Christian Fuchs, Digital labour and Karl Marx / London : Routledge, 2014, 403 s.
Informationssamhälle och kunskapssamhälle. Jag hör fortfarande de termerna användas, det sägs att vi lever i ett sådant informationssamhälle/kunskapssamhälle. Vad detta innebär har jag dock ansett som oklart. Att vi är genomupplysta av information och kunskap? Att information och kunskap är något att tjäna pengar på, något att exploatera? Hursomhelst tycks begreppet/ -n ha ett intimt samband med internet, med den digitala världen. Och med någon mer eller mindre visionär bild av en ny produktionsform: kunskap och information som distribueras via nätet och som förändrat vårt sätt att vara och producera i grunden. På ett skinande vitt och upplyst sätt.
Jag har nog ända sedan begreppen började lanseras haft mina dubier. Min tveksamhet tenderade öka när jag läste böcker som Globaliseringsfällan av Hans-Peter Martin och Harald Schumann från 1997. Som denna skildring av symbiosen mellan Malaysias regim och det internationella teknologiföretaget Siemens:
Den allt större medelklassens ökade ekonomiska styrka beledsagas av att det nedersta skiktet lider under ofta omänskliga arbetsförhållanden och att en miljon gästarbetare från de fattigare grannländerna utsätts för godtycklig exploatering. Efter tre år måste gästarbetarna under alla omständigheter lämna landet och bereda plats för ny billig arbetskraft. Därför måste Siemens betala de inhemska fackarbetarna på sin malaysiska chip-fabrik relativt bra, men inte de 600 indonesiska kvinnor som arbetar vid de löpande banden och som världskoncernen håller som livegna. För 530 dollar i månaden sliter de sex, ofta sju dagar i veckan och bor på ett företagsägt personalhem som låses om natten som ett fängelse. För att förhindra arbetsmyrorna från att fly innan deras treårskontrakt löpt ut har den lokala Siemens-chefen till och med tagit ifrån dem passen. (s. 177)
Martins och Schumanns bok är långt ifrån den första som tog upp detta och väldigt långt ifrån den sista. Trots detta talas det ofta så lättvindigt och lättviktigt och i full avsaknad av teori om denna vision, detta fläckfria kunskapssamhälle/informationssamhälle. Detta är gåtfullt och vad det säger om vår värld torde utgöra ämnet för en lång rad avhandlingar, kanske fram för allt inom ämnet psykologi. Vad det säger om kunskapen och informationen torde kunna generera minst lika många mer eller mindre lärda utläggningar. Christian Fuchs bok inleds med ett vittnes börd från en förslavad gruvarbetare slavarbetare i Kongo som arbetar i en gruva där man bryter mineraler som är nödvändiga vid tillverkningen av laptops och mobiltelefoner:
När du kravlar dig genom det smala hålet och använder dina armar och fingrar för att skrapa, finns det inget utrymme för dig att gräva på ett bra sätt och hela din kropp stöts och blöts och fylls av sår. Och sedan, när du till sist kommer ut med kassiteriten, står soldaterna och väntar på dig och tar från dig det medan de pekar på dig med sina vapen. Vilket innebär att du inte har någonting att köpa mat för. Alltså är vi alltid hungriga. (s. 1)
Christian Fuchs är professor i sociala medier vid Westminsteruniversitetet i London. Hans bok ställer frågan om arbetets förändring i en tid där datorer och internet och sociala medier som Facebook, Google, Youtube och Twitter sätter en agenda som kanske inte är så revolutionerande när det kommer till kritan, framförallt inte för dem som hävdar att det fortfarande ytterst handlar om kapitalism och exploatering. Det är inte en lättviktig bok och jag finner det viktigt att påpeka att detta inlägg absolut inte är att se som någon recension utan blott och bart ett lästips, om än något utökat; att i detta format göra boken full rättvisa är således inte målet, istället är förstås tanken att den ska bli läst av andra. Och trots allt och handen på hjärtat, är vi inte alla trötta på att bli underhållna?
Boken är uppdelad i tre delar. I den första delen lägger författaren den teoretiska grunden för sitt arbete. Och här står Marx och hans skrifter om arbete, värde, varans fetischkaraktär och exploatering i framkant eftersom Fuchs inte kan finna någon som gjort det bättre (s. 25). Fuchs menar även att nyliberalismens och postmodernismens frammarsch åstadkom att begrepp såsom klass och kapitalism sattes i skuggan och att marxismen blev samhällsvetenskapernas blinda fläck. (s. 75)
Fuchs skiljer mellan ”work” och ”labour” och hänvisar till en fotnot av Engels i band ett av Kapitalet:
Det engelska språket har den fördelen att äga två olika termer för dessa två olika sidor av arbetet. Det arbete, som skapar bruksvärde och är kvalitativt bestämt, heter work, i motsats till labour; det arbete, som skapar värde och endast mäts kvantitativt, heter labour, i motsats till work” (Karl Marx, Kapitalet, första boken, Lund 1974, s. 41, not. 16)
Labour är då en historisk form av arbetets organisering, specifik för ett klassamhälle. Arbetet är alienerat, människor vare sig kontrollerar eller äger produktionsmedlen och resultatet av deras arbete. Work är däremot en process i vilken människor utnyttjar olika teknologier i syfte att förändra natur och samhälle för att skapa varor och tjänster som kan tillfredsställa mänskliga behov. (s. 26-27)
Ett kapitel i bokens första del behandlar teorier som lades fram av kommunikationsforskaren Dallas Smythe under 1970- och 1980-talet. Hans i grunden marxisminfluerade forskning kring begrepp såsom ”åskådararbete” (audience labour) och ”åskådarkommodifiering” (audience commodification), har på sistone fått en viss renässans mot bakgrund av hur stora företagsägda internetplattformar som Facebook och Google nyttjar sina brukares oavlönade arbete.
I en sammanfattning av kapitlet pekar Fuchs bland annat på att företagsstyrda ”sociala medier” och ”Web 2. 0” (citationstecknen är Fuchs’) inte är att se som en demokratisering av ekonomin och kulturen utan snarare som ideologier som hyllar nya kapitalistiska ackumulationsmodeller och på så sätt drar till sig nya investerare; exploateringen av internetprosumern (med prosumer avses här sammanblandningen av konsumtion och produktion där konsumenten aktivt bidrar till att skapa den produkt som konsumeras, ”productive consumption”) är uttryck för en fas av kapitalismen där gränserna mellan lek och arbete (”labour”) suddats ut och där exploateringen av lekarbete har blivit en ny grundbult – exploateringen tenderar att kännas som kul och blir en del av fritiden. (s. 133)
Bokens andra del består av ett antal fallstudier med anknytning till konceptet ”digital labour” och informations- och teknologiföretag (ICT). Jag stannar in vid ett stycke som behandlar strejken vid Marikanagruvan i Sydafrika i augusti 2012, en strejk där polisen sköt 34 strejkande arbetare till döds och skadade dussintals. Fuchs uppmärksammar särskilt det faktum att gruvan var en platinagruva och att platina ingår som en ytterst viktig del i en dators hårddisk; med andra ord att gruvan är knuten till ICT-industrin. Vilket innebär, enligt Fuchs, att ICT-industrin ”är grundad på inte bara exploateringen av afrikanska gruvarbetare utan även på dessas blod. Det överlagda dödandet av strejkande arbetare är inte blott en aspekt vad gäller kapitalismen, det är även (enligt teorier om fascismen) ett uttryck för en specifik form av kapitalism – fascism.” (s. 173)
Fallstudierna är intressanta och belysande och väl värda en längre redogörelse. Men här och nu nöjer jag mig med att nämna en del av denna dels kapitelrubriker, då de säger en del om innehållet:
• Digital Slavery: Slave Work in ICT-Related Mineral Extraction
• Exploitation at Foxconn: Primitive Accumulation and the Formal Subsumption of Labour
• The New Imperialism’s Division of Labour: Work in the Indian Software Industry
• The Silicon Valley of Dreams and Nightmares of Exploitation: The Google Labour Aristocracy and Its Context
• Tayloristic, Housewifized Service Labour: The Example of Call Centre Work
Bokens del tre bär titeln Conclusions och kan ses som ett försök att söka svar på frågan: Hur gå från ”digital labour” till ”digital work”. I grund och botten en fråga som har funnits sedan kapitalismen blev dominerande, digital eller inte. Arbete utan exploatering.
Avslutningsvis bör sägas att boken är försedd med en nyttig förklarande ordlista (Digital Labour Keywords) och en likaledes, om inte än mer, nyttig bibliografi på 26 sidor.