Kontakta oss | Besök oss | Lättläst | Om oss | English

 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet

Forskarstafett - Arkivens dag 2016

admin, 7 november 2016.

facebook-bild

Under Arkivens dag den 12 november, kommer vi att bjuda på en forskarstafett med fyra deltagare samt en liten utställning med material från våra samlingar på temat “Välkommen hem!”. Under dagen kommer vegetarisk soppa och vegetarisk smörgås att säljas till självkostnadspris.

Välkomna till oss!

Föredrag 1: 10.15-11.00 Ett välfärdsstatligt dilemma -staten och arbetstidsförkortning [detta föredrag inställt på grund av sjukdom]

Under 1900-talet har den svenska välfärdsstaten minskat på arbetstiderna och utökat fritiden. Men arbetstidsförkortning har varit en problematisk reform. För vem ska arbetstiderna bli kortare? Vem kan betala? Är fritiden bortslösad om arbetarungdomen spelar fotboll och kommer trötta till sitt arbete? Kan mer fritid göra hemmet till en mer jämställd plats? Dessa frågor har ställt gång på gång, men fått olika svar. Relationen mellan arbetstidsförkortning och välfärdsstat är komplicerad, eftersom kortare arbetstider hotar någonting som betraktas som välfärdsstatens motor och hjärta: lönearbetet.

Linn Spross disputerade i april 2016 och arbetar för närvarande med ett forskningsprojekt om 1800-talets arbetsmarknad på Uppsala universitet.

Föredrag 2: 11.05-11.50 - Vägen till den moderna familjen

I början av 1900-talet minskade födelsetalen i Sverige markant. På 1920-talet fick kvinnor bara hälften så många barn som femtio år tidigare. Johannes Daun har undersökt vägen som ledde fram till detta moderna familjemönster, med utgångspunkt i den växande industristaden Borås, och några tusen av dess invånare. Vägen dit var ett komplicerat förlopp, där övergången till mindre familjer föregicks av den motsatta utvecklingen. I föredraget tas ämnen som barnantal, familjeplanering och levnadsförhållanden i städerna upp.

Johannes Daun är historiker verksam vid Göteborgs universitet. Han disputerade våren 2016.

Föredrag 3: 12.30-13.15 Historiografiska berättelser om arbetarhistoria och kvinnohistoria

Att forskning utvecklas över tid och förändras av kontextuella faktorer är vanliga teman i historiografisk litteratur. Den uppehåller sig gärna vid vad som är nytt och utmärkande med olika vetenskapliga fenomen. Frågan är vilka friheter denna litteratur tar sig gentemot det förflutna: Har den uppmärksammade utvecklingen och förändringen alltid varit så framträdande som det hävdas?

Innan forskningen blev radikal undersöker idéhistorikern Daniel Nyström arbetarhistoria och kvinnohistoria med fokus på hur de verksamma aktörerna själva beskrivit sina forskningsområden. En återkommande förklaring till uppkomsten av dessa områden har utgått från 1970-talets sociala och politiska rörelser. Det har sagts att arbetarhistoria och kvinnohistoria uppstod under denna tid med de radikala strömningarna som främsta impulsgivare.

Genom att undersöka arbetarhistoriska och kvinnohistoriska publikationer från 1950- och 1960-talen utmanar Nyström kopplingen mellan forskning och radikalitet. Hans studie visar att skillnader mellan äldre och nyare forskning inte är så framträdande som tidigare gjorts gällande. Tvärtom har arbetarhistoriker och kvinnohistoriker vid skilda tidpunkter många gånger delat motiv, intressen och skrivarmödor.

Daniel Nyström är idéhistoriker vid Umeå universitet. Hans forskningsintressen rör de humanistiska vetenskapernas historia – deras grundvalar, uttrycksformer och kamper. Han disputerade 2015 på avhandlingen Innan forskningen blev radikal: En historiografisk studie av arbetarhistoria och kvinnohistoria.

Föredrag 4: 13.30-14.15  Omsorg om barn i de köpta barnpassningstjänsternas tidevarv: Nannys och au pairer i dagens Sverige

I detta projekt studeras den växande privata barnpassningsmarknaden – barnvakter och au pairer – i Sverige. I barnvakts-/au pairyrket möts och sammanblandas den privata och den offentliga sfären, omsorgslogiken och marknadslogiken, liksom även strukturella ojämlikheter. Den växande marknaden kan förmodas ha betydelse för såväl familj-, omsorgs- och föräldraskapsdiskurser och ideal som för familjepraktiker.

Syftet med den här studien är därför att studera konsekvenserna för “görandet” av familj när delar av omsorg om barn kan köpas som en service på den privata marknaden. Genom intervjuer med samtliga tre inblandade parter – au pairerna/barnflickorna, föräldrarna och barnen – fångar studien de nya dimensioner och spänningar som den köpta barnpassningsmarknaden skapar i vardagens interaktioner och i familje- och omsorgsgörandet i Sverige idag.

Terese Anving jobbar som forskare på Lunds universitet och forskar om den privata barnpassningsmarknaden i Sverige. Hon disputerade 2012 på avhandlingen “Måltidens paradoxer” där hon studerade måltiden i småbarnsfamiljen i relation till klass och kön. Efter det har hon också forskat om ensamstående mödrar i det flexibla arbetslivet. Hennes forskningsintressen rör främst familjesociologi, feministisk teori, välfärdsstatliga förändringar och ojämlikhet.

Arkivens dag hos oss är en del av internationell dag då arkiven öppnar upp sina dörrar för besökare.

Den 12 november 2016 hälsas du ”Välkommen hem” till de svenska arkiven. Temat handlar bland annat om bostadsplanering, inredning, migration och hembygd. Vad – eller vilka – är hemma för dig? Hur byggdes det svenska folkhemmet? Hur har våra förfäder levt? Vad var högsta mode i 1700-talets hem?

Under 2016 har vi också anledning att fira lite extra. Tryckfrihetsförordningen trädde i kraft 1766 och fyller alltså 250 år i demokratins tjänst. Rätten att fritt uttrycka sina åsikter och den insyn i våra offentliga arkiv som rätten att ta del av allmänna handlingar innebär är fortfarande, 250 år senare, unik på många sätt. Självklart uppmärksammar vi Tryckfrihetsförordningen på Arkivens dag.

Besök ett arkiv den 12 november och känn dig som hemma! Läs mer på Arkivens dag för andra arrangemang i Stockholmstrakten.

Senast uppdaterad: 12 november 2016