftist governments in Latin America, London : Zed, 2012, 181 s.
I Latinamerika har vänsterinriktade partier kommit till makten i många länder under 2000-talet. Denna bok koncentrerar sig framförallt på sex länder: Argentina, Chile, Bolivia, Ecuador, Brasilien och Venezuela. I dessa länder har det även utvecklats starka sociala rörelser med kraft att störta regeringar och ändra agendan och boken undersöker förhållandet mellan dessa båda aktörer, de sociala rörelserna och de vänsterinriktade partierna och regeringarna. I förordet poängteras att förhållandet dem emellan är symbiotiskt. Partierna behöver de sociala rörelserna aktivism och entusiasm för att kunna föra en kamp mot de traditionella eliterna och vinna regeringsmakten. Å andra sidan kan inte de sociala rörelserna hoppas på att uppnå sina mål utan de mekanismer som en vänsterledd stat kan erbjuda (18f).
Harvey, David, A brief history of neoliberalism, Oxford : Oxford University Press, 2011, 245 s.
Denna bok handlar om, vilket framgår redan av dess titel, nyliberalismen, dess uppkomst, framgång och, som författaren David Harvey, professor i antropologi, hoppas, fall. Nyliberalismen baseras på en ideologi (eller etik) som säger att de spelregler som gäller för varumarknaden bör gälla för hela samhället och för all interaktion mellan individer. För att åstadkomma detta i praktiken förordar dess förespråkare ökad privatisering och en stark, självständig finansmarknad samt en stat utan välfärdsambitioner. Omslaget visar bilder på fyra personer som har spelat en stor roll i denna utveckling: Ronald Reagan, Augusto Pinochet, Deng Xiaoping och Margaret Thatcher, något som i sig säger att nyliberalismens seger inte enbart, vilket dess ivrigaste förespråkare brukar hävda, inneburit frihet. I det ljuset framstår således demonstrationerna vid Himmelska fridens torg i juni 1989 och krossandet av de samma som ett led i nyliberalismens segertåg i Kina: ”Dengs violent crackdown, carried out against the the wishes of party reformers, clearly indicated that neoliberalization in the economy was not to be accompained by any progress in the fields of human, civil, or democratic rights.” (s. 123)
Breman, Jan, Outcast labour in Asia, Oxford:Oxford University Press, 2011, 391 s.
The universal disregard of the poverty condition in which a sizable part of mankind continues to live, and the inadequacy of strategies selected to tackle this prime social question, is connected to the return of inequality as a fashionable doctrine both at the national and global level. (s. 369)
Så skriver Jan Breman, antropolog och professor, i denna bok, som är en samling av författarens artiklar. Artiklarna baseras på Bremans fältarbeten i Indien, Kina och Indonesien. Fokus vilar på landlösa fattiga i dessa länder som tvingas ta lågbetalda arbeten under ofta usla förhållanden i den informella sektorn. Breman visar att det för flertalet av dessa inte i första hand handlar om att permanent bryta upp från landsbygden för att bege sig till mer urbana centra utan om att vara fångade i en säsongsbunden cirkelrörelse, baserad på tillgång och efterfrågan på billig arbetskraft – från landsbygden till städerna och tillbaks igen. En cirkelrörelse som också permanentar deras förhållande eftersom inget görs för att bryta mönstret eller förbättra deras situation.
Zeng Zhisheng, A review on Marxist and left debates, London : Canut, 2011, 285 s.
Detta är en skrift som ursprungligen publicerades i Kina med titeln Västerländska forskares senaste studier rörande marxistiska frågor. Författaren, verksam vid Renmin universitet i Kina, skriver i sitt förord att boken vill undersöka utländska vänsterteoretikers syn på dagens frågor och tillägger: ”Although their approaches are not all agreeable, after all, their research results reflect the social mood in the capitalist world.” Studien spaltas upp utifrån ett antal olika synvinklar, däribland Studies on socialism and democracy, Debates on future socialism, Post-modern Feminism and Marxism, Market socialism by U. S. and British marxists och namn som förekommer är bland andra John Bellamy Foster, Fredric Jameson, Chantal Mouffe, Ernesto Laclau.
Nanda, Meera, The God market, New York : Monthly Review Press, 2011, 239 s.
Sekularisering brukar anses komma i spåren av ökad välmåga och social trygghet. Författaren ställer det antagandet på huvudet och visar på att Indien går motsatt väg. Med sina stora sociala klyftor och massfattigdom och frånvaro av sociala säkerhetsnät borde, om teorin var riktig, Indien uppvisa en hög grad av religiositet. Så är dock inte fallet: Det är inte Indiens fattiga utan landets rika som är mest religiösa och de som blir rikare tycks bli mer religiösa istället för tvärtom. Meera Nanda kan se liknande tecken i andra nya marknadsekonomier såsom Kina, Brasilien, Turkiet med flera, något som får henne att använda begreppet ”avsekularisering”. Hon ser hur hinduism och nyliberalism och kapitalism knyter nära band och hur en ”pånyttfödd” hinduism kommer att alltmer likna ett stort företag. ”How globalization is making India more Hindu.” Så lyder undertiteln.
Isaksen, Lise Widding (red.), Global care work, Lund : Nordic Academic Press, 2010, 240 s.
”Outsourcing gender-equality problems.” Så lyder en av rubrikerna i Lise Widding Isaksens förord. En av de snabbast växande sektorerna inom dagens globaliserade ekonomi är marknaden för husligt arbete. Denna domineras av kvinnor som migrerar från fattiga till rika länder. En effekt av denna migration är att den synes underlätta jämlikhetssträvandena mellan man och kvinna i de rika ländernas över- och medelklasshushåll. Boken inriktar sig som titeln säger på de nordiska länderna, där precis som i andra jämförbara länder välfärdsstaten har eroderats under de senaste decennierna. Hur påverkar denna globaliserade arbetsmarknad för hushållsarbete fackföreningsrörelsen, synen på välfärdsstaten, karriären och jämlikheten, omvårdnad, förhållandet till många gånger anonymiserade människor från andra länder – det är bara några frågor som tas upp i denna bok. För andra liknande böcker se bibliotekets litteratur om hembiträden.
Andersen, Mikkel Bolt & Jakobsen, Jakob (red.), Expect anything, fear nothing, Copenhagen : Nebula, 2011, 288 s.
Situationisterna är på många sätt avant-gardet som vägrade dö. Och även avant-gardet som inte ville vara just ett avant-garde. Inte ovan vardagen utan insjunken i den. En infiltratör. Inspiratör. Provokatör. Situationistiska internationalen delade sig på (åtminstone) två. Denna bok koncentrerar sig framförallt på den del som fann en grogrund i Holland (runt Jacqueline de Jong och Situationist Times) och Skandinavien (Drakabygget och Jörgen Nash), den mer konstnärsdominerade delen av de två (den andra dominerades av Guy Debord). Bokens artiklar, skrivna av före detta medlemmar av situationistinspirerade organisationer, akademiker och aktivister, härrör till stor del från en konferens som hölls 2007 i Köpenhamn. Mikkel Bolt Rasmussen pekar på en problematik: ”The Situationists became entangled in the classic avant-garde problematic of declaring art dead while continuing to produce works. ( … ) The Situationists placed the audience in an impossible situation insofar as the true Situationist audience would always already have left the gallery in favour of revolutionizing everyday life in the streets.” (s. 109)
Löffler, Dietrich, Buch und Lesen in der DDR, Berlin : Chistoph Links Verlag, 2011, 440 s.
Precis som vad gällde för större delen av det östtyska samhället var även bokutgivningen centraliserad. Så även papperstilldelningen vilket gjorde bokutgivningen än mer centralstyrd. Denna bok undersöker detta förhållande och dess konsekvenser. Den ger dessutom en överblick över så mycket mer biblioteksväsendet, litteraturproduktionen, det rekommenderade läsandet, bokhandlarna, bokköpandet, censorerna. Och över de statliga institutioner, däribland naturligtvis det mäktiga Ministerium für Kultur. Som baksidestexten berättar ger således boken en god insyn i och överblick över DDR:s kulturpolitik.
Mattsson, Helena; Wallenstein, Sven-Olov (red.), Deleuze och mångfaldens veck, Stockholm : Axl Books, 2010, 254 s.
Vi saknar inte kommunikation; tvärtom har vi för mycket av den. Vi saknar skapande. Vi saknar motstånd mot nuet. Skapandet av begrepp åberopar självt en framsida form: det åberopar en ny jord och ett nytt folk som ännu inte existerar. (s. 39)
Så skriver Gilles Deleuze. Han brukar anses svår, knepig. Tillsammans med en del andra brukar han ibland avfärdas med en sladdrig backhand av dem som upplever sig som raka och sunda och entydiga. Det är aningen trist. Visst kan Deleuze förefalla knepig. Men är inte livet, vardagen och allt det där knepigt i sig? Och knepigheten späds på av att våra föreställningar om ”verkligheten” i allt högre grad tycks bli just föreställningar, eller bilden av någonting. En påstådd enkelhet, ett påstått sunt förnuft blir därigenom problematisk. Så det kan löna sig att ägna tid åt Deleuze. Denna bok är resultatet av ett symposium om Deleuze som hölls i Stockholm 1998. Medverkar gör bl a John Rajchman, Anne Querrien och Jacques Rancière. ”Vi saknar motstånd mot nuet.”