Efter inbördeskriget i Spanien och det senaste världskriget, är den anarkistiska rörelsen i Europa, hårt klämd av fascister och nazister såväl som kommunister, illa åtgången. Inte minst i det krigshärjade Tyskland är rörelsen märkt av förtvivlan och desperation.
Mot denna bakgrund skriver Rudolf Rocker en broschyr med titeln Zur Betrachtung der Lage in Deutschland. Broschyren bekostas av bland annat svenska SAC och förses med ett förord av Helmut Rüdiger.
Rocker är 74 år gammal när han skriver denna skrift. Han har varit aktiv inom den anarkistiska rörelsen sedan tidigt 1890-tal och har en ansenlig rad artiklar och skrifter bakom sig – tillsammans med gode vännen Max Nettlau (1865-1944) tillhör han rörelsens mest respekterade teoretiker och historiker. Skriften skrivs i USA, dit han emigrerat 1933 och där han blir kvar till sin död 1958.
Rocker lägger sin tyngd i vågskålen när han försöker visa på en väg framåt för den vacklande rörelsen. Hans tankar och förhoppningar om samarbete och gemenskap mellan människor, vilar på grundandet av regionala samfälligheter. Han gör bedömningen att det nu finns en möjlighet att upprätta sådana samfälligheter, eftersom statsmakten förlorat sin kontroll. Genom att ta del i fackföreningsrörelsen, i skapandet av mindre industrier och i delar av den styrande administrationen, kan anarkisterna redan i nuläget arbeta för framtiden.
Broschyren tilltalar inte alla. Från tidningen Freedom i London kommer en hätsk replik skriven av John Olday. Olday vill inte ha några kompromisser och inget samarbete med vare sig stat eller fackföreningsrörelse; Rocker kallar han för revisionist och anser att han sprider förvirring. (Freedom 9/8 1947, s. 6) Ett försvar för Rockers skrift införs i Freedom med en kort redaktionell anmärkning som klargör att tidskriften sluter upp bakom Oldays kritik. (Freedom 27/12 1947, s. 5)
En oro för att kontroversen mellan Rocker och Olday skall splittra den återstartade tyska rörelsen, börjar breda ut sig. Oron sprider sig även till Sverige, där Carl Johan Björklund under en resa till Tyskland själv kunnat observera problemet på plats. (De tappra tyska anarkosyndikalisterna!, C. J. Björklunds arkiv, vol. 6). Han skriver ett brev till Rocker i vilket han berättar om sina farhågor (25/3 1948, ibid., vol. 37) och ber honom klargöra sin ståndpunkt. Rocker svarar att han inte har för avsikt att gå i polemik med Olday, som han avfärdar som dogmatiker (28/5 1948, ibid.).
I ett senare brev till Björklund, skrivet nästan två år senare, vidhåller han sin uppfattning, denna gång med viss irritation (17/5 1950, ibid.). Anledningen till brevet är att Björklund skrivit till honom och berättat om ett möte han haft med Olday i London; han ber Rocker försöka förstå Olday och hoppas att de kan försonas. Björklund nämner även att han förfärdigat en artikel om Olday för Arbetaren, men att tidningen nekat införande efter ingripande från Helmut Rüdinger (21/4 1950, ibid.). Artikeln om Olday publiceras sedermera i Brand (1953:1, s. 4) med titeln ”En sjungande rebell”.
John Olday (född Arthur William Oldag) är en man präglad av krig, uppror och uppbrott. Född 1905 i London, tillbringar sin uppväxttid i New York. 1913 lämnas han hos sin mormor i Hamburg. Deltar i striderna under den tyska revolutionen 1918-1919 och undgår med knapp nöd att bli avrättad. Under 1920-talet fortsätter han sitt aktivistarbete och tar bland annat del i arbetarupproren i oktober 1923.
Efter en period då han främst ägnar sig åt konstnärlig verksamhet, men också åt politiskt teaterarbete, engagerar han sig i motståndet mot nazisterna från 1933 – bl a sprids hans politiska karikatyrer som kamouflageskrifter. Räddar många kamrater från en säker död, genom att nästla in sig i det nazistiska ledarskapet i Hamburg och på så sätt få tillgång till viktig information. 1938 tvingas han fly till England, varifrån han fortsätter sin verksamhet. Medarbetar regelbundet i tidskriften War Commentary, som börjar ges ut av Freedom Press i november 1939.
Efter krigsslutet försöker han bygga upp anarkistiska ”celler” i Tyskland och medarbetar i bland annat Freedom, efterföljare till War Commentary. Han emigrerar till Australien 1950, men återvänder till Europa vid 1960-talets slut och publicerar sig då i tidskrifter som Freedom, Black Flag och Mit-Teilung. Han dör 1977.