Kontakta oss | Besök oss | Lättläst | Om oss | English

 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet

Boktips januari 2016

admin, 19 januari 2016.

Yvonne Hirman: Medan jag var ung : ego-historia från 1900-talet / Ordfront, 2015. 367 s. : illustrerad

Yvonne Hirdman är professor i historia och var en av dem som på 1970-talet stred för att den akademiska lärarmiljön, som ditintills varit manligt dominerad, skulle öppnas för kvinnliga adjunkter, docenter och professorer. På 1980-talet var hon med som en av de främsta, och introducerade begreppet ”genus” i den historiska forskningen. Hennes självbiografi blir därför på samma gång en skildring av den svenska efterkrigstiden och den akademiska miljöns utveckling mot större jämställdhet. Hon har plockat fram sina dagböcker, sina gamla dikter från studietiden, klotter, fotografier och sedan länge glömda artiklar. Om hur hon tidigt blev ensam mamma och feminist. Hon skriver om ”tjejer i alla åldrar som krävde medborgerliga och demokratiska rättigheter och – i alla fall jag – sexuell frihet. Fast mest kärlek.”
Yvonne Hirdman tillhörde länge de forskare som regelbundet besökte vår institution, hennes avhandling handlade om Sveriges kommunistiska parti och reaktionerna på den så kallade nonaggressionspakten med Hitlertyskland strax före andra världskriget, en av hennes bästa vänner var ARAB:s förra chef Eva Karlsson, och vi får en målande beskrivning om när hennes jubileumsbok om den svenska arbetarrörelsen, Vi som bygger landet presenterades på ARAB 1979. Bland åhörarna fanns Tage Erlander, Olof Palme, Anton Nilsson, Alva och Gunnar Myrdal, Hilding Hagberg, Gunnar Sträng, Torsten Nilsson, Axel Strand, Sven Andersson, Sven Aspling, och många andra i ett kokvarmt rum på Upplandsgatan 5. Hirdman bekänner att hon - med rätta – var väldigt nervös. Med Eva Karlssons hjälp gick det vägen. Boken avslöjar hur.

Jürgen Kocka, Arbeiterleben und Arbeiterkultur : die Entstehung einer sozialen Klasse / Bonn: Dietz, 2015, 509 s.

Den tyska arbetarrörelsen började utvecklas under 1830- och 1840-talet, men i denna bok står inte så mycket den organiserade arbetarrörelsen utan fastmer landets arbetarklass i centrum; det är dess bildande och utveckling, dess arbets- och levnadsförhållanden, dess kultur, erfarenheter, mentalitet och förväntningar som  skildras i detta socialhistoriska verk. Bokens kapitel behandlar den klassformering som äger rum i den frambrytande kapitalismens och industrialismens spår, arbetarklassens liv under knappa omständigheter och ständigt krishot och hur dessa förhållanden förändras och delvis förbättras över tid. Arbetarklassens familjeförhållanden, hur klassen börjar organiseras och stå fram politiskt, hur dess mentalitet formas och en arbetarkultur växer fram och om hur klassen interagerar med andra klasser.

Till detta kommer en intressant inledning som bland annat diskuterar den arbetarhistoriska forskningens utveckling. Jürgen Kocka är professor i socialhistoria med lång och väldokumenterad erfarenhet av forskning i arbetarrörelsens och arbetarklassens historia. Boken kan sägas ha samhörighet med två andra verk av honom, Weder Stand noch Klasse (1990) och Arbeitsverhältnisse und Arbeiterexistenzen (1990), som liksom detta verk ingår i serien Geschichte der Arbeiter und Arbeiterbewegung in Deutschland seit dem Ende des 18. Jahrhunderts.

(edited by Donatella della Porta and Mario Diani), The Oxford handbook of social movements / Oxford: Oxford Univ. Press, 2015, 835 s.

Enligt Nationalencyklopedin är ”social rörelse” liktydigt med ” organiserad kollektiv handling i syfte att förändra eller bevara ett samhälleligt tillstånd utan att använda traditionella politiska metoder (som att forma eller gå in i ett politiskt parti).” I artikeln slås även fast att begreppet täcker ” ett mycket brett spektrum av kollektivt beteende.” NE-artikeln avslutas med en hänvisning till begreppet ”folkrörelser”.

Föreliggande bok motsäger inte artikelns slutsatser; fältet är vitt och av naturliga skäl spretigt. Den uttalade ambitionen är att kartlägga men även vidga forskningsområdet och göra det utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Antalet bidragande forskare är stort och handboken är uppdelad på avdelningar som behandlar tidigare forskning, de teoretiska verktygen, de strukturella processerna bakom åstadkommandet av olika sociala rörelser, rörelsernas handlingsramar och aktioner, deras inverkan på de omkringliggande förhållandena och vice versa, deras bidrag till politisk och social förändring. Handbokens båda redaktörer avslutar sin intressanta inledning med en förhoppning om att boken kan stimulera till att öppna upp diskussioner som överbryggar gränser mellan såväl akademiska discipliner som nationer och beklagar samtidigt att den kommit att få ett i huvudsak västerländskt fokus.

(edited by Andrew Ross), The Gulf : high culture/hard labor / New York, London: OR Books, 2015, 358 s. : illustrerad

”Det finns inget kulturdokument som inte samtidigt är ett dokument över barbari” Så skrev Walter Benjamin i sina Historiefilosofiska teser. På Saadiyat-ön utanför Abu Dhabi pågår ett stort projekt för att åstadkomma ett turistparadis. Bland annat skapas här byggnader ritade av världsberömda arkitekter som ska hysa filialer till Louvren, Guggenheim, British Museum och New York University. Under den vackra, kulturella ytan råder dock en bister verklighet: Byggnaderna uppförs av migrantarbetare från Bangladesh, Pakistan, Indien, Nepal; migrantarbetare som utnyttjas hänsynslöst och lever under slavliknande förhållanden.

Gulf Labor Coalition grundades 2010 och är en världsomspännande organisation som består av konstnärer och skribenter. I syfte att uppmärksamma förhållandena i Abu Dhabi och liknande länder har organisationen producerat artiklar och startat olika aktioner, bland annat bojkotter och ockupationer av museer. Denna bok visar på och diskuterar organisationens utveckling och de metoder de använt, och använder, sig av för att sätta fingret på det som sker i länder som Abu Dhabi och den ovilja att se problemen som uppvisas av västerlandet, i detta fall även dess kulturinstitutioner.

Senast uppdaterad: 21 januari 2016