Paresse et révolution : écrits, 1880-1911, av Paul Lafargue, préfacé et annoté par Gilles Candar et Jean-Numa Ducange, 428 s.
Karl Marx svärson, Paul Lafargue, blir här nypublicerad genom förmedling av Gilles Candar och Jean-Numa Ducange, två i sig välkända namn inom historieforskningen av den franska vänstern. Paresse et Revolution består av tre delar, i den första delen presenteras de välbekanta Droit à la paresse (1880-1883) (Rätten till lättja) och Religion och Capital (1886). Den andra delen samlar Lafargues texter om historia, litteratur samt “Legend of Victor Hugo” och den tredje delen består av Lafargues artiklar som publicerades, eller var ämnade för publicering i socialistiska tidskrifter. Inledningsvis introduceras Lafargue både biografisk och idémässigt; hans medverkan till en socialistisk fransk rörelse och hans tidiga intresse för bland annat kvinnors jämställdhet i relation till äktenskapet.
American dreamers : how the left changed a nation, av Michael Kazin, 329 s.
Kazin har i detta översiktsverk om den amerikanska vänstern inte skrivit en renodlad framgångssaga. Verket behandlar den amerikanska vänsterns radikaler, reformatörer och idealister som är delaktiga i en historia fylld av idealism och stark ideologisk övertygelse. Den amerikanska vänsterns historieskrivning består dessvärre även av rörelser som kommit och gått, rörelser som inte lyckats eller lyckas få gehör hos det så kallade “mainstream America.” Inte desto mindre har dessa rörelser gjort historiska inpass, om än så små, och därigenom påverkat såväl lagstiftning som synen på homosexualitet, etniska minoriteter och kvinnors rättigheter.
Indelible inequalities in Latin America : insights from history, politics, and culture, red. Paul Gootenberg & Luis Reygadas, 228 s.
Ojämlikheten i Latinamerika har alltsedan Europa påbörjade sin kolonialisering, varit ett ofrånkomligt faktum. Klassklyftorna har varit stora, och har genom olika processer reproducerats till nya mönster av ojämlikhet. Detta verk är en samlingsvolym bestående av en rad essäer från antropologer, kulturella kritiker, historiker och statsvetare från både Nord- och Sydamerika. Perspektiven de erbjuder skiftar, om än de förhåller sig till Charles Tillys ramverk för att förstå ojämlikhet och dess natur. Sammantaget är verket ett försök att ge ett historiskt, kulturellt och humanististisk perspektiv på frågan, genom att angripa “ojämlikhet” med nya verktyg. “The moment to confront inequality is here, but we need intellectual tools and mobilizing strategies to do it. This book is a modest attempt at this retooling.” (s. vii)
Genossen in der Krise? Europas Sozialdemokratie auf dem Prüfstand, red. Felix Butzlaff, Matthias Micus och Franz Walter, 302 s.
De socialdemokratiska partierna i Europa är på tillbakagång, medlemsantalen sjunker likaså rösterna i valet. Däremot är kriser är ingen nyhet för de socialdemokratiska partierna eller socialdemokratin i stort, anser redaktörerna. I denna “kris” väcks snarare frågor om hur detta kan gagna socialdemokratin, en nyväckelse av partierna om man så vill. Med en viss experimentlusta och förnyelsevilja kan krisen för socialdemokratin även denna gång övergå till något positivt. Genom att jämföra socialdemokratin internationell och titta utanför de nationella socialdemokratiska lägrena, uppdagar sig inte bara likheter men också olikheter mellan de undersökta länderna Sverige, Storbritannien, Tyskland och Spanien.
Der Vergleich eines bunten Ensembles internationaler Sozialdemokratien eröffnet neue Perspektiven auf die drängende Frage, welche Reformversuche der Sozialdemokratie eine bessere, lebendigere Zukunft verheißen (ungf citat: Jämförelsen med en färgstark ensemble av internationella socialdemokratin öppnar nya perspektiv på den akuta frågan, vilka av socialdemokratiska reformfösök som kan utlova en bättre och mer livaktig framtid) (från baksidestexten).
Inget är skrivet i sten, inte heller utgången för denna kris. Inte heller denna gång behöver krisen för socialdemokratin innebära slutet.
The FARC : the longest insurgency, Gary Leech, 178 s.
Synen på FARC-gerillan är både nationellt i Colombia och internationellt sett, till stor del präglad av den brottsliga verksamhet den bidrar till och verkar genom. FARC ses som terrorister och den ideologiska kampen försvinner allt som oftast bort i nyhetsrapporteringarna. I det här verkar har Gary Leech undersökts FARC:s ursprung, organisationens mål och inneboende struktur. Författaren har själv direkta vittnesmål från att själv ha varit fången hos FARC och vittnar inte bara om dess nationella och regionala genomslagskraft, utan även dess globala. Verket ingår i Förlaget Zed’s Rebelsserie. För fler träffar från detta förlag, se denna länk.
Debt, the IMF, and the World Bank : sixty questions, sixty answers, av Éric Toussaint and Damien Millet, 361 s.
60 frågor och 60 svar om hur den globala ekonomin fungerar tillsammans med en historisk kontext till fenomenet skuldkriser. Verket innehåller dessutom en bakgrundsbild till frågan om hur skulder är kopplat till ett lands utrikespolitik, krig, korruption och ekonomisk agenda. Tvärt emot vad som setts som allmän accepterad sanningar om hur utvecklingsländerna ska klara sina ekonomier genom att efterhärma i-länderna, visar Toussaint och Millet på hur utvecklingsländerna snarare systematiskt har utnyttjats och exploaterats genom bland annat ofördelaktiga handelsavtal. IMF och Världsbanken som ska fungera som stabilisatorer för den globala ekonomin, är likaså medskyldiga till att hålla utvecklingsländerna skuldsatta. Toussaint och Millet förordar ett avskrivande av skulderna för utvecklingsländerna och ger flera olika argument för hur detta skulle kunna möjliggöras.
Två exempel av de totalt 60 frågorna:
Fråga 26: Do developing countries repay debts?
Enligt Toussaint och Millet följer de flesta utvecklingsländer de ekonomiska åtaganden som följer på en statsskuld, men summan de betalar i ränta växer i samma utsträckning som själva skulden. Toussaint och Millet talar därför om en snöbollseffekt, då utvecklingsländernas skulder är så stora och dyra att finansiera att de tvingas ta nya lån för att underhålla de lån de redan tagit. “In other words, the debt for which repayment is being demanded from the developing contries today has nothing to do with money that has been injected into the economy of these countries” (s. 155).
Denna fråga korrelerar därför väl med:
Fråga 41: What are the moral arguments in favor of canceling the debt of developing countries?
Kortfattat citat från svaret: “It is immoral to demand that the developing countries devote what available resources they have to repaying well-heeled creditors (whether in the North or the South) rather than to satisfying fundamental needs.” (s. 239)