Seminarium: Vägen till det digitala arkivet



Välkomna till två seminariedagar som förhoppningsvis gör oss något klokare när det gäller hur man konkret kan göra förberedelser och arbeta med de leveranser av digitalt material som ska kunna återfinnas i arkiven.

Många kulturarvsorganisationer inser att man måste rusta sig för att kunna ta emot digitala leveranser för det digitala arkivet. Men det är få som har metoder för att kunna göra det på ett rationellt sätt och system som kan trygga materialets långtidslagring och tillgängliggörande i framtiden.

Målgruppen för seminariet är kulturarvsinstitutioner i hela landet, där man ännu inte kommit igång eller kanske precis börjat och vill veta mer och få råd och tips från de organisationer som är mer erfarna och har kommit lite längre.

Seminariet kommer att ha en workshopsmässig inriktning, så att folk kan ställa frågor och experter kan diskutera sinsemellan och med deltagarna.

Välkomna!

Peter Almerud, Svensk förening för informationsspecialister, SFIS
Lars Ilshammar, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, ARAB
Alexander Husbye, Centrum för Näringslivshistoria

Organisationer som deltar:

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Centrum för Näringslivshistoria, Riksarkivet, Svensk förening för informationsspecialister, Digisam, Vitterhetssamfundet, Göteborgs universitet, Näringslivsarkiv i Norrland-NIN, Föreningsarkivet Västernorrland, Mittuniversitetet, Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och fler organisationer kan tillkomma.

Kostnad
1 150 kr för 2 dagar, 700 kr för 1 dag

Anmälan Ana Durán, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
ana.duran@arbark.se, 08-412 39 32, 070-142 15 70

PROGRAM 7 OKTOBER

Plats: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), Flemingsberg

12:00 Registrering

13:00—13:10 Välkommen och inledning
Ulf Jönson, vik institutionschef, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

13:10—13:30 SEMINARIEPASS 1
Vad gör Digisam?
Johanna Berg, Digisam

13:30—14:10 SEMINARIEPASS 2
Riksarkivets e-arkiv – RADAR
Magnus Geber, m.fl. Riksarkivet

14:10—14:40 Frukt och mingel

14:40—15:00 SEMINARIEPASS 3
Personliga reflexioner om digital lagring och arkivering
Petra Söderlund, Svenska Vitterhetssamfundet

15:00—15:40 SEMINARIEPASS 4
Digitala leveranser med dFlow
Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek

15:40—16:20 SEMINARIEPASS 5
Samla digitalt kulturarv
Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet

16:20—17:00 Rundvandring i ARABs nya lokaler + magasin

OBS! Gemensam middag planeras på kvällen.
Anmäl dig till Ana Durán om du önskar delta i den.

PROGRAM 8 OKTOBER

Plats: Centrum för Näringslivshistoria, Bromma

08:30—08:40 Välkommen och inledning
Per-Ola Karlsson, arkivchef, Centrum för Näringslivshistoria

08:40—09:30 SEMINARIEPASS 6
Att säkra den enskilda sektorns digitala kulturarv

Håkan Gustafsson, projektet De enskilda arkivens digitala kulturarv som drivs av Mittnuniversitetet, Näringslivsarkiv i Norrland-NIN och Föreningsarkivet Västernorrland)

09:30—10:20 SEMINARIEPASS 7
E-plikt, digitala leveranser och det digitala arkivet

Bengt Neiss, Kungliga biblioteket

10:10—10:30 Kaffe

10:30—11:20 SEMINARIEPASS 8
Digital Arkivering – en praktisk lösning för näringslivet

Anders Gidlöf, Centrum för Näringslivshistoria

11:20—11:50 SEMINARIEPASS 9
TAM-Arkiv och den digitala informationsförvaltningen

Maria Jonsson, TAM-Arkiv

11:50—12:30 SEMINARIEPASS 10
Avslutande diskussion

Ana Durán inleder och håller i diskussionen

12:30—12:40 Avslutning och summering

Vi reserverar oss för ändringar som kan komma i sista stund.
Programmet finns även på denna adress: https://www.arbark.se/2013/06/seminarium-digitala-arkivet/

Seminariet genomförs med stöd från Kungliga biblioteket.

INFORMATION OM MEDVERKANDE

Johanna Berg
Johanna är utredare vid Digisam, samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet, en verksamhet vid Riksarkivet. Sekretariatet arbeta på regeringens uppdrag med kompetensuppbyggnad och kunskapsinhämtning inom digitaliseringsområdet samt med samordningsinsatser av digitaliseringsverksamhet vid de statliga kulturarvsmyndigheterna/institutionerna. Sekretariatet verkar för att hela kulturarvsområdet och andra angränsande verksamheter kan delta i det digitala kulturarvsarbetet. Sekretariatet startade sin verksamhet 1 september 2011. En styrgrupp, sammansatt av representanter från Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Centralmuseerna fastställer inriktningen för sekretariatets verksamhet.

Magnus Geber
Magnus är koordinator på Avdelningen för informationsbevarande vid Riksarkivet, där han sedan 1986 arbetat med elektroniska arkiv och digitalt bevarande. Riksarkivet har sedan 70-talet tagit emot digitala leveranser. Successivt har man automatiserat verksamheten allt mer och utvecklat egna metoder. Sedan några år arbetar Riksarkivet med en integrerad e-arkivlösning som kallas RADAR. Riksarkivet driver också, i samarbete med andra myndigheter, E-delegationsprojektet eARD, som tar fram FGSer (förvaltningsgemensamma specifikationer) gällande e-arkiv. Riksarkivet samarbetar även internationellt inom området, särskilt med de nordiska riksarkiven.

Anders Gidlöf
Anders Gidlöf är arkivarie och projektledare för utvecklingen av Digitala Arkivet hos Centrum för Näringslivshistoria (CfN). Anders har arbetat på CfN sedan 2000 och arbetat med bildarkiv, arkivdatabaser och historiepresentationer i bok- och webbform. CfN började bygga en egen e-arkivlösning 2008 som en gemensam plattform för digitalt bevarande för sina medlemsföretag och medlemsorganisationer. Projektet finansierades till stor del av medel från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Föredraget kommer att fokusera på de metodiska knutar som CfN har att lösa på vägen: inventera och värdera, inleverans, ordna och förteckna, säkra och komplettera metadata, samt tillgängliggöra och presentera.

Håkan Gustafsson
Håkan är projektledare för forsknings- och utvecklingsprojektet ”De enskilda arkivens digitala kulturarv” som drivs i samarbete mellan Näringslivsarkiv i Norrland-NIN, Föreningsarkivet Västernorrland och Mittuniversitetet och som finansieras, förutom av samarbetsparterna själva, av Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösands kommun och Härnösands Folkhögskola. Projektets övergripande syfte och mål är att kartlägga behovet av och utveckla nya tjänster avseende digital arkivering och tillgängliggörande av arkiv för företag och föreningar i Västernorrlands län, och att bidra till bevarandet av den enskilda sektorns digitala kulturarv.

Maria Jonsson
Maria Jonsson är arkivarie på TAM-Arkiv och kommer att berätta om hur TAM-Arkiv arbetar med digital informationsförvaltning gentemot sina medlemmar. Under 2013 har TAM-Arkiv deltagit i ett samarbete med Sveriges Ingenjörer, i ett projekt där TAM-Arkivs basstruktur för dokumenthanteringsplaner ska implementeras och automatiseras i användargränssnittet för Sveriges Ingenjörers digitala dokumenthantering. Dokument-hanteringsprojektets syfte är att skapa en systematik i den dagliga hanteringen av förbundets handlingar, samtidigt som långsiktig tillgänglighet och sökbarhet ska säkras.

Bengt Neiss
Bengt är funktionsansvarig för “Digital Preservation Group” (DPG) på Kungliga biblioteket där han arbetat sedan 1997. Gruppen arbetar med frågor kring bevarande av digitalt material och är också delaktiga i utvecklingen av de system som används för inleveranser av material som omfattas av E-pliktlagstiftningen. Gruppen arbetar också med standardisering och användning av s.k. persistenta identifikatorer samt med arkivering av den svenska webben.

Lars Lundqvist
Lars är chef för enheten för informationsutveckling vid Informationsavdelningen på  Riksantikvarieämbetet, RAÄ. RAÄ har inte kommit så långt ännu vad gäller att ta emot digital information. Det sker på sina håll men normalt sett krävs oftast en ganska omfattande omdigitalisering. Men arbete pågår för att komma igång med att ta emot digitala leveranser, framförallt handlar det om data som föds inom arkeologin där överföringsformatet idag är papper. I den mån den skickas digitalt så saknas det idag hållbara, öppna lagringslösningar. Vid RAÄ finns dock K-samsök som är en heldigitaliserad process som består i mottagande av data men som i själva verket kopierar olika källors data. K-samsök är inget arkiv eller lager, utan mer en “harmoniserare” av en museisektorns rika systemflora.

Erik Siira
Erik är digitaliseringskoordinator vid Göteborgs universitetsbibliotek. Biblioteket har många samarbeten som exempel kan nämnas Litteraturbanken, Språkbanken, Svensk Nationell Datatjänst, Kvinnsam och många andra. Biblioteket är också en av parterna i ArkA-D-projektet som utvecklar ett arkiv för alla typer av digitaliserade samlingar. De övriga i projektet är universitetsbiblioteken i Lund och Uppsala samt Linköpings stiftsbibliotek. För att kunna leverera in digitaliserade resurser i Alvin (som arkivet kallas) har man utgått från OAIS för att skapa digitala leveranspaket.
OAIS är en referensmodell för elektroniska arkiv. Genom att standarder för metadata också brukas säkerställs att de digitaliserade materialet levereras och importeras på ett kontrollerat sätt. Erik är dessutom ordförande i Kungliga bibliotekets expertgrupp för digitalisering.

Petra Söderlund
Petra är huvudredaktör och sekreterare vid Svenska Vitterhetssamfundet (SVS). Samfundet är en ideell förening som grundades 1907 och har som syfte att utge textkritiska utgåvor av svensk skönlitteratur, från 1600-talet och framåt. SVS ger ut bokutgåvor men samarbetar med Litteraturbanken, där alla utgåvor läggs ut som pdf eller e-texter och e-pub-filer.  Samfundet har ett arkiv, men det innefattar än så länge inte någon genomtänkt plan för lagring och arkivering av digitala filer. Då samfundet är en ideell förening och inte har vare sig någon avlönad IT-supporter eller någon egen server så har lagring av digitala filer och över huvud taget. IT-relaterade frågor, som inte varit direkt kopplade till samarbetet med Litteraturbanken, inte sällan kommit att bli ett eftersatt kapitel. Petra är även projektledare för Selma Lagerlöf-arkivet, som är en digital struktur för Lagerlöfs författarskap. Under innevarande år ska denna struktur flyttas över till Litteraturbanken.