<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	>

<channel>
	<title>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek &#187; Maria Boman</title>
	<atom:link href="http://www.arbark.se/author/mabo/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.arbark.se</link>
	<description>förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet</description>
	<pubDate>Tue, 15 May 2012 12:30:46 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.7</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Vi inför nytt arkivredovisningssystem</title>
		<link>http://www.arbark.se/2009/03/vi-infor-nytt-arkivredovisningssystem/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2009/03/vi-infor-nytt-arkivredovisningssystem/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 27 Mar 2009 11:54:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Maria Boman</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>

		<category><![CDATA[arkivsystem]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=285</guid>
		<description><![CDATA[Vi har träffat avtal om att köpa in arkivredovisningssystemet CALM. Installationen startar redan i april och systemet tas i drift senare under 2009.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Nu blir CALM ett nytt begrepp på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Vi har träffat avtal om att köpa in arkivredovisningssystemet CALM. Installationen startar redan i april och systemet tas i drift senare under 2009. Under de närmaste åren kommer CALM successivt att ersätta våra nuvarande register och förteckningar.</strong></p>
<p>Av tradition på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har avvikande material plockats bort från övrigt arkivmaterial och registrerats i särskilda register. Ibland har kopplingen till arkivet funnits med, men inte alltid. Detta innebär att den forskare som vill ha övergripande information om allt material från en viss organisation/person har varit tvungen att söka i flera register. Till det kommer att tal, brev m.m. registrerats i separata förteckningsfiler, vilket omöjliggör samsökning. En annan komplikation är att våra magasin är så utspridda. Det innebär att vi måste ha ett komplext placeringssystem. Våra forskare behöver också större framförhållning när de beställer fram material. Bara en bråkdel av arkivbeståndet är placerat i centrala Stockholm, vilket ökar behovet av att kunna erbjuda forskare från andra orter att ta del av våra register och förteckningar och själva beställa fram materialet i förväg.</p>
<p>Under de senaste åren har vi inom arkivverksamheten diskuterat fördelar respektive nackdelar med vårt traditionella sätt att redovisa vårt bestånd. Ett projekt tillsattes för att utreda eventuellt inköp av nytt arkivredovisningssystem. Till slut valdes CALM, som är ett väletablerat system i Storbritannien. CALM används idag på över 350 olika arkiv, framförallt i Storbritannien.  DS Limited (DS) som är det brittiska företag som har utvecklat CALM gick i början av år 2008 upp i det svenska företaget Axiell group (Axiell). Axiell grundades i mitten av 1980-talet då man som första leverantör i Norden utvecklade ett bibliotekssystem. Idag är Axiell Library Group det femte största företaget i världen inom denna sektor och har dotterbolag i Sverige, Danmark, Finland och Storbritannien.</p>
<p>Under 2009-2011 kommer vi successivt att byta ut våra nuvarande register och förteckningar till CALM. CALM bygger på internationella standarder så som EAD, ISAD (G) och är kompatibelt med ISAAR (CPF) och NCA auktoritetsguider. CALMs styrka är att det är ett flexibelt system som kan anpassas helt efter våra egna behov, samtidigt som det innebär en paketlösning med support, undervisning i systemet o.s.v. CALM innebär en lösning där samtliga nivåer i arkivredovisningen kan registreras och sökas, från den högsta nivån med arkivbildaruppgifter och auktoritetsposter ner till enskilda objekt som brev, fotografier och fanor. CALM hanterar accessioner, hierarkiska förteckningar, depåhantering, lånehantering och webbpublicering.</p>
<p>När CALM väl är i full drift kommer det att innebära förenklade sökmöjligheter för dem som vill använda sig av vårt material. I CALM kommer det vara möjligt att fritextsöka i samtliga inlagda poster, vilket innebär att det t.ex. går att söka på Olof Palme och få träffa på samtliga ställen i databasen där Olof Palme förekommer, oavsett om det rör sig om Palmes arkiv, SAP:s arkiv, fotografier, brev som Palme skrivit som återfinns i andra arkiv m.m. Med CALM kommer vi också att kunna publicera våra förteckningar på webben, något som vi ser som ett stort framsteg.</p>
<h3>Läs mer</h3>
<ul>
<li><a title="Axiells pressmeddelande om att vi tar CALM i bruk" href="http://www.axiell.se/news#148697">Pressmeddelande från Axiell<br />
</a></li>
<li><a title="Om arkivsystemet CALM på Axiells brittiska webbplats" href="http://www.axiell.co.uk/382">Om CALM på Axiells brittiska webbplats</a></li>
<li><a title="# Andra arkivinstitutioner som använder CALM" href="http://www.axiell.co.uk/423">Andra arkivinstitutioner som använder CALM</a></li>
</ul>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2009/03/vi-infor-nytt-arkivredovisningssystem/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Första maj</title>
		<link>http://www.arbark.se/2004/04/forsta-maj/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2004/04/forsta-maj/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 01 Apr 2004 11:00:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Maria Boman</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Ur våra samlingar]]></category>

		<category><![CDATA[Första maj]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=214</guid>
		<description><![CDATA[Arbetarrörelsens första majdemonstrationer har sin upprinnelse i den amerikanska fackföreningsrörelsen och dess kamp för åtta timmars arbetsdag.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Arbetarrörelsens första majdemonstrationer har sin upprinnelse i den amerikanska fackföreningsrörelsen och dess kamp för åtta timmars arbetsdag.</strong></p>

<a href="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/forsta-maj/program-normalarbetsdagsdemonstration-1-maj-1890.jpg" title="Program för normalarbetsdagsdemonstration å Ladugårdsgärdet 1 maj 1890. Källa: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Första maj [samling], volym 1:1." class="shutterset_singlepic130" >
	<img class="ngg-singlepic ngg-right" src="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/cache/130__200x297_program-normalarbetsdagsdemonstration-1-maj-1890.jpg" alt="Program för normalarbetsdagsdemonstration å Ladugårdsgärdet 1 maj 1890" title="Program för normalarbetsdagsdemonstration å Ladugårdsgärdet 1 maj 1890" />
</a>

<p>År 1884 beslöt man att kräva åtta timmars arbetsdag för sina 400 000 medlemmar från 1 maj 1886. För att genomdriva detta gick arbetarna i strejk. Vid ett möte på Haymarket i Chicago öppnade de som skulle skydda strejkbrytarna, eld mot de strejkande. Fortsatta sammanstötningar ledde till att sju arbetare dömdes till döden. I november 1887 avrättades fyra av dem. En av dem begick självmord. De återstående två fick sina straff ändrade till livstids fängelse, de blev dock senare benådade.</p>
<p><strong>År 1889 bildades andra internationalen i Paris</strong> och den amerikanska delegationen kom då med förslaget att första maj 1890 borde bli en gemensam manifestastionsdag för jordens alla arbetare. Parollen som kongressen i Paris fastställde kom från Australien, där man sedan 1856 drivit kravet på åtta timmars arbete, åtta timmars fritid samt åtta timmars vila.</p>
<p>Förstamajfirandet, som från början var tänkt som en engångsföreteelse, kom efter 1890 att bli arbetarrörelsens särskilda högtidsdag.</p>
<p>I Sverige började man förbereda sig i god tid för första maj. Redan den sjunde december 1889 tar tidningen Social-Demokraten upp frågan i en ledare. Den 1 april 1890 fanns på första sidan ett stort uppslaget upprop: &#8220;Till demonstration 1 maj! I alla länder - hette det i texten - där det finns en självständig arbetarrörelse, rustar sig arbetarna till jättedemonstrationer. Den fruktansvärt långa arbetstiden förslöar arbetarna, gör det omöjligt för dem att känna sitt värde som människor, lägger dem i en förtidig grav, skapar en reservarmé av arbetslösa.</p>
<p><strong>På 22 platser i landet demonstrerade</strong> man denna allra första gång och i Stockholm hade över 50 000 personer samlats, trots att det var en torsdag och en vanlig arbetsdag. Vädret var strålande vackert och demonstrationståget gick från dåvarande cirkus på Karlavägen till Ladugårdsgärde, där ytterligare deltagare mötte upp.<br />
Två talarstolar var uppställda för det tiotal talare som förutom Hjalmar Branting och August Palm medverkade.</p>
<p>I Sverige var första majdemonstrationen 1890 lugn och fredlig, men på andra platser förekom det våldsamheter, bland annat i Paris.</p>

<a href="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/forsta-maj/forsta-majdemonstrationen-sthlm-1899.jpg" title="Första majdemonstrationen i Stockholm 1899. Källa: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Första maj [samling], 1899/01." class="shutterset_singlepic129" >
	<img class="ngg-singlepic ngg-left" src="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/cache/129__200x144_forsta-majdemonstrationen-sthlm-1899.jpg" alt="Första majdemonstrationen i Stockholm 1899" title="Första majdemonstrationen i Stockholm 1899" />
</a>

<p><strong>De första demonstrationerna skrämde </strong>upp människor. Man såg med bävan och skräck demonstrationståget komma och trodde att det var revolutionen som var på marsch. Så småningom blev första majdemonstrationerna ett festligt inslag i vårfirandet. 1939 blev första maj allmän helgdag, som den första helgdagen utan kyrklig anknytning 1940 och 1941 avstod arbetarrörelsen förstamajfirandet för ett allmänt medborgartåg. 80 000 personer tågade från Humlegården till Gärdet med banderollen &#8220;För Sveriges frihet och oberoende&#8221; främst i ledet.</p>
<p>Fotografierna och programmet för 1890 är hämtade ur <strong>Första maj (samling)</strong>. Denna samling består av spridda maj-tidskrifter, maj-flygblad, fotografier av första majdemonstrationer och talare m.m. Handlingar rörande första maj finns i övrigt i organisationsarkiven, t.ex. SAP:s och Stockholms arbetarekommuns arkiv.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2004/04/forsta-maj/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
	</channel>
</rss>
