Boktips maj 2011


Hamid Dabashi: Brown skin, white masks, 165 s.

Hamid Dabashis verk ekar rakt igenom av Franz Fanon’s verk Black skin, white masks (1952) : en analys om hur kolonialisering psykologiskt sett påverkar hur de kolonialiserade människorna ser på sig själv och den etnicitet de tillhör. Relationen mellan ras och kolonialisering (etnicitet och imperialism) är något som ligger i fokus både hos Fanon och hos Dabashi, samt hur kolonialiserade människor kan uppleva en tillhörighet med den ideologi som koloniseringen pådyvlat dem. Dabashi vänder däremot blicken mot de intellektuella immigranterna som lämnar sitt land för Västerlandet. Väl där används de av imperialistiska krafter för att misskreditera ursprungslandet. Dabashi vill gräva i just denna brännande fråga: varför de intellektuella immigranterna bidrar till att bibehålla den imperalistiska blicken och självmant bli en del av den.

The letters of Rosa Luxemburg, 609 s.

Det är inte första gången som Rosa Luxemburgs (1871-1919) brev ges ut, men denna gång är det däremot det hitintills största urvalet och många brev som tidigare aldrig har publicerats på engelska. Breven är från kollegor, älskare och vänner och rymmer många välkända namn och välbekanta historiska skeenden. Namn såsom Clara Zetkin, Karl Kautsky, Liebknecht, Franz Mehring och  Eduard Bernstein mfl. Rosa Luxemburg är en av de självklara portalfigurerna inom de feministiska och socialistiska rörelserna. Hon föddes i Polen, av judisk börd och och kom som ung jurist att intressera sig för de socialistiska tankegångarna. Med tiden kom hon att utmärka sig som en stor teoretiker nära knuten till den europeiska socialistiska rörelsen. Hon var direkt medverkande till grundandet av Polens socialdemokratiska parti samt grundade tillsammans med Karl Liebknecht Spartakusbund. En vänsterradikal organisation som under första världskriget grundades i opposition till de tyska socialdemokraternas krigspolitik. Efter revolutionen 1918, bildade Rosa Luxemburg tillsammans med de så kallade spartakisterna Tysklands kommunistiska parti. Hon dödades tillsammans med en av de andra spartakistledarna, Liebknecht år 1919, vid spartakistupproret i Berlin. Luxemburgs brev är av intresse inte bara för den politiska sidan och de tidsanknutna fotnoterna som fäster an vid den kontext hon verkade i,  utan också för den personliga sidan av henne. Något som noga understryks i inledningen: “No thinker is merely the sum of ideas that flow from their pen; there is a real person behind the thought, and few personalities are as engaging and unique as Luxemburg’s”. (IX)

Xu Guoqi: Strangers on the western front : chinese workers in the great war, 336 s.

Under första världskriget använde sig Storbritannien och Frankrike  av tusentals med arbetare från sina kolonier. Detta är känt sen tidigare, men vad som är mindre känt är att den allra största gruppen av utländska arbetare kom från Kina. Dessa arbetare var framförallt bönder från norra Kina och som på frivilligbasis deltog bakom frontlinjerna. Deras möte med västvärlden och den kulturkrock och rasism som de kulturella motsättningar orsakade är här skildrade från de kinesiska arbetarnas perspektiv. De hade en krånglig väg att ta sig till Europa, över Stilla Havet, genom Kanada sen över Atlanten. En komplicerad resa, inte bara geografiskt sett.

Karl Lindqvist: Livet längs Linjen : minnen och människoöden längs Malmbanan 1930-1970, 336 s.

Rikt illustrerad beskivs en rad människoöden kopplade till anläggandet av järnvägen mellan Kiruna och Riksgränsen. Kring järnvägen kom stationshus och banvaktsstugor att byggas och små samhällen etablerades. Det var framförallt en manlig värld som yrkesmässigt knöts till järnvägsbyggandet. En rad yrkeskategorier som rörde underhåll av järnvägen, de så kallade banvakterna kom sedemera att försvinna i samma takt som de maskinella arbetsmetoderna infördes. Kvinnornas och barnens liv vid Linjen är däremot inte bortglömt utan finns även representerad i verket. Lindqvist berättar en historia om glesbygd och järnvägsarbetare, men ger även en beskrivning av Linjen som lever sitt eget liv.  Efter etableringen och nybyggandet behövdes inte längre arbetskraften, så Linjen kom så småningom att avfolkas. Samhällsekonomiskt har den haft en stor betydelse inte bara för Sverige utan för regionen, och är i Lindqvist mening återigen på väg att blomstra.

Eric Hobsbawm: How to change the world: Marx and marxism 1840-2011, 470 s.

Eric Hobsbawm är en av Storbritanniens mes välomskrivna och välpublicerade historiker. De stora verken  The Age of Revolution: Europe 1789-1848 (“Revolutionens tidsålder”),  The Age of Capital: 1848-1875 (“Kapitalets tidsålder”), The Age of Empire: 1875-1914 (“Imperiernas tidsålder”) samt The Age of Extremes, 1914–91 (“Ytterligheternas tidsålder”), är verk som har beskrivits som Hobsbawms stora syntes över modern tid.  Hobsbawm är en av de ledande forskarna inom den marxistiska historietraditionen och har en diger lista av publikationer bakom sig. “How to change the world” är en ytterst välskriven introduktion till Marx och marxism, och i sig en samling av tidigare utgivna skrifter, reviderade och samlade från olika ursprungkällor. Passande nog, frågar sig Hobsbawm i inledningen för vem det är han skriver. Han kommer fram till att det både är för de som är intresserade av att lära sig mer om ämnet, men även de som specifikt är intresserade av hur Marx och marxism interagerar med den historiska kontext den vilar i. (viii) På så sätt fungerar Hobsbawms verk  utmärkt som en presentation av de stora betydelsebärande texter inom den marxistiska traditionen,  bland annat Friedrich Engels Conditions of the working class, det Kommunistiska manifestet och Marx’s Grundrisse och Gramscis Brev från källaren (Prison Notebooks). Samtidigt är “How to change the world” ett polemiskt verk, såtillvida att Hobsbawm redan i inledningskapitlet frågar sig: “What is the relevance of Marx in the twenty-first century?” (11) Hobsbawm menar att Marx och marxism inte bör ses som ett interdisciplinärt ämne, snarare som ett ämne som integrerar alla discipliner. Mycket av Marx’s skrifter och tankar är daterade och inte ens möjliga att samla i en färdig corpus, snarare “an endless work in progress” (13). Hobsbawm menar däremot att tre aspekter till Marx förblir oantastliga, nämligen 1. Marx analys av den globala dynamiken, bakomliggande till den kapitalistiska utvecklingen och dess “capacity to destroy all that came before it, including even those parts of the heritage of the human past from which capitalism had itself benefited”(14). 2. Marx analys av hur kapitalistisk tillväxt sker genom interna motsättningar (kris och förändring) och 3. hur Marx’s ideologiska förhållningssätt är kanske det enda alternativa förhållningssättet av vikt. Marx och hans eftermäle är därför inte en fråga om att vara för eller emot, utan om att använda sig av de aspekter, eller de frågeställningar som han väckte. “We cannot forsee the solutions of the problems facing the world in the twenty-first century, but if they are to have chance to success they must ask Marx’s questions, even if they do not wish to accept his various disciplies’ answers” (15).

Eric C. Landis: Bandits and partisans – the Antonov movement in the russian civil war, 381 s.

Antonov-upproret 1920 leddes av Aleksandr Antonov och var det största bondeupproret gentemot bolsjevikerna under det ryska inbördeskriget. Ett år senare hade upproret krossats och har sedan dess sånär fallit i historiens glömska. Som direkt reaktion på upproret införde Lenin NEP, Nya ekonomiska politiken år 1921, en anpassning av den ekonomiska politiken där visst privat ägande tilläts och viss marknadsekonomi vid livsmedelsförsäljning. När de två Antonov-bröderna, Dimitrii och Alexandr hittades,  dödades de under den skottlossning som följde.  De hade ett år tidigare varit ledare för ett uppror med 20.000-30.000 beväpnade män med stöd från tusentals bönder och byceller på landsbygden kring Tambov. Vid deras frånfälle var varje tecken till uppror eller ifrågasättande av statsapparaten i Tambovregionen som bortblåst. Eric Landis har med denna bok besökt och undersökt alldeles nyöppnade arkiv för att belysa båda sidorna av konflikten som ledde fram till detta uppror.