Lewis Gordon, Vad Fanon sa / Tankekraft förlag : Hägersten, 2016, 244 s.
Frantz Fanon (1925-1961) har gått till historien som en av centralgestalterna i dekolonialiseringsperioden, och fick ett enormt genomslag med sina två verk Jordens fördömda (1961) och Svart hud, vita masker (1952). Själv aktiv i Front de Libération Nationale (FLN) i Algeriet, hade han direkta erfarenheter av aktivism men även av det som kom att bli centralt i hans teori: underifrånorganisering och vikten av att den förtrycka inte själv såg sig som förtryck (det vill säga inte själv såg sig med förtryckarens ögon).
Lewis Gordon gör i verket en närläsning av Fanon och för hans resonemang in i nutidens strukturer av rasistiskt förtryck. Han lyfter fram hur Fanon pekade på de nya normerna och begreppen som tog form i den avkolonialiserade, ”globala syd” – men som enligt Gordon inte syftar till att sammanföras i en ”ömsesidig relativism”, syftet är istället universialiserande praktiker som byggs genom en fusion av de nya begreppen med de normativa.
”För Europas skull, för vår egen skull och för mänsklighetens skull, kamrater, måste vi ömsa skinn, utveckla ett nytt tänkande och söka skapa en ny människa.”
Frantz Fanon, Jordens fördömda, s. 254.
Mer om och av Fanon i vår bibliotekskatalog.
(red). Andrew Herman, Jan Hadlaw and Thom Swiss, Theories of The Mobile Internet : materialities and imaginaries / New York : Routledge, 2015, 260 s.
Denna samlingsvolym för ett samlat resonemang kring Internet som en socio-tekniskt experiment, eller heller ett assemblage [fran: ihopsättning, samling] av olika förteelser, objekt, erfarenheter och påverkansmöjligheter. Författarna kommer från olika discipliner men som alla för resonemang kring mobil kommunikation. Internet och den digitala evolution och revolution som detta medfört pekar redaktörerna redan i inledningen till ”mobila Internet” som en en så kallad ”wireless” uppkoppling men samtidigt som så mycket mer. Med utgångspunkt i The new mobilities paradigm – så söker författarna att besvara två frågor: ”hur skapar den mobila kommunikationen och det mobila Internet zoner av anslutning som flytande, transportabla och meningsfulla? Samt vilka är strukturerna av immobilitet (servrar, Wi-Fih hotspots etc etc) som också tjänar till att utgöra det mobila Internet?”, (s. 2).
Genom att leka med begreppen materialities och imaginaries sällar de sig till en marxistisk perspektiv av kommunikationsstudier men även till en tradition som hämtar inspiration från giganter som Marshall Luhan. Sammantaget ger boken prov på politiska aspekterna av mobilitet och immobilitet, gågna och framtida förståelser av Internet mobilitet och hur mobilitet av Internet sker och påverkar människor i vardagen.
Darin Barney inleder verket med en välformulerad text där frågan om mobilitet och dess koppling till frihet i den liberala diskursen, både lyfts fram och dissekeras:
[…] in a material context in which mobility and its technologies (including things like gas pipelines and wireless telephone networks) are structurally related to economic power and therefore culturally normalized, the possibility of politics might rely precisely ”going nowhere” and ”going on forever” (s. 16).
Ursprunget till boken var en workshop som hölls av Social Science and Humanitites Research Council of Canada.
Althusser, Louis (texte établi et annoté par G. M. Goshgarian), Être marxiste en philosophie / Paris : Presses universitaires de France, 2015, 343 s.
Althusser, Louis (textes choisis et présentés par Olivier Corpet avec la collaboration de Yann Moulier Boutang. ), Des rêves d’angoisse sans fin : récits de rêves (1941-1967) ; suivi de, Un meurtre à deux (1985) / Paris IMEC, 2015, 213 s.
Född i Algeriet och verksam i Frankrike är den marxistiska filosofen Louis Althusser (1918-1990) känd för eftervärlden som dels en framträdande Leninkännare, dels en filosof som haft en stort genomslagskraft på både marxismen och poststrukturalismen. Han räknas med lätthet som en av de mest inflytelserika filosoferna under 1900-talet, trots ett problematiskt liv och trots att närläsning av Marx och marxistisk filosofi har gått både upp och ned sedan han först blev verksam. Hans verk influerar ändock fortfarande både humaniora och de postmarxistiska studierna i stort, i olika fält.
Être marxiste en philosophie,är den förstnämnda verket i detta boktips. Les Presses universitaires de France, i samarbete med l’Institut Mémoire de l’édition contemporaine har valt att publicera denna hitintills opublicerad bok av Althusser, som skrevs 1975. Den består av 26 kapitel, där sambandet mellan filosofi och Marx studeras i detalj. En av frågorna som ställs är: Är det möjligt att föreställa sig en filosofi som är rent marxistisk? Althussers stil är densamma som i hans övriga verk, stilig och välformulerad och enligt de publiceringsansvarige oerhört aktuell idag då ”att vara marxist i filosofin är mer angeläget än någonsin som ett bidrag till motstånd mot den ekonomiska och politiska obscenitet i vår tid.”
I Althussers självbiografi L’Avenir dure longtemps (1985) tar han upp mordet på sin dåvarande hustru Hélène (ett mord han aldrig fälldes för men väl undergick psykologisk vård för), men även de drömmar som han då drabbades av. Dessa skrevs ned och arkiverades och publicerades i form av nedskrivna texter mellan 1949-1967 i det sistnämnda verket för denna samlingsboktips: Des rêves d’angoisse sans fin : récits de rêves (1941-1967) ; suivi de, Un meurtre à deux (1985). Till synes är texterna tillkomna i dialog med den psykiatriker som han då besökte, men lika mycket är de i dialog mellan Althusser och honom själv.
Båda verken är på franska.
Mer av och om Althusser i vår bibliotekskatalog.