Maj Hirdman


Om författaren Maj Hirdmans (1888-1976) arkiv.
Av Joakim Dahl, praktikant vårterminen 2010.


Maj Hirdman (född Anna Maria Eriksson) var en gruvarbetardotter som föddes 1888 i Bergslagen. Maj blev faderlös i ung ålder och drog tidigt ut som piga på gårdar. Denna värld är skildrad i flera av hennes romaner. I senare tonåren flyttade hon in till staden och mötte 1909 sin blivande make Gunnar. Tillsammans kom de att få tre barn. Maj umgicks vid den här tiden i socialistiska kretsar och var skribent i Brand. 1911-1913 gick hon på lärarinneseminarium i Göteborg. Därefter flyttade hon ihop med Gunnar och bodde i Västerås innan de i början av 1930-talet bosatte sig i Ålsten i Bromma.

Våren 1921 gavs debutromanen Anna Holberg ut. Den skildrar en ung flickas utveckling från vänsteragitator till mor. I likhet med de flesta andra av hennes utgivna romaner och noveller bygger den till största delen på självbiografiskt stoff utan att vara uttalat självbiografisk. 1958 gavs Alla mina gårdar ut som kom att bli hennes sista utgivna roman. Men hon var aktiv som författare fram till sin död 1976.

I Maj Hirdmans arkiv finns originalmanuskript till de flesta av hennes utgivna skrifter. Utöver det finns även pjäs- och filmmanus avsedda för såväl radio som teaterscenen. Bland det outgivna materialet finns romanen En människosägen i flera versioner som handlar om den egyptiske faraon Achuaton. Nämnas måste också det ofullbordade manuskriptet till memoarerna Mitt sekel som finns bevarat tillsammans med anteckningar och arbetsmaterial. Ett par dagböcker finns bevarade bland annat från tiden i Göteborg 1911-1912.

Cirka 1500 brev finns i arkivet. En stor majoritet av breven är från 1910- och 1920-talen. Många av breven är från (och till) hennes make Gunnar under perioderna de levde åtskiljda och från parets många resor var för sig. I arkivet finns brev från många kända personer Hirdman brevväxlade med. Några av de äldsta breven är från agitatorn Hinke Bergegren. Bland annat ett skickat från häktet på Långholmen. Av dem som haft störst inflytande över hennes författarskap tycks kontakterna med författarinnan Anna Lenah Elgström vara. Elgström bidrog även ekonomiskt till familjen Hirdman. Från Elin Wägner finns ett tiotal brev. Främst i egenskap av att hon var redaktör på tidskriften Idun som Hirdman regelbundet publicerades i, men också brev av privat karaktär.

I samband med utgivningen av Anna Holberg fördes en intensiv korrespondens med litteraturprofessorn och senare akademiledamoten Fredrik Böök. Böök verkar ha varit ett viktigt stöd, som bidrog med synpunkter och som gärna skrev rekommendationsbrev åt Hirdman.

Bland andra arbetarförfattare som Hirdman hade viss kontakt med kan nämnas Harry Blomberg, Ragnar Casparsson, Ivan Oljelund och dansken Jeppe Aakjaer. Med den svenske Hollowoodregissören och skådespelaren Victor Sjöström fördes en lång brevväxling, främst angående möjligheterna att filmatisera Anna Holberg.

Arkivet är tillgängligt i sin helhet.