Kontakta oss | Besök oss | Lättläst | Om oss | English

 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet

Boktips maj 2015

Webbredaktionen, 5 juni 2015.

Willie Thompson, Work, sex and power : the forces that shaped our history / London : Pluto Press , 2015, xi, 276 s.

I likhet med verk av författare som Eric Hobsbawm är ambitionen med denna bok att belysa drivkrafterna bakom historieutvecklingen. Där Hobsbawms analys emellertid begränsade sig till den moderna tidens århundraden, väljer Willie Thompson – professor emeritus i historia – att ta ett betydligt vidare grepp vad tidsspannet anbelangar. I sjutton korta kapitel avhandlar Thompson nämligen omkring tvåhundra årtusenden av mänskligt liv och leverne, och som framgår av bokens titel är det arbete, sex och makt som författaren menar har format vår historia från stenåldern ända in i vår samtid. Trots att kapitelindelningen gjorts på tematiska snarare än kronologiska grunder är boken, givet dess vittomspännande ämne, förvånansvärt lättläst. Visserligen kan somliga läsare ställa sig frågande till delar av författarens historiematerialistiska tolkningar, men alldeles oavsett är Work, sex and power väl värd att rekommendera för en bred läsarskara.

Cassandra Falke, Literature by the working class : English autobiographies, 1820-1848 / Amherst : Cambria Press, 2013, xxvii, 234 s.

Den samlade kunskapen om den brittiska arbetarklassens livsförhållanden under första hälften av 1800-talet är ingalunda ringa, men den mer individnära kännedomen om vad dessa människor tänkte, kände, mindes och drömde om är emellertid – och av förklarliga skäl – mer bristfällig. Även om Literature by the working class inte på långa vägar täcker alla dessa kunskapsluckor är den icke desto mindre ett välkommet tillskott till vårt vetande. Av de fyrtioåtta arbetarmän och fyra arbetarkvinnor som mellan åren 1820 och 1848 lyckades få sina självbiografier publicerade har Cassandra Falke fokuserat på fem av dessa. Att utan reservationer påstå att läsaren får en ogrumlad inblick i denna unika kvintetts livsöden och personligheter vore otvivelaktigt ett bedrägeri. Förklaringen till detta ligger törhända till viss del i den självbiografiska genrens själva natur, men mer värt att understryka är exempelvis att dessa strävande arbetarförfattare tvingades medla med den medelklass till vilken tryckeriägare, bokförsäljare och litteraturkritiker hörde. Just de mångahanda kontexterna är mycket riktigt något som Falke uttryckligen tagit hänsyn till i sin läsning av självbiografierna och hon resonerar genomgående insiktsfullt dels kring detta, men medger också utan åthävor att vi som läsare av hennes bok på mycket goda grunder kan ha andra idéer om hur dessa texter bör tolkas. Så förhoppningsvis kan denna utmärkta bok stimulera till vidare forskning kring denna i det allmänna medvetandet förlorade litteratur.

Wofgang Fritz Haug, Frigga Haug, Peter Jehle und Wolfgand Küttler (red.), Historisch-kritisches Wörterbuch des Marxismus. Band 8/2 / Hamburg : Argument-Verlag, 2015.

Det första bandet av Historisch-kritisches Wörterbuch des Marxismus (HKWM) gavs ut 1994 och omfattade begreppen ” Abbau des Staates” till ”Avantgarde”. Dock fanns en förlaga i form av flerbandsverket Kritischen Wörterbuchs des Marxismus, som började ges ut 1983, hundra år efter Karl Marx död, och som i sin tur var en tysk omarbetning av ett franskt verk. Utgivningen av det verket upphörde 1989, året för murens fall. Drivande bakom det projektet var Wolfgang Fritz Haug och det var även denne som tillsammans med bland annat Frigga Haug drev projektet HKWM. Sedan 1996 har HKWM en institutionell hemvist i det samma år grundade Berliner Instituts für kritische Theorie (Inkri’T). Wofgang Fritz Haug och Frigga Haug är fortfarande starkt delaktiga.
Karl Marx var ingen marxist, förklarade Wolfgang Fritz Haug i en intervju 1998. Han efterlämnade ingen ”ren lära”, utan snarare ett berg av manuskript.

Marxismen’ uppstod – och uppstår ständigt på nytt – där delar av arbetarrörelsen och andra sociala rörelser och dess intellektuella på de av Marx banade vägarna kämpar mot förtryck och exploatering för skapandet av ett socialistiskt och solidariskt samhälle. Marxismen kommer alltid att vara ett barn av sin tid.  (Källa: se nedan)

I år utkom band 8/2 av verket. Detta omfattar begreppen ”Links/Rechts” till ”Mascinenstürmer”. Andra begrepp som tas upp är exempelvis ”Literaturkritik”, ”Logische Methode”, ”Lohnarbeit”, ”Lumpenproletariat”, ”Mammon”, ”Marktfrauen”, ”Marxismus”. Varje begrepp ges en utförlig beskrivning (så sträcker sig exempelvis begreppet ”Lumpenproletariat” över åtta dubbelspaltiga sidor) och avslutas med en användbar bibliografi.

(Källa till citat: ZUM HKWM DREI BEITRÄGE VON 1998 : Wolfgang Fritz Haug, Objekt-Subjekt. Drei Beiträge  zum Historisch-kritischen Wörterbuch des Marxismus (1998) länk till intervjun)

Manfred Dammeyer, Handschlag : Eyvind Johnson, Torolf Elster, Willy Brandt und ihre Widerstandszeitung aus Schweden für das von den Nationalsozialisten besetzte Norwegen / Marburg : Schüren, 2015, 426 s. : ill.

Meningen med det här lilla bladet är att det ska vara ett handslag från svensk sida till norska vänner här och till andra som sympatiserar med och på olika sätt företräder Norges sak och Nordens. ( … ) Det här är en brodershälsning. Från svensk sida säger vi till våra norska läsare: Vi förstår! Och vi vill att ni ska förstå att vi med hela vårt hjärta är på er sida. Vårt blad vill och ska som det förmår, visa det.

Så står det i förordet till det första numret av tidskriften Håndslag (med undertiteln: Fakta og orientering for nordmenn). Orden är skrivna av Eyvind Johnson, som står som tidningens utgivare. Detta första nummer gavs ut den första juni 1942 och tidskriften fortsatte sin utgivning fram till och med 1945. Tidningen smugglades in i Norge. Huvudansvariga för innehållet var, förutom Eyvind Johnson, Willy Brandt och Torolf Elster (1911-2006), norsk författare som flytt undan tyskarna. Medverkade gjorde bland annat Wilhelm Moberg, Pär Lagerkvist, John Steinbeck, Sigurd Hoel, Axel Strindberg, Victor Vinde, Torsten Tegnér, Alva och Gunnar Myrdal. Dammeyer presenterar tidskriften och den tid den kommenterar och lever under och gör det ingående och systematiskt, nummer för nummer. Inte minst visar han tydligt på dess betydelse.

Senast uppdaterad: 24 september 2015