Om kampen för att ge samerna en chans att överleva – ett nedslag i John Takmans personarkiv


John Takmans personarkiv är en rik källa till de olika frågor som han som socialläkare och politiskt engagerad intresserade sig för. Den 6 februari firas samernas nationaldag. Vi publicerar därför idag denna artikel om material från Takmans arkiv, där frågan om samernas överlevnad särskilt lyfts fram. Den kan ses som en historisk inblick inte bara i svensk arbetarrörelse och vänsterpolitik utan även i Takmans personliga engagemang. 

John Takman

John Takman, utanför Ny Dags redaktion på Kungsgatan 84 (årtal saknas), beskuren bild från Fotosamlingen ARAB. refkod: 3331:1934

Idag är det samernas nationaldag, som firas varje år för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum 6 februari 1917 i Trondheim. Antalet samer i Sverige idag uppskattas till c:a 20-40.000, varav 4677 är renägare – av vilka 9 av 10 bor i Norrbotten.
Även om renskötseln är en stark symbol för den samiska kulturen är alltså den stora majoriteten av samer och folk med samiskt ursprung inte renägare, och så har det varit under lång tid. Dels har det historiskt sett funnits många samer som snarare livnärt sig på jakt och fiske, men framförallt lever numera den stora majoriteten av samer i städer. Inom den samiska folkgruppen som helhet uppskattas att c:a 40-45% talar samiska, efter åratal av tvångsförsvenskning kombinerat med att många samer under lång tid levt i orter med svensk majoritetsbefolkning.

I vårt bestånd återfinns visst material som rör samiska frågor, däribland tre artiklar skrivna 1964 och 1971 av socialläkaren John Takman, kanske främst känd för sitt stora engagemang för de svenska romernas medborgerliga rättigheter och som starkt pro-sovjetisk kommunist.

I artikeln ”Skrämmande misär i samebyar” (Ny Dag 6 april 1964) citerar Takman tidskriften Samefolket som i en artikel samma år berättar om en utredning av de sociala förhållandena i en sameby utanför Kiruna:

Skrämmande förhållanden om bostadsmisär för samerna framkommer i den utredning som verkställes av byråålderman Gustaf Johansson i Övre Soppero på uppdrag av Kiruna socialnämnd. 74 procent av renskötarna inom den undersökta samebyn Saarivuoma bor i direkt hälsovådliga och utdömda förhyrda ruckel och uthus. I genomsnitt finns fem personer i varje rum. En och annan familj bor dessutom i torvgammen.
Den kris som kännetecknar förhållandena inom renskötseln framgår bl.a. av att var tredje familj tvingas anlita socialvården för livsuppehället. Byns renhjord har minskat från 14.000 djur till 7.000 de senaste tolv åren. Samerna har i sin nöd tvingats tära på renkapitalet och slakta mera årligen än återväxten ger tillbaka.

Dessa förhållanden förklarar Takman med vad han kallar ”det medeltida förmyndarvälde de alltjämt lyder under”. I sina artiklar drar han återkommande paralleller till de svenska romernas och de nordamerikanska ursprungsfolkens situation och argumenterar för en kraftigt förändrad maktbalans till samernas fördel och för omfattande statligt stöd till effektivisering av rennäringen. Takman beskriver också i sina artiklar hur allt fler framförallt unga samer hade tvingats överge renskötseln och att de inte sällan hade svårt att försörja sig när de bosatte sig i närliggande tätorter där avfolkningen redan hade inletts och antalet arbetstillfällen var begränsad. Han antyder också i artiklarna att denna utveckling kunde tänkas fördjupas om inte kraftfulla åtgärder vidtogs, och talar om en risk för ”utplåning” av samerna som etnisk minoritet.

I artikeln ”Samerna och kolonialväldet” (Ny Dag 7 april 1964) skriver Takman:

Snabba åtgärder inom jordbruksdepartementets ram är mer än väl motiverade. Men de kommer inte att beröra mer än hälften av de samer som är aktuella. Här behövs av allt att döma också en skyndsam undersökning om vad som krävs för att ge moderna bostäder, yrkesutbildning och differentierad sysselsättning åt de många samer som blivit bofasta i samhällen som saknar industrier och redan är hårt drabbade av arbetslöshet, stora socialvårdskostnader och höga skatter.

[…]

En substantiell och snabb statlig hjälp till självhjälp för samerna skulle – föreställer jag mej – kunna bidra till en ekonomisk uppryckning i många av de norrländska samhällen som de senaste två decennierna avfolkats och stagnerat. Samernas intressen har naturligtvis inte heller tidigare stått i strid mot den övriga befolkningens intresse. Men en politik i överensstämmelse med den antydda skulle påtagligt visa att den övriga befolkningen i Norrland har all anledning att kämpa på samernas sida, att samernas intressen kort sagt sammanfaller med övriga arbetande norrlänningars intressen.

I Ny Dag 14-18 maj 1971 med artikeln ”Samerna och övriga i inre Norrland har gemensamma intressen att bevaka” går Takman i replik mot två artiklar i Norrländska Socialdemokraten 5 och 7 maj samma år. Dessa artiklar riktade skarp kritik mot Vänsterpartiet kommunisternas (och de borgerliga partiernas) samepolitik. I Norrländska Socialdemokraten 5 maj citeras Kirunas dåvarande kommunfullmäktigeordförande Rolf Dahlström, som menade att denna politik skulle ”[…] ta knäcken på turismen och allt friluftsliv”, och i samma tidnings ledare 7 maj talas det om hotande ”ödesdigra lagskärpningar” som de menade skulle betyda att ”hela fjällregionen bland annat i Norrbotten beläggs med tabu för allt annat än samisk verksamhet”.

Denna kritik beskrivs i en bildtext i Ny Dag-artikeln på följande fräna sätt: ”Vissa krafter försöker i Norrbotten hetsa fram en folkstämning mot den samiska minoriteten. Men kampen för att ge samerna en chans att överleva är en del av den gemensamma kampen för Norrbotten. Därför måste man tillbakavisa reaktionära försök att spela ut skilda grupper mot varann.”

Takman fortsätter genom att citera en av Vänsterpartiet kommunisternas två samepolitiska riksdagsmotioner 1971 (Motion 1971:1048, Om åtgärder till stöd för samebefolkningen) rörande det förslag till ny rennäringslag som riksdagen behandlade det året:

En satsning på en utveckling även av sådana orter, där samer är bosatta men där befolkningsunderlaget i övrigt bedöms som litet för särskilda regionalpolitiska åtgärder, skulle inte bara bidra till att förhindra samernas undergång som etnisk minoritet – den skulle också svetsa samman samebefolkningen med den övriga lokala befolkningen i gemensamma ansträngningar för en bättre framtid.

Samernas historia är präglad av kolonialisering och försök till tvångsassimilering, men också av strävanden att bevara den samiska kulturen. Den moderna historien är också kantad av återkommande rättsliga konflikter mellan samer, övrig lokalbefolkning, den svenska staten och diverse storföretag.

De skiftande verkligheter samer och folk med samiskt ursprung lever under idag är en produkt av dessa historiska processer. I kombination med den ekonomiska utvecklingen har dessa fört allt fler samer och folk med samiskt ursprung bort från traditionella samiska sätt att tjäna sitt levebröd till vad man i vardagligt tal skulle kunna kalla ett ”helt vanligt liv”. Det har i sin tur gett näring åt den ständigt pågående diskussionen bland samer, om vad det innebär att vara same.

Ny Dag 1964-04-06

John Takmans artiklar från 1964 och 1971 ger en personligt färgad bild av samernas levnadsförhållanden under en bestämd historisk period och ger en inblick i Vänsterpartiet kommunisternas hållning i samepolitiska frågor på den tiden. Konfrontationen mellan Takman/Vänsterpartiet kommunisterna och Norrländska Socialdemokraten 1971 antyder tidvis skarpa skiljelinjer mellan olika delar av arbetarrörelsen och vänstern i samepolitiska frågor. För den som är beredd att gräva finns möjlighet att hitta ytterligare material i våra samlingar som speglar dessa diskussioner och skiljelinjer under årens lopp. Och i John Takmans personarkiv finns, förutom de tre här refererade artiklarna, en betydande mängd ytterligare material om samiska frågor, t.ex. om ett möte mellan Yassir Arafat och unga samer 1983.

 

 

Ny Dag 1964-04-07

Källor:

http://www.samer.se/

John Takmans arkiv, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Motion 1971:1048, ”Om åtgärder till stöd för samebefolkningen”, Riksdagens webbplats 

Artiklar:

Ny Dag, 6 april 1964, artikel: ”Skrämmande misär i samebyar”, John Takman

Ny Dag 1971-05-14/18

Ny Dag, 7 april 1964, artikel: ”Samerna och kolonialväldet”, John Takman

Norrländska Socialdemokraten, 5 maj 1971,

Norrländska Socialdemokraten, 7 maj 1971, ledaren

Ny dag 14-18 maj 1971, artikel: ” Samerna och övriga i inre Norrland har gemensamma intressen att bevaka” John Takman

Vidare tips:

Arbetarhistoria, nr 136 2010:4, Martin Grass: ”»Arkiv för miljoner.» John Takmans arkiv – en utmaning för arkivarien”

samt i

Arkiv, samhälle och forskning, nr 2:2018, Martin Grass, ”»Arkiv för miljoner.» John Takmans arkiv – en utmaning för arkivarien”