<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	>

<channel>
	<title>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek</title>
	<atom:link href="http://www.arbark.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.arbark.se</link>
	<description>förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet</description>
	<pubDate>Tue, 18 Jun 2013 15:08:41 +0000</pubDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.7</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Tommy Steele i Flammans arkiv</title>
		<link>http://www.arbark.se/2013/06/tommy-steele-i-flammans-arkiv/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2013/06/tommy-steele-i-flammans-arkiv/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 13 Jun 2013 15:19:17 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Webbredaktionen</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Ur våra samlingar]]></category>

		<category><![CDATA[arkivarbete]]></category>

		<category><![CDATA[fotografier]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=4760</guid>
		<description><![CDATA[Ibland ramlar vi över bilder i arkivet som vi inte hade väntat oss att finna just där. Bilden nedan är ett sådant exempel. Läs mer om Flammans arkiv och den möjliga bilden på Rod Stewart. Eller föreställer bilden en helt annan artist?

Årtalet och motivet för nedanstående bild illustrerar väl det detektivarbete som ibland måste företas [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Ibland ramlar vi över bilder i arkivet som vi inte hade väntat oss att finna just där. Bilden nedan är ett sådant exempel. Läs mer om Flammans arkiv och den möjliga bilden på Rod Stewart. Eller föreställer bilden en helt annan artist?<br />
</strong></p>
<p>Årtalet och motivet för nedanstående bild illustrerar väl det detektivarbete som ibland måste företas när det kommer till hanteringen av fotografier i arkiv. Vem är det som figurerar på bilden? På baksidan står informationen &#8220;Stewart 19 apr 1968&#8243;, men ibland man inte så noga veta. Var det egentligen den 25:e april då Stewart lär har spelat i Stockholm, eller kommer bilden från den 19:e april från konserten i Köpenhamn? Vem var det dessutom som tog bilden?</p>
<p>I just detta fall rör det faktiskt inte alls om Rod Stewart, utan fotografiet föreställer Tommy Steele. Detta uppdagade vi efter att trogna följare på Facebook hörde av sig och dessutom hittade länkar till <a href="http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=11970">Stockholmskällan</a> med ett fotografi föreställande Steele. Stockholmskällans fotografi är i sin tur taget från samma tillfälle som vårt fotografi, av fotograf Jan Ehnemark, då verksam för Svenska Dagbladet. Bilden nedan saknar däremot upphovsmakare. Den enda informationen vi har om upphov är &#8220;AB text och bilder, 1968&#8243;, ett årtal som nu visat sig vara fel.</p>
<p>Det vi nu med 100% säkerhet vet, är att året var 1957 och Tommy Steele gästade Stockholm. Tumultartad, höjden av  salighet nådde de här ungdomarna då de lyckats komma nära artisten.</p>
<p>Bilden nedan ligger i samma volym som övriga personnamn på bostaven &#8220;S&#8221; i  Norrskensflammans arkiv, serie &#8220;Personer&#8221;. Se mer information nedan, om  detta arkiv.</p>
<p>För att ta del av våra bilder och fotografier måste du besöka oss, vi har  nämligen  inte lagt ut bildregistret på webben ännu. Volymernas beskrivningsfältet i  vår<a href="http://borge.arbark.se/"> arkivkatalog Borge</a> visas dessutom inte externt, när det rör sig om personnamn.</p>
<div id="attachment_4817" class="wp-caption alignnone" style="width: 610px"><img class="size-full wp-image-4817" title="Tommy Steele. Fotograf: okänd" src="http://www.arbark.se/wp-content/dokument/2013/06/steele.jpg" alt="Tommy Steele. Fotograf: okänd" width="600" height="448" /><p class="wp-caption-text">Tommy Steele. Fotograf: okänd, AB text och bilder, 1957.  </p></div>
<div style="background-image: url(http://www.arbark.se/temp/bg-uvs.gif); padding-left: 0.6em; width: 100%; background-repeat: repeat-x; background-position: center top; float: right; height: 440px; border: 1px solid #cccccc;">
<h3 style="padding-top: .3em; margin-top: 0;">Norrskensflamman</h3>
<p>Flamman grundades 1906  i Luleå som en socialdemokratisk tidning. Fram till 1998 gick tidningen under namnet Norrskensflamman. Utgiven i Stockholm sedan 1987.</p>
<p>Efter partisprängningen 1917 blev Flamman vänstersocialistisk, och från och med 1922 kommunistisk. När APK bröt sig ur Vänsterpartiet kommunisterna 1977 blev tidningen organ för det nya partiet (och därigenom organ för den så kallade Norrbottenskommunismen). Flamman bröt däremot med APK och antog 1990 sin nuvarande partibeteckning: oberoende socialistisk tidning.</p>
<p>En händelse som gått till historien är Attentatet mot Flamman år 1940, vilket resulterade i att fem personer omkom.</p>
<p><a href="http://borge.arbark.se?4369">Norrskensflammans arkiv</a> omfattar hundratals volymer och består av en fotografisamling uppdelad i tre serier: &#8220;Personer&#8221;, &#8220;Länder&#8221; och &#8220;Motiv&#8221;. Dessa är i sin tur alfabetiskt ordnade.</p>
<p>Exempelvis rymmer volym 1 i serien för &#8220;Motiv&#8221; <a href="http://borge.arbark.se?4369">4369/ö/3/1</a> följande motiv:</p>
<p>&#8220;Arbetsliv; Arkitekt, Ritare, Apotek, Bilfabriker, Bilverkstäder, Bryggerier, Bibliotek,  Bokhandel, Bagare, Kontor, Bensinstationer, Bergsprängare Brobyggare, Brandkår&#8221;.</p></div>
<p><br style="clear: both;" /></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2013/06/tommy-steele-i-flammans-arkiv/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Boktips maj 2013</title>
		<link>http://www.arbark.se/2013/06/boktips-maj-2013/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2013/06/boktips-maj-2013/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 13 Jun 2013 10:43:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Webbredaktionen</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Lästips]]></category>

		<category><![CDATA[anarkism]]></category>

		<category><![CDATA[brev]]></category>

		<category><![CDATA[feminism]]></category>

		<category><![CDATA[Östeuropa]]></category>

		<category><![CDATA[sociala förhållanden]]></category>

		<category><![CDATA[Sovjetunionen]]></category>

		<category><![CDATA[turism]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=4789</guid>
		<description><![CDATA[Rowbotham, Sheila, Segal, Lynne &#38; Wainwright, Hilary, Beyond the fragments : feminism and the making of socialism / Pontypool : Merlin Press, 2013, 324 s.
Denna bok gavs ursprungligen ut 1979, då som omarbetning av en tidigare broschyr. Mot bakgrund av erfarenheter från olika former av aktivism under 1970-talet och vid åsynen av  allt starkare högerkrafter [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3>Rowbotham, Sheila, Segal, Lynne &amp; Wainwright, Hilary, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120346">Beyond the fragments : feminism and the making of socialism</a> / Pontypool : Merlin Press, 2013, 324 s.</h3>
<p>Denna bok gavs ursprungligen ut 1979, då som omarbetning av en tidigare broschyr. Mot bakgrund av erfarenheter från olika former av aktivism under 1970-talet och vid åsynen av  allt starkare högerkrafter (Thatcher blir ny premiärminister 1979), skrevs boken utifrån en stark upplevelse av att vänstern behövde organisera sig på ett annat sätt, bortom leninism, mer från grunden, mer frihetligt, mer feministiskt. När den nu ges ut på nytt 24 år senare är den försedd med tre nyskrivna förord av Rowbotham, Segal och Wainwright, tre välbekanta vänsterintellektuella och –aktivister. I sitt förord skriver Rowbotham att hon en dag hörde sägas att boken givits till unga kvinnor som deltog i ockupationen av Wall Street (2011), men att dessa kvinnor fann den svår att förstå, baserad på ett språkbruk, en kultur och en historieskrivning som då ansågs självklar men som nu befanns vara svår att greppa. Därmed blir boken, förutom allt annat, ett dokument över en delvis förändrad kalibrering som inte nödvändigtvis innebär förändrade positioner eller målangivelser. <strong><br />
</strong></p>
<h3><strong>Tomba, Massimiliano, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120301">Marx’s temporalities</a> / Leiden : Brill, 2013, xv, 206 s.</strong></h3>
<p>Historisk materialism? Karl Marx använde aldrig det begreppet. Istället talade han om ”praktisk materialist” och ”kommunistisk materialist”. Den ”praktiska materialisten” räknar inte med någon specifik historieuppfattning, vare sig idealistisk eller materialistisk; istället ingriper hon i en historisk situation och gör en bedömning av dess maktförhållanden för att öppna upp nya möjligheter. Historien är inte en och densamma och den är heller inte något avslutat, den pågår; därmed hamnar sprickorna i väven, avbrotten och kollisionerna i fokus då det är de som säger oss något annat, som säger oss något om andra möjliga vägar och möjligheter, ”bitar av framtiden som inkapslats i det förflutna” (s. viii). Boken ingår i serien<em> Historical materialism</em> och är en översättning från italienskan.</p>
<h3>Koenker, Diane P.,<a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120418"> Club Red : vacation travel and the Soviet Dream </a>/ Ithaca : Cornell University Press, 2013, 307 s.</h3>
<p>Koenkers nya bok skildrar semesterfirandets historia i Sovjetunionen, från 1917 fram till unionens upphörande. Sovjets ledare insåg tidigt att arbetarna behövde semester för att kunna återhämta sig efter långa och hårda arbetsdagar. Semestern sågs samtidigt som en del av utvecklingen av Sovjetunionen och den socialistiska människan vilket innebar en inriktning på kollektiva resor och aktiviteter och lärande, vilket även kan förklaras med att en stor del av befolkning fått knapphändig utbildning tidigare; ävenså fanns en ambition att göra semestern till något annat än i väst. Med tiden kom denna nyttodominerade syn att luckras upp för att ersättas av en kultur mer inriktad på ren avkoppling och mindre kollektivism.</p>
<h3>Giustino, Cathleen M., Plum, Catherine J. &amp; Vari, Alexander (red.), <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120336">Socialist escapes : breaking away from ideology and everyday routine in Eastern Europe, 1945-1989</a> / New York : Berghahn Books, 2013, 284 s.</h3>
<p>Det är sommar i Sverige nu, en årstid som inte sällan förknippas med utlandsresor, musikfestivaler, husvagnssemestrar eller dagar på stranden (om vädret och ekonomin tillåter). Människor har alltid haft ett behov av fritid, men fritidens förutsättningar och innehåll påverkas inte sällan av sociala, historiska eller politiska faktorer. I denna antologi har ett antal unga forskare vänt sig till arkiven för att på olika sätt belysa det fritidsliv som var möjligt i det kalla krigets Östeuropa. Att samhällsordningen i länder som dåtida Polen, Tjeckoslovakien och Östtyskland gav begränsat utrymme till individuell handlings- och rörelsefrihet är välbekant, men statsmakternas kontroll var inte heller total. Medborgarna fann bland annat strategier för att frigöra sig från det vardagliga och skapade därigenom sociala kontaktytor som inte nödvändigtvis var förbjudna, eller påbjudna, av staten. De tio essäer som ingår i boken är inte bara genomgående intressant läsning – de bidrar även till att ge en mer nyanserad bild av hur livet faktiskt artade sig i samhällen som ofta beskrivs som helt igenom gråa, människofientliga och tråkiga.</p>
<h3>Lundberg, Kristian &amp; Enander, Crister, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120299">Hat &amp; bläck : en dialog om klasshat, litteratur och människans värde</a> / Umeå : H:ström - Text &amp; kultur , 2013, 183 s.</h3>
<p>Ett års brevkorrespondens mellan två litteratörer har resulterat i en ilsken liten bok som går till häftigt angrepp mot vår tids kulturella och politiska klimat. De båda vännerna Kristian Lundberg och Crister Enander, bosatta i Malmö respektive Lund, för här ett böljande samtal om skrivande, om klasshat och om det sociala tillståndet i det så kallade nya Sverige.</p>
<blockquote><p>Jag ser mig runt i ett land som fyller mig med vrede. Jag ser det varje dag. Det äter sig in i mig med samma obeveklighet som en stekel borrar sig in i ett rådjurs öga. Detta land har blivit som en parasit i mig. Den skam jag känner växer för varje dag. En skam över att tvingas vara en del av ett samhälle som så systematiskt förnedrar, förödmjukar och förtrycker sina medborgare, trycker dem rakt ner i skiten, in i svält och fattigdom och utanförskap. (s. 58)</p></blockquote>
<p>&#8220;Hat &amp; bläck&#8221; är på samma gång poetisk, politisk och polemisk. Samhällskritiken och samtidsäcklet löper som en röd tråd genom de knappt 200 sidorna, men även om texten stundom sjuder av avsändarnas frustration pekar den ändå framåt, mot en möjlig, rättvisare värld – oavsett hur avlägsen en sådan i dagsläget kan förefalla vara.</p>
<h3>Ehrlich, Howard J. (red.), <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120305">The best of Social anarchism</a> / Tucson : See Sharp Press, 2013, 417 s.</h3>
<p>Sedan 1980 har <em>Social anarchism : a journal of theory and practice </em>varit ett levande forum för anarkistisk filosofi, forskning, poesi och skönlitteratur. Till skillnad från flertalet tidskrifter med politisk tendens har tillämpningen av peer review-systemet medfört att Social anarchism åtnjutit en viss respekt även inom akademiska kretsar. I denna nyligen publicerade bok samlas, som titeln avslöjar, de bästa artiklarna ur tidskriftens historia (poesin och skönlitteraturen undantagen). De 35 texter som ingår i urvalet har inordnats under fem kapitel som behandlar de övergripande temana teori, praktik, utbildning, historiska personligheter och samtida röster.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2013/06/boktips-maj-2013/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Bosdotterpris till Frank Meyer</title>
		<link>http://www.arbark.se/2013/06/bosdotterpris-till-frank-meyer/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2013/06/bosdotterpris-till-frank-meyer/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 12 Jun 2013 15:27:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Jenny Edlund</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=4763</guid>
		<description><![CDATA[2012 års Kjersti-Bosdotter-pris för bästa artikel i tidskiften  Arbetarhistoria går till tysk-norske historikern Frank Meyer för hans  artikel “Multinasjonale konserner, mennesker og miljø i den globale  aluminiumindustrien. Porto Trombetás (Brasil) og Årdal (Norge)”, i  Arbetarhistoria nr 143-144.

 Motiveringen lyder:
Genom att följa brytningen av bauxit i Porto Tombetás i den  brasilianska [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>2012 års Kjersti-Bosdotter-pris för bästa artikel i tidskiften  Arbetarhistoria går till tysk-norske historikern Frank Meyer för hans  artikel “Multinasjonale konserner, mennesker og miljø i den globale  aluminiumindustrien. Porto Trombetás (Brasil) og Årdal (Norge)”, i <a href="http://www.arbetarhistoria.se/143-144/"> Arbetarhistoria nr 143-144</a>.</strong></p>
<p><img class="alignright size-medium wp-image-4782" title="frank-meyer" src="http://www.arbark.se/wp-content/dokument/2013/06/frank-meyer-224x300.jpg" alt="frank-meyer" width="224" height="300" /><br />
<strong> Motiveringen lyder:</strong><br />
Genom att följa brytningen av bauxit i Porto Tombetás i den  brasilianska regnskogen till aluminiumsmältverket i Årdal på norska  västkusten fångar historikern Frank Meyer i ett koncentrat hur den  globalt opererande kapitalismen fungerar.</p>
<p>Meyer visar hur den  multinationella aluminiumindustrin skaffade sig dominans i Brasilien  under diktaturtiden liksom i Norge under den tyska ockupationen.  Arbetarna fick betala med hälsovådlig arbetsmiljö och lokalbefolkningen  med starka föroreningar i den yttre miljön. Arbetslösheten slår till när  produktionen flyttas till områden med än mer gynnsamma betingelser för  företagen. Frank Meyer diskuterar på ett klargörande sätt i sin artikel  följderna för arbetarna i den komplicerade situation som uppstår i  globaliseringens spår.</p>
<p>Frank Meyer är historiker och chef för Arbeiderbevegelsens Arkiv og Bibliotek i Oslo.</p>
<p><strong>Kjersti Bosdotter-priset instiftades</strong> av styrelsen  för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i december 2010 för att i  samband med hennes pensionering tacka Kjersti Bosdotter, kulturombudsman  vid IF Metall, för hennes mångåriga engagemang för institutionen. Prissumman är på 5 000  kr och Kjersti Bosdotter ingår själv i priskommittén.</p>
<h3>För ytterligare information:</h3>
<ul>
<li> <strong>Forskningsledare Silke Neunsinger</strong><br />
silke.neunsinger[snabel-a]arbark.se eller 08- 412 39 27</li>
<li><strong>Institutionschef Lars Ilshammar</strong><br />
lars.ilshammar[snabel-a]arbark.se eller 08-412 39 01</li>
</ul>
<h3>Tidigare pristagare</h3>
<h3>2011: Göran Salmonsson</h3>
<p><strong>Artikel: </strong>“Har kunskap om historien någon betydelse i det fackliga arbetet?”, i <a href="http://www.arbetarhistoria.se/138-139/">Arbetarhistoria nr 138-139</a><strong><br />
</strong></p>
<h3>2010: Peter Winn</h3>
<p><strong>Artikel:</strong> “Flyktingar och emigranter. Chiles historia och chilenarna i Sverige”, i <a href="http://www.arbetarhistoria.se/134-135/">Arbetarhistoria nr 134-135</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2013/06/bosdotterpris-till-frank-meyer/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Boktips april 2013</title>
		<link>http://www.arbark.se/2013/05/boktips-april-2013/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2013/05/boktips-april-2013/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 16 May 2013 14:27:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Webbredaktionen</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Lästips]]></category>

		<category><![CDATA[anarkism]]></category>

		<category><![CDATA[bostadssegregation]]></category>

		<category><![CDATA[förortsliv]]></category>

		<category><![CDATA[franska revolutionen]]></category>

		<category><![CDATA[globalisering]]></category>

		<category><![CDATA[Göteborg]]></category>

		<category><![CDATA[kommunism]]></category>

		<category><![CDATA[Köpenhamn]]></category>

		<category><![CDATA[marxism]]></category>

		<category><![CDATA[Östeuropa]]></category>

		<category><![CDATA[sociala förhållanden]]></category>

		<category><![CDATA[transnationalism]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=4731</guid>
		<description><![CDATA[Thörn, Håkan, Stad i rörelse : stadsomvandlingen och striderna om Haga och Christiania / Stockholm : Atlas, 2013, 496 s.
Under 1960-talet revs stora delar av Göteborgs innerstad, vilket bland annat innebar att en rad äldre arbetarstadsdelar (Masthugget, Olskroken, Landala … ) jämnades med marken. Vid ingången till 1970-talet hade rivningsmaskinerna nått stadsdelen Haga, men nu [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3>Thörn, Håkan, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120262">Stad i rörelse : stadsomvandlingen och striderna om Haga och Christiania</a> / Stockholm : Atlas, 2013, 496 s.</h3>
<p>Under 1960-talet revs stora delar av Göteborgs innerstad, vilket bland annat innebar att en rad äldre arbetarstadsdelar (Masthugget, Olskroken, Landala … ) jämnades med marken. Vid ingången till 1970-talet hade rivningsmaskinerna nått stadsdelen Haga, men nu möttes de av protester och ockupationer. En liknande utveckling kan ses i många europeiska städer under denna tid. Så även i Köpenhamn, där den första husockupationen kan dateras till 1963 och där ett gammalt militärområde i den centralt belägna arbetarstadsdelen Christiania ockuperas i protest mot en planerad rivning. I båda stadsdelarna växte det parallellt med motståndet mot rivningarna fram en omfattande alternativkultur. En fråga som Thörn ställer är: Varför finns Christiania kvar som ett rum för urban alternativkultur medan Haga i dag är ett gentrifierat innerstadsområde?</p>
<h3>Kucher, Katarina, Thum, Gregor &amp; Urbansky, Sören (red.), <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120241">Stille Revolutionen : die Neuformierung der Welt seit 1989</a> / Frankfurt : Campus, 2013, 250 s.</h3>
<p>Året 1989 är en vattendelare i världshistorien och står som en markör för de kommunistiska regimernas sammanbrott i Östeuropa och östblockets upplösning. I den tidigare tvådelade världen hade, som en av antologins bidragsgivare skriver, två olika människosorter uppstått, som skilde sig åt inte minst utåt – olika glasögon, annorlunda gester, hållning, mat, dryck och kläder, olika samtalsämnen, annorlunda skämt; två olika sätt att förhålla sig till det mesta. Två personlighetstyper varav den ena upplöses, förklaras av noll värde, när två världar skall bli en och samma. Antologin försöker greppa det som skedde därefter genom en mångfald av olika ingångsvinklar.</p>
<h3>Caffentzis, George, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119934">In letters of blood and fire : work, machines, and the crisis of capitalism</a> / Oakland : PM Press, 2013, 288 s.</h3>
<p>George Caffentzis är en filosofiprofessor som engagerat sig som tänkare och aktivist i en lång rad vänsteraktioner och –rörelser under det senaste halvseklet. Då en etikett tenderar att bli satt på var och en, har Caffentzis ibland givits etiketten ”autonom marxist”. Boken utgör en samling av artiklar skrivna i olika sammanhang. Titeln hänsyftar på ett uttalande av Karl Marx där han hävdar att det inte går att beskriva kapitalismens ursprung utan att ta till bokstäver av blod och eld. Caffentzis menar att detta även gäller för dagens kapitalism – trots allt tal om att en ny teknologi och en samarbetsskapande globalisering skulle skapa en ”mildare” kapitalism visar utvecklingen i grund och botten på motsatsen: att kapitalismens utveckling inte heller den kan beskrivas utan bokstäver doppade i blod och eld.</p>
<h3>Streeby, Shelley, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120260">Radical sensations : world movements, violence, and visual culture</a> / Durham : Duke University Press, 2013, 328 s.</h3>
<p>Som Shelley Streeby pekar på förändrades USA:s roll i världen under den tid som hennes bok behandlar, 1886-1927. Det byggs ett imperium och i kölvattnet ökar det statliga våldet. Streeby visar på det nära samarbetet mellan staten och det lokala näringslivet under rättegången mot och avrättningen av anarkisterna i Haymarket 1886 och samarbetet mellan amerikanska investerare i Mexiko och statsmakterna i Mexiko och USA, ett samarbete som även leder till förföljelse av oppositionella i själva USA. De etablerade massmedierna hyllar det som pågår i förskönande ordalag och sprider samtidigt skräckpropaganda rörande amerikanska och mexikanska oppositionella. Streeby lyfter fram det arbete som bedrivs av oppositionella radikaler för att motverka denna bild av världen, denna propaganda. Det handlar om den utökade påverkan av människor, inte minst känslomässigt, som väcks av en massmedial revolution, inte minst på det visuella området. Om striden om sättet att se och förstå. Perspektivet är transnationellt.</p>
<h3>Langhorst, Johanna, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120104">Förortshat</a> / Stockholm : Ordfront, 2013, 287 s.</h3>
<p>”Ska man tro medierna råder det solförmörkelse i Tensta medan resten av Stockholm har vackert väder”. (s. 124)</p>
<p>Johanna Langhorst, vanligtvis verksam som radioproducent, reporter och dokumentärmakare, älskar Tensta – en förort som hon under 17 års tid var bosatt i innan hon flyttade därifrån till Farsta. På bokens första sidor beskriver hon den sorg och skam hon kände över att lämna sin gamla hemort och den speciella gemenskap som utvecklats mellan dess invånare bakom sig. Hon hade blivit en svikare, någon som gett kritikerna rätt. Utöver att vara en personlig kärleksförklaring till Tensta och ett ilsket angrepp på vår tids social- och bostadspolitik är Förortshat ett reportage som låter andra, tidigare ohörda röster komma till tals. Boken fungerar därför som en utmärkt motbild till den gängse mediebilden av förortslivet som något farligt och otryggt, samtidigt som den finner alternativa sätt att förklara orsakerna till att Stockholm är en av Europas mest segregerade städer.</p>
<h3>Desan, Suzanne, Hunt, Lynn &amp; Nelson, William Max, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120113">The French Revolution in Global Perspective</a> / Ithaca : Cornell University Press, 2013, 236 s.</h3>
<p>Ingen kommer undan den franska revolutionen, den hör utan tvekan till en avgörande händelse i världshistorien och har av den anledningen aldrig upphört att vara av forskningsintresse. Att revolutionen kom att få en vittomfattande verkan har konstaterats många gånger tidigare men besynnerligt nog, menar denna antologis redaktörer, har dess orsaker sällan sökts på annat än nationell nivå. Vad som håller de elva bidragen i denna antologi samman är just ambitionen att förstå den franska revolutionen som en del av den begynnande moderna globaliseringen genom att i en vidare bemärkelse belysa dåtida sociala, ekonomiska och kulturella utbyten, motsättningar och sammanhang.</p>
<h3>Price, Wayne, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120018">The value of radical theory : an anarchist&#8217;s introduction to Marx&#8217;s critique of political economy</a> / Edinburgh : AK Press, 2013, 189 s.</h3>
<p>Allt sedan 1800-talet har motsättningarna mellan marxistiskt och anarkistiskt tänkande varit påtagliga, något som tydliggjordes inte minst i antagonismen mellan förgrundsgestalter som Marx själv och Michail Bakunin. Teoretikern och aktivisten Wayne Price beskriver sig själv som en anarkist men visar här, precis som han gjort i tidigare verk såsom <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=102994"><em>The abolition of the state : anarchist &amp; Marxist perspectives</em> </a>en tydlig respekt för Marx kapitalismkritik. Kan anarkister lära sig något av Marx inför framtiden? är en central fråga i denna bok, som förutom att redogöra för huvuddragen i <em>Kapitalet</em> och <em>Grundrisse </em>även problematiserar dessa utifrån en anarkistisk grundsyn.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2013/05/boktips-april-2013/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Jenny forskar om arbetarrörelsens motstrategier mot polis och militär</title>
		<link>http://www.arbark.se/2013/05/jenny-forskar-om-arbetarrorelsens-motstrategier-mot-polis-och-militar/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2013/05/jenny-forskar-om-arbetarrorelsens-motstrategier-mot-polis-och-militar/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 14 May 2013 06:40:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Jenny Edlund</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Tre frågor]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=4683</guid>
		<description><![CDATA[Jenny Langkjaer, arbetar för tillfället med ett forskningsprojekt förlagt till ARAB.
Mitt projekt handlar om arbetarrörelsens motstrategier mot polis och militär, ca 1880-1925. Under Sveriges demokratiseringsperiod var framför allt polisen, men också militären, några av makthavarnas främsta vapen mot arbetarrörelsens krav på förändring. Jag har tidigare skrivit en avhandling just om hur polisen hanterade arbetarrörelsen. Nu [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Jenny Langkjaer, arbetar för tillfället med ett forskningsprojekt förlagt till ARAB.</strong></p>
<div id="attachment_4691" class="wp-caption alignright" style="width: 261px"><img class="size-full wp-image-4691" title="Jenny Langkjaer, Foto: Catalina Benavente " src="http://www.arbark.se/wp-content/dokument/2013/05/jenny-langkjaer.jpg" alt="Jenny Langkjaer, Foto: Catalina Benavente " width="251" height="209" /></a><p class="wp-caption-text">Jenny Langkjaer, Foto: Catalina Benavente </p></div>
<p>Mitt projekt handlar om arbetarrörelsens motstrategier mot polis och militär, ca 1880-1925. Under Sveriges demokratiseringsperiod var framför allt polisen, men också militären, några av makthavarnas främsta vapen mot arbetarrörelsens krav på förändring. Jag har tidigare skrivit en avhandling just om hur polisen hanterade arbetarrörelsen. Nu har jag vänt på saken för att se vilka strategier arbetarrörelsen använde sig av för att stå emot myndigheternas åtgärder.</p>
<p><strong>Vilken nytta har du haft av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i din forskning och i ditt arbete?</strong></p>
<p>I arkivet kan jag få en bild av om och hur man från arbetarrörelsens sida resonerade om olika strategier, och hur dessa strategier i så fall såg ut.</p>
<p><strong>Kan du dela med dig av något särskilt spännande du hittat under dina studier?</strong></p>
<p>Jag har läst många protokoll och ekonomiska rapporter från bland annat olika socialdemokratiska ungdomsklubbar. Det är verkligen kul att se hur engagerade dessa unga människor var för att förändra samhället. Det roligaste har varit att se hur de planerade sina fester och utflykter, till exempel vad som åts och dracks och att de anlitade orkestrar och arrangerade olika lekar.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2013/05/jenny-forskar-om-arbetarrorelsens-motstrategier-mot-polis-och-militar/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Boktips mars 2013</title>
		<link>http://www.arbark.se/2013/04/boktips-mars-2013/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2013/04/boktips-mars-2013/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 26 Apr 2013 13:02:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Webbredaktionen</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Lästips]]></category>

		<category><![CDATA[alienation]]></category>

		<category><![CDATA[arbetarteater]]></category>

		<category><![CDATA[autonomi]]></category>

		<category><![CDATA[informella sektorn]]></category>

		<category><![CDATA[kapitalism]]></category>

		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>

		<category><![CDATA[marxism]]></category>

		<category><![CDATA[postkolonialism]]></category>

		<category><![CDATA[prekariat]]></category>

		<category><![CDATA[subalterna studier]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=4663</guid>
		<description><![CDATA[Kaaber, Naila, Sudarshan, Ratna &#38; Milward, Kirsty (red.), Organizing women workers in the informal sector : beyond the weapons of the weak? / London : ZED, 2013, 299 s.
Den informella sektorn är en skuggvärld vid sidan av de regler och lagar, föreskrivna rättigheter och skyldigheter, organisationer och avtal som reglerar och kännetecknar den mer synliga [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3>Kaaber, Naila, Sudarshan, Ratna &amp; Milward, Kirsty (red.), <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=120134">Organizing women workers in the informal sector : beyond the weapons of the weak?</a> / London : ZED, 2013, 299 s.</h3>
<p>Den informella sektorn är en skuggvärld vid sidan av de regler och lagar, föreskrivna rättigheter och skyldigheter, organisationer och avtal som reglerar och kännetecknar den mer synliga världen. Artiklarna i denna antologi behandlar förhållandena i denna sektor i Sydafrika, Indien, Brasilien och Thailand. Fokus vilar på kvinnor som arbetar som sopplockare, sexarbetare, lantbruksarbetare, hembiträden, industriarbetare. Arbetsvillkoren är hårda, de utsätts för orättvisor och förnedring, de lider av bristen på respekt och värdighet. Men bokens artiklar visar framförallt på dessa kvinnors organisationssträvanden, deras kamp för att organisera sig för att på så sätt kräva en plats och bli synliga och hörda. Artiklarna är skrivna av människor som tar aktiv del i denna organisering.</p>
<h3>Chibber, Vivek, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119982">Postcolonial theory and the specter of capital</a> / London : Verso, 2013, 306 s.</h3>
<h3>Chaturvedi, Vinayak (red.), <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119519">Mapping subaltern studies and the postcolonial</a> / London : Verso, 2013, 364 s.</h3>
<p><em>Subaltern studies </em> (med undertiteln <em>Writings on South Asian History and Society</em>) är titeln på en samling historiska essäer som började ges ut 1982 och som hitintills avsatt tio samlingsvolymer. En starkt drivande kraft bakom projektet har varit den indiske historikern Ranajit Guha. Subaltern betyder underordnad enligt ordboken och det är åt dessa underordnade projektet vill ge en röst. Eller mer specifikt: De koloniserades röst istället för de koloniserandes. Historien underifrån istället för ovanifrån.</p>
<p>Från att under början av 1980-talet främst varit inriktat på studier av kolonialismen i Indien, växte projektet ut till att bli ”a global academic institution” (Mapping …, s. vii) under 1990-talet och kom att sätta agendan för en stor del av de studier som brukar benämnas med begrepp såsom postkoloniala eller kulturella studier (cultural studies). Under samma tid började projektet växla spår: från att ha lutat åt marxismen (framförallt Gramsci) under de inledande åren, började andra influenser göra sig gällande, bland annat Foucault, och en mer generell kritik av den diskurs som Upplysningen ansågs stå för rörande utveckling och förnuft vann större utrymme, något som även kom att ställa marxismen, i sin egenskap av att vara ett barn av Upplysningen, i skuggan. Vivek Chibbers bok utgör en kritik av detta projekt. Med utgångspunkt i projektets egna skrifter vaskar han fram det han ser som projektets hörnstenar (han använder sig därvidlag av begreppen väst och öst och jag förmodar att de är tydliga nog): Projektet kritiserar tanken att den västerländska, kapitalistiska utvecklingen skulle utgöra ett mönster att applicera på verkligheten i öst. Bourgeoisin har varit alldeles för svag för att genomdriva en sådan utveckling och det har heller inte, i motsats till i Europa, skett någon borgerlig revolution. Därigenom har inte kapitalismen fått fullt, och omstörtande, genomslag i öst och liberalismen har förblivit svag. Det kan heller inte anses riktigt att tala om att kapitalismen skulle ha en inneboende, dynamisk tendens att sprida sig till alla delar av världen. Eftersom skillnaderna är så stora mellan utvecklingen i väst och öst, kan de teoretiska verktygen inte vara de samma – marxismen blir således föga användbar för en förståelse av den indiska verkligheten då den baseras på europeiska förhållanden (och den kan dessutom sägas utgöra ett uttryck för eurocentrism och alltså, i förlängningen, en del av imperialismen).</p>
<p>Olikheter mellan väst och öst fanns även på det psykologiska planet – medan arbetare i väst handlade utifrån rationella och materiella intressen, i grund och botten utifrån en kultur definierad av en hegemonisk borgarklass, handlade arbetarna i öst, där någon borgerlig kultur inte genomströmmade hela samhället, utifrån andra värderingar (samfällighet, religion, heder). Detta gällde i än högre utsträckning för bönderna i öst.</p>
<p>Chibbers kritik greppar samtliga dessa hörn- eller byggstenar. Framställningen av det borgerligt kapitalistiska väst är alltför abstrakt – det går inte att se någon enhetlig utveckling, borgerligheten lyckades aldrig, som projektet hävdar, vinna total dominans och hegemoni; inte heller finns det någon klar koppling mellan borgerlighet – kapitalism – liberala reformer; inte heller går det att säga att borgerligheten skulle ha verkat för att överbrygga samhälleliga motsättningar, något som, enligt projektet, utgör en grund för dess hegemoni; det går heller inte att rakt av definiera de europeiska revolutionerna (England, Frankrike) som borgerliga.</p>
<p>En sådan abstraktion kan inte appliceras någonstans, därför går det heller inte att använda sig av den som jämförelseobjekt, som ett uttryck för någon ”sann kapitalism”, och utifrån detta gå vidare till att säga att det finns en mängd olika och divergerande utvecklingsvägar att följa, vilket förringar, eller helt tar bort, kapitalismens inneboende universaliseringslogik -för att tala med Chibber utgörs denna av att kapitalismen ”universalizes market dependance” (s. 100) och inte av den abstrakta ”sanna kapitalism” som projektet utgår från (se ovan). Chibber menar att projektets teoribildning är svag och skakig och att dess starka betoning av skillnaderna rörande utvecklingen i öst och väst är kraftigt överdrivna och bidrar till att fragmentisera verkligheten istället för att se sammanhang och helhet, samt att dess starka tendens att framhäva det lokala och partikulära i öst tillför ett drag av exotism och nyväckt orientalism.</p>
<h3>Gunnel Testad, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=117647">”Solidariteten, det vackra i denna strid… ” : Spelet om Norbergsstrejken 1891-92 : en studie i arbetarkultur </a>/ Stockholm : Stockholms universitet, 2012 (diss.)</h3>
<p>I februari 1891 utbröt en strejk i Kallmora järnmalmsgruva på grund av krav på lönesänkningar från arbetsgivaren. Konflikten eskalerade och ledde till en strejk som innefattade hela Norbergs bergslag och kom att pågå i sju månader, från november 1891 till juli 1892. Spelet om Norbergsstrejken började ta form 1975 och sattes upp under sommaren 1977. Det kom att inspirera till många liknande teaterprojekt runtom i Sverige. Den nödvändiga utgångspunkten var, som Testad framhåller, övertygelsen om att arbetarklassens erfarenheter krävde ett annat kulturellt och visuellt förhållnings- och förfaringssätt än det dominerande för att komma till fullt uttryck. Arbetarspelet kom att utgöra en del i en motoffentlighet.  Avhandlingen ger en helhetsbild vad gäller behandlar spelets framväxt, uppförande och hur det togs emot. Såväl framväxten som uppsättningen av spelet skildras ingående; manusförfattaren Sture Karlsson och regissören Arne Andersson ges fylliga presentationer samtidigt som avhandlingen framhåller den demokratiska processen bakom såväl manus- som regiarbete. Ett av de mest fascinerande avsnitten är en djupborrande analys av spelets manus. Medan jag läste kom jag att tänka på att jag och ett par kamrater var på väg upp till Norberg för att se spelet, men att vi av olika anledningar aldrig kom dit. Det fann jag väldigt tråkigt då och än tråkigare nu. Men nästa gång, kanske någon helt annanstans …</p>
<h3>Heinrich, Michael (översättning: Ramsay, Anders och Sundberg, Henrik), <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119932">Introduktion till de tre volymerna av Marx Kapitalet</a> / Hägersten : Tankekraft, 2013, 312 s.</h3>
<p><em>Kritik der politischen Ökonomie - Eine Einführung</em> har sedan den publicerades år 2004 hunnit utkomma i nio upplagor och når i och med denna översättning även en svenskspråkig läsekrets. Utan att väja för komplexiteten i Marx&#8217; kritik av kapitalismens strukturer bjuder Heinrich här på en osedvanligt pedagogisk och lättillgänglig tolkning av det klassiska trebandsverket. Som ett komplement till framställningen av Kapitalets tankegods och de sammanhang ur vilka det utvecklades görs återkommande kopplingar till samtida spörsmål. Dymedelst visar författaren på ett förtjänstfullt sätt varför Kapitalet är något långt mycket mer än blott en 1800-talsangelägenhet. Boken rekommenderas varmt, inte minst som ingång till vidare studier.</p>
<h3>Berardi, Franco &#8220;Bifo&#8221; (översättning: Åsard, Maria), <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119870">Den arbetande själen </a>/ Hägersten : Tankekraft, 2012, 297 s.</h3>
<p>Vid de fordistiska industriernas löpande band utfördes ett monotont arbete där ”själsliga” egenskaper som kreativitet knappast gavs något utrymme. Människor stämplade in och ut och var under den tid som förflöt däremellan framförallt kroppar, inhyrda i en storskalig produktionsprocess. Känslan av att under dylika omständigheter vara reducerad till något mindre än en hel människa – en kropp utan själ – kunde vara nedbrytande, men även fungera som en katalysator för kollektiv kampvilja. Men vad hände sedan? Vår tid kännetecknas, åtminstone i de rikare delarna av världen, av ett arbete som blivit alltmer abstrakt och kognitivt. Sysslor som tidigare fordrade kroppsarbete utförs nu av maskiner och i stället är det ofta själva ”själen” som står till den flexibla arbetsmarknadens förfogande. Den arbetande själen är en reflektion kring den särpräglade form av alienation som den italienske teoretikern och aktivisten Franco ”Bifo” Berardi menar har uppstått i vårt så kallade informationssamhälle. Den nya ekonomins löneslavar är ständigt uppkopplade mot intrikata nätverk, men delvis frånkopplade från något verkligt sammanhang. Denna ytliga, upptrissade och fragmentariska tillvaros beskaffenhet underminerar mänskliga gemenskapsbyggen och därigenom möjligheten till reell autonomi gentemot kapitalet. Den arbetande själen kan med fördel läsas tillsammans med de tre andra Berardi-signerade böcker som ingår i bibliotekets nyförvärv, närmare bestämt <em><a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119857">The uprising : on poetry and finance</a>, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119858">Skizo-mails </a></em>och<em> <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119854">After the future</a>.</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2013/04/boktips-mars-2013/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Socialdemokraterna - kongress 2013</title>
		<link>http://www.arbark.se/2013/04/socialdemokraterna-kongress-2013/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2013/04/socialdemokraterna-kongress-2013/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 05 Apr 2013 10:03:12 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Jenny Edlund</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=4599</guid>
		<description><![CDATA[Mellan den 3 till den 7 april håller  socialdemokraterna kongress på Svenska mässan i Göteborg. Ombud från hela landet samlas för att samtala och vidareutveckla partiets politik. Valet 2014 är inte minst på tapeten, samt det stundande nya partiprogrammet.


Vi har tidigare sammanställt samtliga av socialdemokraternas partiprogram på vår webbsida. Efter kongressen kommer vi även att [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Mellan den 3 till den 7 april håller  socialdemokraterna kongress på Svenska mässan i Göteborg. Ombud från hela landet samlas för att samtala och vidareutveckla partiets politik. Valet 2014 är inte minst på tapeten, samt det stundande nya partiprogrammet.</strong></p>
<p><strong></strong></p>
<div id="attachment_4606" class="wp-caption alignright" style="width: 293px"><img class="size-full wp-image-4606 " title="Socialdemokratiska partiets kongress, 1952. Publikbild. (Arrangerad bild), Fotograf: okänd, ARAB. " src="http://www.arbark.se/wp-content/dokument/2013/04/tema-sap-kongress-2013.jpg" alt="Socialdemokratiska partiets kongress, 1952." width="283" height="213" /><p class="wp-caption-text">Socialdemokratiska partiets kongress, 1952. Publikbild. (Arrangerad bild), Fotograf: okänd, ARAB. </p></div>
<p><strong></strong></p>
<p>Vi har tidigare sammanställt samtliga av <a href="http://www.arbark.se/2011/12/socialdemokraternas-partiprogram/">socialdemokraternas partiprogram</a> på vår webbsida. Efter kongressen kommer vi även att tillgängliga det senaste programmet i vår katalog Kata.</p>
<p>Samtliga kongresshandlingar från kongressen finns digitalt på socialdemokraternas hemsida, men så småningom kommer även även dessa att återfinnas  i vår bibliotekskatalog.</p>
<p>För att följa kongressen, läs mer på <a href="http://www.socialdemokraterna.se/kongress/?cmpe=adw-kongress-brand-a1&amp;gclid=CKHCwumIs7YCFSR2cAod7XgA-g">socialdemokraternas hemsida. </a></p>
<p>Nedan är ett litet galleri av bilder från olika socialdemokratiska kongresser, samtliga bilder från vår fotosamling:</p>

<div class="ngg-galleryoverview" id="ngg-gallery-51">


	
	<!-- Thumbnails -->
		
	<div id="ngg-image-299" class="ngg-gallery-thumbnail-box"  >
		<div class="ngg-gallery-thumbnail" >
			<a href="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/sap-kongressbilder/kongress-1911.jpg" title="Sv. Socialdemokratiska arbetarepartis kongress i Stockholm 1911, Fotograf: Axel Malmström" class="shutterset_sap-kongressbilder" >
				<img title="Sv. Socialdemokratiska arbetarepartis kongress i Stockholm 1911, Fotograf: Axel Malmström" alt="Sv. Socialdemokratiska arbetarepartis kongress i Stockholm 1911, Fotograf: Axel Malmström" src="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/sap-kongressbilder/thumbs/thumbs_kongress-1911.jpg" width="100" height="75" />
			</a>
		</div>
	</div>
	 		
	<div id="ngg-image-300" class="ngg-gallery-thumbnail-box"  >
		<div class="ngg-gallery-thumbnail" >
			<a href="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/sap-kongressbilder/kongress-1920.jpg" title="Svenska Socialdemokratiska arbetarepartis kongress i Stockholm 1920, Fotograf: okänd" class="shutterset_sap-kongressbilder" >
				<img title="Svenska Socialdemokratiska arbetarepartis kongress i Stockholm 1920, Fotograf: okänd" alt="Svenska Socialdemokratiska arbetarepartis kongress i Stockholm 1920, Fotograf: okänd" src="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/sap-kongressbilder/thumbs/thumbs_kongress-1920.jpg" width="100" height="75" />
			</a>
		</div>
	</div>
	 		
	<div id="ngg-image-302" class="ngg-gallery-thumbnail-box"  >
		<div class="ngg-gallery-thumbnail" >
			<a href="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/sap-kongressbilder/kongress-1960.jpg" title="Svenska Socialdemokratiska arbetarepartis kongress i Stockholm 1960. Ernst Nilsson, Tage Erlander och Sven Aspling, Fotograf: Hernried" class="shutterset_sap-kongressbilder" >
				<img title="Svenska Socialdemokratiska arbetarepartis kongress i Stockholm 1960. Ernst Nilsson, Tage Erlander och Sven Aspling, Fotograf: Hernried" alt="Svenska Socialdemokratiska arbetarepartis kongress i Stockholm 1960. Ernst Nilsson, Tage Erlander och Sven Aspling, Fotograf: Hernried" src="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/sap-kongressbilder/thumbs/thumbs_kongress-1960.jpg" width="100" height="75" />
			</a>
		</div>
	</div>
	 		
	<div id="ngg-image-303" class="ngg-gallery-thumbnail-box"  >
		<div class="ngg-gallery-thumbnail" >
			<a href="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/sap-kongressbilder/kongress-1944.jpg" title="Svenska Socialdemokratiska arbetarepartis 17:e kongress i Stockholm 1944. Arnfinn Vik, Martin Tranmael, Sylvi-Kyllikki Kilpi, Edvin Malunsjö och Väinö Tanner, Fotograf: Eric Lundquist" class="shutterset_sap-kongressbilder" >
				<img title="Svenska Socialdemokratiska arbetarepartis 17:e kongress i Stockholm 1944. Arnfinn Vik, Martin Tranmael, Sylvi-Kyllikki Kilpi, Edvin Malunsjö och Väinö Tanner, Fotograf: Eric Lundquist" alt="Svenska Socialdemokratiska arbetarepartis 17:e kongress i Stockholm 1944. Arnfinn Vik, Martin Tranmael, Sylvi-Kyllikki Kilpi, Edvin Malunsjö och Väinö Tanner, Fotograf: Eric Lundquist" src="http://www.arbark.se/wp-content/gallery/sap-kongressbilder/thumbs/thumbs_kongress-1944.jpg" width="100" height="75" />
			</a>
		</div>
	</div>
	 	 	
	<!-- Pagination -->
 	<div class='ngg-clear'></div>
 	
</div>


]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2013/04/socialdemokraterna-kongress-2013/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Boktips februari 2013</title>
		<link>http://www.arbark.se/2013/03/boktips-februari-2013/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2013/03/boktips-februari-2013/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 15 Mar 2013 12:59:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Webbredaktionen</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Lästips]]></category>

		<category><![CDATA[1960-talet]]></category>

		<category><![CDATA[anarkism]]></category>

		<category><![CDATA[arbetarrörelsen]]></category>

		<category><![CDATA[demokrati]]></category>

		<category><![CDATA[moralfilosofi]]></category>

		<category><![CDATA[nyliberalism]]></category>

		<category><![CDATA[SAP]]></category>

		<category><![CDATA[sociala rörelser]]></category>

		<category><![CDATA[socialdemokrati]]></category>

		<category><![CDATA[tredje världen]]></category>

		<category><![CDATA[uppslagsverk]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=4588</guid>
		<description><![CDATA[Prashad, Vijay, The poorer nations : a possible history of the global South / London : Verso, 2012, 292 s.
Prashad visar i denna bok upp det nyliberala projektet som genomfört av världens rika nationer och deras eliter och riktat mot världens fattiga nationer genom en kombination av militär och ekonomisk kraft. Ytterst medvetet har detta [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3>Prashad, Vijay, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119823">The poorer nations : a possible history of the global South</a> / London : Verso, 2012, 292 s.</h3>
<p>Prashad visar i denna bok upp det nyliberala projektet som genomfört av världens rika nationer och deras eliter och riktat mot världens fattiga nationer genom en kombination av militär och ekonomisk kraft. Ytterst medvetet har detta projekt, många gånger med hjälp av utvecklingsländernas egna eliter, sökt knäcka det som Prashad kallar Tredjevärlden-projektet, de fattigare nationernas försök att etablera en självständig politisk och ekonomisk grund med utgångspunkt från de egna nationernas utveckling. Prashad visar även på hur greppet om de fattiga nationerna håller på att lossna och att en medveten kamp börjat skapa utrymme för en annan utveckling. Boken kan med fördel läsas i kombination med ett av Prashads tidigare verk:<em><a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=97938"> The darker nations</a>,</em> utgiven på svenska med titeln <em><a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=98915">När bojorna brast : historien om Tredje världens segrar och nederlag </a>(</em>Leopard förlag, 2010).</p>
<h3>Docherty, James C. &amp; Velden, Sjaak van der, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119811">Historical dictionary of organized labor </a>/ Lanham : Scarecrow Press, 2012, 448 s.</h3>
<p>Detta är den tredje upplagan av ett uppslagsverk i ett band, som, som det formuleras i en inledning, ”är en introduktion och en inbjudan till ett studium av den organiserade arbetarrörelsen”, ett verk som grundar sig på ”vad den organiserade arbetarrörelsen har gjort eller försökt att göra och inte på vad den borde ha varit” (xv). Verket försöker dels göra ämnet så klart och lättfattligt som möjligt, dels visa upp den mångfald av forskning som existerar inom området och dels och slutligen ge ämnet en internationell vinkling. Verkets uppslagstermer utgöres av bland annat nationer (Sweden, Burkina Faso … ), personer (ett fåtal), organisationer ( International Conference of Labour and Social History, Trade Union Cofederation of Arab Maghreb Workers … ) och begrepp (Race and ethnicity, Equal pay for equal work … ).</p>
<h3>Friberg, Anna, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119804">Demokrati bortom politiken : en begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919-1939</a> / Stockholm : Atlas, 2013, 314 s.</h3>
<p>Boken skildrar hur begreppet demokrati brukats och definierats i SAP:s officiella retorik. Grunden vilar på artiklar i tidskriften Tiden, tidningen Socialdemokraten och kongress- och riksdagstryck. Frågan som ställs är: Vad säger SAP:s användning av begreppet demokrati om förhållandet mellan partiets utveckling och samhällets politiska och sociala utveckling i allmänhet. Studien visar att nya omständigheter kräver nya argument och reviderade koncept. Boken är en doktorsavhandling framlagd vid Humanistiska fakulteten vid Mittuniversitetet i Härnösand.</p>
<h3>Christiansen, Samantha &amp; Scarlett, Zachary A. (red.), <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119545">The third world in the global 1960s</a> /New York : Berghahn, 2013, 223 s.</h3>
<p>Verket inrymmer ett dussin fallstudier om allt från Naxaliternas revolutionära rörelse till afrikanska studentuppror. Gemensamt för studierna är, att de alla undersöker hur radikala rörelser i den så kallade tredje världen hörde samman med det globala sociala engagemanget under åren kring 1968. Som bidrag till forskningen om denna tidsperiod är boken oerhört uppslagsrik, då den till skillnad från flertalet tidigare studier fokuserar på ”den tredje världen” (utan att för den skull förhålla sig snävt eller oproblematisk till begreppet som sådant). Genom att lyfta upp och belysa ofta förbisedda händelser, strävanden och konflikter är avsikten istället att synliggöra historiska sammanhang som når långt utanför det lokalas gränser.</p>
<h3>Franks, Benjamin &amp; Wilson, Matthew (red.), <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119752">Anarchism and moral philosophy</a> / Basingstoke : Palgrave Macmillan, 2010, 248 s.</h3>
<p>Som framgår av titeln behandlar denna essäsamling anarkismens moralfilosofiska aspekter. De elva bidragande författarna närmar sig emellertid ämnet från en lång rad infallsvinklar. Mellan pärmarna trängs såväl kontinental som analytisk filosofi, och boken i sin helhet kan därför närmast liknas vid en perspektivrik diskussion om anarkismens utmaningar i vår tid och framöver. Till dessa utmaningar hör, vilket flera författare återkommer till, behovet av att minska klyftan mellan gräsrötter och akademiker, samt att få teori och handling att samverka.</p>
<blockquote><p>anarchists often fail to recognise the degree to which to think (in a critically reflective manner) is to act (to engage with the world). Thinking is not disengagement, even if it is insufficient engagement. (s. 21)</p></blockquote>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2013/03/boktips-februari-2013/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Internationella kvinnodagen 2013</title>
		<link>http://www.arbark.se/2013/03/internationella-kvinnodagen-2013/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2013/03/internationella-kvinnodagen-2013/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 04 Mar 2013 14:55:20 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Jenny Edlund</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Nyheter]]></category>

		<category><![CDATA[8 mars]]></category>

		<category><![CDATA[Internationella kvinnodagen]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=4526</guid>
		<description><![CDATA[Denna vecka går internationella kvinnodagen av stapeln. Vi har valt att fira detta inte bara en dag, utan hela veckan. På plats hos oss kan du därför ta del av bibliotekets uppställning av böcker på temat &#8220;internationella kvinnodagen&#8221;. Vi fyller på med nytt material under hela veckan.

Den internationella kvinnodagen, numera firad den 8:e mars, har [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Denna vecka går internationella kvinnodagen av stapeln. Vi har valt att fira detta inte bara en dag, utan hela veckan. På plats hos oss kan du därför ta del av bibliotekets uppställning av böcker på temat &#8220;internationella kvinnodagen&#8221;. Vi fyller på med nytt material under hela veckan.<br />
</strong></p>
<p>Den internationella kvinnodagen, numera firad den 8:e mars, har under större delen av 1900-talet firats som en högtidsdag åtföljt av möten, demonstrationer och samtal kring kvinnors villkor. Grundtanken har varit att framhålla systerskapet, kvinnosolidariteten och behov av lagstiftning eller förändrad syn på kvinnor och kvinnors villkor.</p>
<p>Datumet tenderade att flytta på sig under de första decennierna av 1900-talet, men klart är att det var under den socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn år 1910 som dagen instiftades som en dag till stöd för kvinnlig rösträtt (läs mer om denna konferens i Silke Neunsingers artikel nedan). I Sverige har dagen firats varje år sedan 1912, och från 20-talet till idag har dagen återkommande firats den 8:e mars.</p>
<p>På ARAB har vi under tidigare år lyft fram det material och den forskning som rört arbetande kvinnors historia. Se nedan för länkar och tips till vidare läsning:<strong><br />
</strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong>Tips på tidigare publikationer på vår webbsida: </strong></p>
<ul>
<li>Projektet <a href="http://www.arbark.se/en/collections-and-resources/worlds-of-women/">Worlds of Women (WoW) - International Material in ARAB’s Collection</a></li>
</ul>
<p>Worlds of Women is a project that aims to inspire researchers,  both academics and those actively interested in researching working  women’s history, to look beyond national borders. This is an overview of  available sources at the Labour Movement Archives and Library (ARAB) in  form of essays and inventories.</p>
<p><strong>Direktlänkar till några av de texter som ingår i WoW-projektet:<br />
</strong></p>
<ul>
<li><a href="http://www.arbark.se/2010/08/worlds-of-women-introduction/">World of Women in ARAB&#8217;s - a short introduction</a>, av Silke Neunsinger.</li>
<li><a href="http://www.arbark.se/2010/08/international-womens-day-a-prism-for-womens-political-work/">International Women’s Day: A Prism for Women’s Political Work</a>, av Silke Neunsinger.</li>
<li><a href="http://www.arbark.se/2010/08/womens-archives-with-an-international-profile/"> </a><a href="http://www.arbark.se/2010/08/womens-archives-with-an-international-profile/">Women’s archives with an international profile</a>, av Margareta Ståhl.</li>
<li><a href="http://www.arbark.se/2010/08/womens-travelogues/">Tales of Modernity, Peace, and Solidarity – Women’s Travelogues</a>, av Lâle Svensson.</li>
</ul>
<p><strong>Kommande seminarium hos oss:<br />
</strong></p>
<ul>
<li> <a href="    http://www.arbark.se/2013/01/seminarium-rena-hem-pa-smutsiga-villkor-hushallstjanster-migration-och-globalisering/">Seminarium: Rena hem på smutsiga villkor? Hushållstjänster, migration och globalisering</a></li>
</ul>
<p>Håll även utkik i vårt<a href="http://www.arbark.se/info/pa-gang/"> kalendarium</a> för kommande seminarium.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2013/03/internationella-kvinnodagen-2013/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
		<item>
		<title>Boktips januari 2013</title>
		<link>http://www.arbark.se/2013/02/boktips-januari-2013/</link>
		<comments>http://www.arbark.se/2013/02/boktips-januari-2013/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 12 Feb 2013 10:44:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek | Webbredaktionen</dc:creator>
		
		<category><![CDATA[Lästips]]></category>

		<category><![CDATA[demokrati]]></category>

		<category><![CDATA[etnicitet]]></category>

		<category><![CDATA[karisma]]></category>

		<category><![CDATA[Kina]]></category>

		<category><![CDATA[ledarskap]]></category>

		<category><![CDATA[migration]]></category>

		<category><![CDATA[PLO]]></category>

		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>

		<category><![CDATA[sociala rörelser]]></category>

		<category><![CDATA[transnationalism]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.arbark.se/?p=4453</guid>
		<description><![CDATA[Gerbaudo, Paolo, Tweets and the streets : social media and contemporary activism / London : Pluto Press, 2012, 194 s.
Hur sociala medier används av – och bidrar till att påverka – samtida proteströrelser står i fokus för Gerbaudos bok, vilken går i polemik med ett flertal ämnesmässigt närliggande verk. I stället för att antingen upphaussa [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h3><strong>Gerbaudo, Paolo, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119404">Tweets and the streets : social media and contemporary activism /</a> London : Pluto Press, 2012, 194 s.</strong></h3>
<p>Hur sociala medier används av – och bidrar till att påverka – samtida proteströrelser står i fokus för Gerbaudos bok, vilken går i polemik med ett flertal ämnesmässigt närliggande verk. I stället för att antingen upphaussa informationsteknikens betydelse eller omvänt blott framhäva dess atomiserande effekter, intar författaren ett slags tredje ståndpunkt från vilken en mer vidsynt och problematiserande förståelse av ämnet eftersträvas. Med 2011 års händelser vid Tahrir-torget, Puerta del Sol och Zuccotti Park som exempel analyserar Gerbaudo den strategiska och taktiska användning av sociala medier som i de tre fallen dels föregick, dels pågick parallellt med, tillägnandet av det offentliga rummet. Som stöd för de teser som boken driver finns intervjuer med 80 aktivister, men även omfattande fältstudier och textanalyser.</p>
<h3><strong>Pai, Hsiao-Hung, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119434">Scattered sand : the story of China’s rural migrants </a>/ London : Verso, 2012, 302 s.</strong></h3>
<p><em>Scattered sand </em>är resultatet av ett grundligt journalistiskt arbete om de villkor som gäller för alla de människor som sällan omnämns i samband med den så kallade Kinaboomen. Under två års tid reste den prisbelönte Hsiao-Hung Pai genom Kina för att träffa några av de uppskattningsvis 200 miljoner invånare som årligen söker sig från landsbygden för att sälja sin arbetskraft. Denna den mänskliga historiens största migrationsström står för omkring hälften av landets BNP, men de levnadsöden som Pai skildrar är långt ifrån några glättiga framgångssagor. De personer hon möter berättar i stället om den förnedring, utsugning och misär som i det tysta pågår på fabriksgolv och i kolgruvor på fel sida av den ständigt växande inkomstklyftan. Det är just dessa fattiga, oorganiserade arbetare som är den utspridda sand som bokens titel syftar på. Även om läsningen drabbar är den inte helt igenom nattsvart – för inte minst hos den yngre generationen arbetare finns en allt starkare vilja att hitta kollektiva lösningar på situationen.</p>
<h3><strong>Slate, Nico (red.), <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119378">Black power beyond borders : the global dimensions of the Black Power movement </a>/ New York : Palgrave Macmillan, 2012, 214 s.</strong></h3>
<p>Denna bok anlägger ett transnationellt, gränsöverskridande perspektiv på Black Power-rörelsen. Namnet Black Power myntades av Stokeley Carmichael på ett massmöte 1966, men begreppet har som boken visar djupa rötter. Istället för att som tidigare ofta ha framställts som en rörelse som framkallat splittring, betonas här rörelsens internationella spridning som verkat enande över gränser och andra hinder. Såväl som den amerikanska bakgrunden skildrar de olika artikelförfattarna hur rörelsen sprids till länder som Nya Zealand, Indien och Israel samt kontinenter som Afrika. Boken ingår i serien <em>Contemporary Black History</em>.</p>
<h3>Stutje, Jan Willem (red.),<a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119373"> Charismatic leadership and social movements : the revolutionary power of ordinary men and women</a> / New York : Berghahn, 2012, 202 s.</h3>
<p>Boken ägnar sig åt det svårfångade begreppet karisma (”personlig utstrålning” lyder den kortfattade förklaringen i NE) och det sammanhängande spänningsfältet ledare och sociala rörelser. Max Weber satte begreppet och problematiken på plats, men sedan dess har inte mycket hänt med begreppet. Artikelförfattarna försöker belysa begreppet och dess innehåll utifrån från olika utgångspunkter och via ett antal personer/ledare. Hur och i vilken utsträckning kan vissa personer sägas förkroppsliga en rörelse, ge den uttryck, forma dess innehåll, trollbinda dess medlemmar, påverka dess själva rörelse och vad detta, om det kan sägas vara så, beror på? En ytterligare aspekt som tages upp är förlorandet av karisma. Den holländske socialisten Ferdinand Domela Nieuwenhuis förlorar enligt en artikelförfattare sin karisma i samband med att han blir parlamentsledamot 1890, men inte lyckas åstadkomma något av större vikt, samtidigt som han framstår som alltmer beroende av fastställda procedurer och byråkratiska rutiner - hans karisma trivialiseras för att använda ett av Max Webers uttryck. Andra personer som behandlas i boken är bl a Mao Zedong, Errico Malatesta, Dolores Ibárruri (la Pasionaria). Boken ingår i serien<em> International Studies in Social History</em>, som ges ut av Internationella Institutet för Social Historia i Amsterdam.</p>
<h3>Roper, Brian S., <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119370">The history of democracy : a Marxist interpretation </a>/ London : Pluto Press, 2012, 310 s.</h3>
<p>Ordet ”demokrati” härstammar som de flesta vet från det grekiska demokratia som är en sammanslagning av orden demos, folk, och kratia, styre.  Författaren visar på tre viktiga och olika former som vuxit fram över tiden, den atenska demokratin, den liberala representativa demokratin och en socialistisk deltagande demokrati. Därmed säges även att den liberala formen av demokrati, den representativa, inte är den enda riktiga formen och att det inte finns någon direkt koppling mellan klassisk marxism och stalinism. Författaren hävdar med emfas att demokratiska landvinningar, utökat folkstyre, inte är ett resultat av beslut fattade av upplysta lagskrivare utan av hårda strider mellan olika klasser. Boken innehåller bland annat en användbar bibliografi.</p>
<h3>Riga, Liliana, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119431">The Bolsheviks and the Russian empire</a>, Cambridge : Cambridge UP, 2012, 313 s.</h3>
<p>Detta är en historisk och sociologisk studie av en revolutionär politisk elit, en detaljstinn och inträngande genomgång av de 93 bolsjeviker som utgjorde den ryska centralkommittén under åren 1917-1923. Författaren frilägger dessa medlemmars etniska och sociala bakgrund och kan konstatera att en stor del av denna elit härstammade från någon icke-rysk etnisk minoritet (judisk, polsk, lettisk, ukrainsk, armenisk … ) och därför fann sig socialt och politiskt diskriminerade i tsartidens Ryssland. För dessa framstod en rörelse som var klassbaserad och internationalistisk/universalistisk som ytterst tilltalande. Författaren visar även tydligt på att det absoluta flertalet av partiets gräsrötter var ryssar, något som dock inte tycks ha medfört några problem under den tid som boken behandlar.</p>
<h3>Chamberlin, Paul Thomas, <a href="http://kata.arbark.se/wsRecInfo.asp?idno=119372">The global offensive : the United States, the Palestine Liberation Organization and the making of the post-cold war order</a> / Oxford : Oxford Univ. Press, 2012, 324 s.</h3>
<p>Skildrar hur den nationella befrielsekampen och kampen för nationellt oberoende förändras under 1900-talets slutfas, hur denna kamp blir internationell och transnationell. Tar sin utgångspunkt i den palestinska befrielseorganisationen PLO:s utveckling, inte minst organisationens internationella inriktning och hur denna påverkar världen och världsordningen i stort, framförallt under 1970-talet. Samtidigt som organisationen slåss mot Israel för de sin kamp in i FN-byggnaden, inspirerar och söker och får stöd i Paris, Beirut, Östberlin, Hanoi, Khartoum … Författaren visar således på att denna tids myller av uppror och revolter inte går att förstå i sina enskildheter eller isolerade från varandra, utan istället som sammanlänkade, ibland även koordinerade, attacker på och mot den globala maktstrukturen:</p>
<blockquote><p>They were part of a unique moment in history when it appeared as if progressive guerilla movements might seize control of the postcolonial world, in which more than 70 percent of the earth’s population resided. (s. 3f.)</p></blockquote>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.arbark.se/2013/02/boktips-januari-2013/feed/</wfw:commentRss>
		</item>
	</channel>
</rss>