Kontakta oss | Besök oss | Lättläst | Om oss | English

 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet

Mind the gap! An entangled history of economic citizenship and the demand for equal pay 1945-2000

The project focuses on the importance of international and transnational entanglements for the development of economic citizenship, i.e. national and international unions’ demands for equal pay between 1945-2000.

Earlier historical studies on equal pay are characterized by methodological nationalism. As a result the questions of why a state ratified the ILO convention or why unions decided to make equal pay a central demand at a given time, cannot be sufficient explained. To find adequate explanations one must focus on the interactions between national and global development. We therefore use the hermeneutical approach of Histoire croisée, which contains both elements of comparative analysis and transfer analysis and focuses on the assimilation and adaptation of entanglements, but does not neglect the fractions and differences between different levels.

The International Confederation of Free Trade Unions (ICFTU) is the main object of our study and gives us, through its national member organisations, regional committees, women’s committees as well as its cooperation with the ILO and its advisory status at the UN?s economic and social council, a unique possibility to study equal pay from this perspective. More specific we study three different processes of interaction after 1948: 1) between ICFTU and its member organisations, 2) between ICFTUs national member organisations 3) between members of international personal networks.

This project is funded by Vetenskapsrådet

Silke Neunsinger & Ylva Waldemarson


In Swedish:

Mind the gap! An entangled history of economic citizenship and the demand for equal pay 1945-2000

Idag tjänar män 16 procent mer än kvinnor i globalt genomsnitt i den formella sektorn. Kravet på likalön har en lång internationell historia och var tidigt ett konstituerande element i ILOs program. 1948 antog FN resolutionen om likalön och 1953 antog ILO konvention 100 som idag ratificerats av 161 stater. Trots debattens globala karaktär har likalön utifrån ett historiskt perspektiv nästan uteslutande studerats på nationell nivå. Transnationell interaktion har uteslutits som förklaring vilket gjort det svårt att finna övertygande förklaringar till varför de enskilda länderna ratificerade konventionen. Syftet med vårt projekt är därför att studera spridningen och anpassningen av den fackliga politiken rörande likalönen utifrån ett globalt perspektiv.

Vi utgår från International Confederation of Free Trade Unions (ICFTU). Dess nationella medlemsorganisationer, regionala kommittéer och internationella kvinnokommitté erbjuder en unik möjlighet att studera samspelet mellan en till synes nationell fråga och dess globala utveckling. Vi studerar specifikt tre spridnings- och anpassningsprocesser: Mellan ICFTUs och medlemsorganisationerna, mellan medlemsorganisationerna och inom personliga nätverk. Likalön handlar om ekonomiskt medborgarskap. För att förstå likalön som globalhistoriskt fenomen ur det perspektivet krävs att interaktionen mellan nationella, internationella, transnationella och regionala nivåer analyseras.

Teoretisk och metodisk använder vi oss av en kombination av komparation och transferanalys, sk histoire croisée. Ansatsen gör det möjligt att studera assimilation och anpassning men också fragmenteringen och avgränsning mellan nivåerna. Empiriskt fokuserar vi det statistiska underlagets betydelse för formeringen och utvecklingen av likalön. Statistik är och var det avgörande instrumentet för att mäta löneskillnader och för att konstruera lösningar för likalön. Den fackliga diskussionen visar på sprängkraften i konstruktionen av de statistiska kategorier som lönestatistiken byggde på. Utformningen av dessa har styrts av hur lika lön definierats i olika historiska kontexter: från lika lön för lika arbete till lika lön för likvärdigt arbete. Delstudie ett handlar om det internationella fackliga arbetets betydelse för den globala idéspridningen. Här studeras den interaktion på olika nivåer och mellan olika aktörer som beskrevs ovan, genom en analys av designen, kompilationen och tolkningen av det statistiska material som beställdes av ICFTU:s kvinnokommitté från medlemsorganisationerna. I delstudie två studeras hur periferin tolkat likalön i relation till andra länder, den egna regionen och ICFTU.

Vi studerar tolkningen i: 1) medlemsorganisationer i geografiskt spridda länder som ratificerade konventionen vid olika tidpunkter, Indien 1958, Sverige 1962, Sydafrika 2000 samt USA som inte har ratificerat. 2) organisationer i geografiskt näraliggande länder och då genom de nordiska landsorganisationernas kvinnokommittéer och deras samarbete som spelade en viktig roll för hur ICFTU och dess kvinnokommitté diskuterade likalön I en tredje studie analyseras betydelsen av personliga nätverk. Amerikanska Esther Peterson och svenska Sigrid Ekendahl var inflytelserika inom ICFTU och hade kopplingar till ILO och FN. Deras brevväxling från 1950- och 60-talen visar hur de resonerade kring betydelsen av det internationella fackliga arbetet för ekonomiskt medborgarskap. En rad studier visar hur kvinnor använt den internationella arenan som en alternativ offentlighet för att kompensera bristen på medborgerliga rättigheter, men här har främst det politiska och inte det ekonomiska medborgarskapet stått i fokus. Den omfattande forskningen om internationella fackliga organisationer har i sin tur inte ägnat särskild stor uppmärksamhet åt kvinnor eller lika lön. Inom fältet global arbetarhistoria har samtidigt forskning visat betydelsen av att följa t ex kulturella och materiella transfers mellan regioner och länder för att förstå interaktionen och betydelsen av denna för utvecklingen i ett enskilt land/region.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet

Silke Neunsinger & Ylva Waldemarson

Senast uppdaterad: 16 februari 2012
Innehållsansvar: admin, e-post enligt: fornamn.efternamn@arbark.se