Kontakta oss | Besök oss | Lättläst | Om oss | English

 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet
Webbplatskarta | Taggmoln
Det kan förekomma driftstörningar i vår e-post. Om ni inte fått svar på e-post inom ett dygn (när vi har öppet),
var vänlig och ring vår forskarexpedition på 08-412 39 29.

Towards a global history of consumer co-operation

Conference 2-4 May 2012 in Stockholm: Towards a global history of the consumer co-operative movement


Consumer co-operative societies have emerged all over the world, parallel to the development of modern capitalist consumption as a global phenomenon from the early nineteenth century. Although the established consumer co-operative societies of Europe have declined in the last decades of the twentieth century, in different parts of the world new forms of consumer co-operative continue to emerge even today. Why, and in what ways, have people formed co-operative organisations as a strategy to supply their basic needs? What have been the main mechanisms behind the diffusion of co-operative ideas across the world and their adaption to different contexts? What were the main influences on the development of the co-operative movement in different parts of the world, and how can we explain the diversity of co-operation in different times and places?

This project will establish a global network of scholars with the aim of producing a global history of the consumer co-operative movement. This will take the form of a book, including chapter-length surveys of co-operative history in selected regions and countries, together with thematic analyses of the transnational connections, processes and entanglements which have shaped co-operative history throughout the world. Combined with statistical information and bibliographies, the anthology is intended above all to create a resource for future studies on the co-operative movement, and will be of interest not only to historians of social movements and consumption, but also to co-operative activists.

About the project

The project is led by Mary Hilson (Department of Scandinavian Studies, UCL, UK) and Silke Neunsinger (Labour Movement Archives and Library, Stockholm, Sweden) with the support of a small steering group. We gratefully acknowledge the financial support of Riksbankens Jubileumsfond in 2010-11.

Call for papers

The first call for papers is now closed. However, we would nonetheless be very interested to hear from scholars working on the history of consumer co-operation, especially in Africa and Latin America.

  • Please contact us at: coop [at] arbark.se

More information for participants

Here you will find the positional paper once it is ready, and a full list of contributors and titles.

Download: Instructions for contributors writing regional/single country chapters (pdf)


More information in Swedish:

Den kooperativa rörelsens globala historia - en projektskiss

Det finns inget tvivel om den internationella kooperativa rörelsens betydelse. 2009 uppskattade den internationella kooperativa Alliansen (ICA) att ungefär 800 miljoner människor är medlemmar i en kooperativ rörelse, och 2006 uppnådde den sammanlagda omslutningen av världens kooperativa företag 693 miljarder US-Dollar (ICA s 6). Dessutom är det en rörelse som verkligen är global i sin geografiska utbredning, med medlemmar från Amerika, Asien, Stilla havsområdet, Afrika, Australien och Europa. 2009 lyfte Förenta nationerna fram kooperationens roll i sitt stöd för ekonomiskt tillväxt och etiska värderingar och i sitt bidrag till att världsekonomin har hämtat sig. (UN 2009)

Knappast förvånande har erkännandet av kooperationens framgång och betydelse bidragit till ett växande intresse för forskning om kooperativa rörelser under de senaste två decennierna (MacPherson, p. 7). Det märks till exempel inom den internationella litteraturen om bistånd och jordbruksekonomi, men också inom ICA:s egen forskning och dess tidskrift Review of International Co-operation. Frånvaron av kooperationens historia är särskilt förvånande om man tänker på betydelsen av den kooperativa rörelsens förflutna. År 2006 var till exempel hälften av ICA:s 300 ledande företag grundat före 1949. (ICA 2006, s. 6) ICA själv grundades 1895 och är mer än hundra år gammal (Watkins 1970; Rhodes 1995). Dessutom är historien om Rochedale-pionjärerna och deras kooperativ, grundat 1844, en gemensam referenspunkt för hela rörelsen och den erkända källan till en rad försök att revidera och definiera fundamentala kooperativa principer (Birchall 2005).

Komparativa studier och globalt perspektiv behövs

I Europa har den kooperativa rörelsen inte undersökts i större utsträckning av historiker, inte heller relationen till andra sociala rörelser såsom arbetarrörelsen (Black & Robertson). Det finns kanske två anledningar till denna försummelse. För det första betraktade 1800-talets socialister och lika mycket socialistiskt inspirerade historiker den kooperativa rörelsen med viss misstänksamhet som ett exempel på “förborgarligandet” av arbetarklassen (debatten sammanfattas i Guerney 1996). Enbart gradvis har den Andra internationalen ändrat sin position från fientlighet till tolerans och även då begränsades den kooperativa rörelsens roll till att vara ett stöd i en större arbetarrörelsekontext (Morgan 2006, s. 185). För det andra har den europeiska kooperativa rörelsens historia enbart studerats under en begränsad tid, nämligen rörelsens nedgång efter 1945 (Furlough & Strikwerda 1999, Hilton 2003).

Konsumentkooperativ var förvisso den dominerade formen som arbetarna i de europeiska städerna anslöt sig till, men även här var det aldrig den enda formen, jordbruks-, producent- och kreditkooperativ var och fortsätter än idag vara betydelsefulla över hela den europeiska kontinenten (Birchall 1997). Dessutom stämmer inte tesen om nedgången efter 1945 för många delar av Europa och i ännu mindre grad för resten av världen (Delvetere et al 2008)

Från början har kooperationen varit en internationell rörelse och kooperativa idéer spreds överallt både i Europa och utanför. Trots det finns det enbart få komparativa studier för Europa (se dock Prinz 1996; Friberg 2005) och ännu färre komparationer som även undersöker länder utanför Europa (se dock Birchall 1994 för ett pionjärarbete om den internationella kooperativa rörelsen; Furlough and Striwerda 1999). Europeiska immigranter i den Nya världen och Australasien hade stort inflytande på grundandet av kooperationer i de samhällen som de flyttade till (MacPherson 1999). I Afrika, Stillahavsregionen och i många delar av Asien introducerades kooperationen i vissa fall av kolonisatörerna, men kooperationen blommade även efter självständigheten i statlig regi för att öka den nationella tillväxten (Delvetere et al 2008, Birchall 1997). Kooperationens historia förtjänar därför kanske mer än någon annan social rörelse att studeras från ett globalt perspektiv.

Att studera den kooperativa rörelsen från ett globalt perspektiv innebär därför en utmaning av den eurocentristiska historieskrivningen som kännetecknar mycket av den transnationella ansatsen (åtminstone såsom den praktiseras i Europa) och ett bidrag till en utveckling av ett globalt perspektiv inom forskningen om sociala rörelser (van der Linden 2004).

Blir en samlingsvolym

Projektet ska utmynna i en samlingsvolym med bidrag från experter om enstaka länder eller regioner. Dessa bidrag ska till en början utgå ifrån gemensamma frågor och teman, men samtidigt rymma de särdrag som kan finnas i den historiska utvecklingen i de olika delarna av världen. Några av de centrala frågor som kommer att användas som utgångspunkt för projektet är:

  • Var och hur uppstod kooperativa rörelser?
  • Hur färdades idéer om den kooperativa rörelsen över nationella gränser?
  • Vilka olika former av kooperativ fanns det i olika delar av världen?
  • Hur såg det rättsliga och politiska ramverket ut?
  • Ansågs kooperativ vara konsumentvänliga eller som företag?
  • Vilken roll spelade staten och överstatliga organisationer för grundandet av kooperativ?
  • I vilken relation stod kooperativen till andra sociala rörelser?
  • Vilka var medlemmarna i de olika kooperativen?

Syftet är att analysera och förstå sambanden mellan utvecklingen av den kooperativa rörelsen i olika delar av världen. Därutöver syftar projektet också till att se vilka mönster och strukturer som framträder när den kooperativa rörelsen undersöks från ett globalt perspektiv. Därmed kommer det också vara ett bidrag till forskningen om sociala rörelsers globala dynamik.

Samlingsvolymen ska fungera som en handbok för forskning om den kooperativa rörelsen, med statistisk information och bibliografier som kan användas i forskningen.
Projektet kräver ett nära samarbete mellan forskarna och är därmed också ett globalt forskningsprojekt. De frågor som tjänar som utgångspunkt för projektet ska med hjälp av experterna bearbetas och utvecklas och därefter på nytt integreras i undersökningen.

Projektet omfattar således regionala fallstudier från alla världsdelar. Att täcka in alla dessa områden kommer givetvis vara beroende av om det finns aktiva forskare inom området som kan delta i projektet. Projektet ska i första hand koncentrera sig på starten av de kooperativa rörelserna som kommer att omfatta en rad olika tidsperioder med åren kring 1860 som den tidigaste.

MARY HILSON & SILKE NEUNSINGER

Senast uppdaterad: 30 mars 2012
Innehållsansvar: Silke Neunsinger, e-post enligt: fornamn.efternamn@arbark.se