Boktips i februari 2009


André Brink Pinto: Med Lenin på byrån : normer kring klass, genus och sexualitet i den svenska kommunistiska rörelsen, 1921-1939. Pluribus (Lund). 286 s.

Historikern André Brink Pinto har genom att studera den kommunistiska pressen mellan 1921-1939 försökt visa på hur man inom rörelsen uppfattade begrepp som klass, kön, och sexualitet. Det är speciellt det skönlitterära materialet i tidskrifter som Stormklockan, Röda röster, Arbetarkvinnornas tidning, Populär tidskrift för sexuell upplysning (från början utgiven av Clarté i Lund, senare av RFSU), Röda facklan, Röd front, Front mot fascismen och Solidaritet, som författaren undersökt, en stor del av arkivforskningen har bedrivits hos oss vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Hur skulle man vara som ”riktig” kommunist? Det omfattade också hur man skulle leva, med begrepp som ”manlighet”, kvinna och husmor, kamrat, sexualitet, moral, arbetarklass, och familjebildning. Författaren använder sig av poststrukturalistiska feministteorier, med namn som Judith Butler och Gareth Stedman Jones, och av tankar i E.P. Thompsons standardverk The making of the British working class.

Från smedja till sambandscentral. Utg. av socialdemokratiska studentförbundet. Red.: Hanna Finmo och Magnus Wennerhag. Premiss. 224 s.

Var finns idédebatten inom arbetarrörelsen och socialdemokratin idag kan man fråga sig? En gång fanns den inom socialdemokratiska studentförbundet och andra studentrörelser, som Clarté och Den Yngre gubben/Laboremus i Lund. Idéhistorikern Crister Skoglund tecknar studentförbundets historia, som en tidig ”think-tank” för arbetarrörelsen, och frågar sig vad som kom efter 1970? Den socialdemokratiska tidningspressen är ett annat sorgebarn, en gång en tät skog av tidningar över hela landet, idag allt glesare. Akademikerna och forskarna inom rörelsen skildras med några intervjuer av redaktören Hanna Finmo. Kan en politik utan idéer fungera? Hur går det med det demokratiska samtalet då?

Förlaget Premiss som är knutet till arbetarrörelsen ingår i tankesmedjan Arenagruppen, tillsammans med tidskriften Arena och bokförlaget Atlas. Därifrån intervjuas redaktören Håkan A. Bengtsson och ABF-Stockholms chef Göran Eriksson.

Björn Ohlsson: Vi som stannade på Volvo : en etnologisk studie om äldre bilindustriarbetares arbetsliv och framtidsplaner. Arkipelag. 352 s. : ill.

Avhandlingen skildrar sexton äldre arbetares liv på Volvo Torslandaverken i Göteborg. Det är en skildring av arbetslivets förändring under efterkrigstiden, om införande av arbetsrobotar, lean production, arbetets automatisering, samägande med Ford osv. Förf. frågar sig om det är möjligt, eller ens önskvärt, att fortsätta arbeta efter pensioneringen, som den nuvarande regeringen föreslår – för en LO-arbetare som haft ett långt och krävande fysiskt och psykiskt arbete.

Förf. undersöker arbete och åldrande, klasstillhörighet, kön och etnicitet. Boken bygger på intervjuer där frågor som arbetets mening verkligen lyfts fram som väsentligt.

Marx library : 75 years of enlightment. Published by the Marx memorial library, London. 63 s. : ill.

2008 fyllde Marx memorial library, address 37 A, Clerkenwell green, i London, 75 år. 1933 grundades det i ett hus som tidigare varit skola för fattiga walesiska barn, The Welsh Charity school, och senare tillhåll för The Patriotic club, en radikal politisk klubb för vänstersocialister, med konstnären William Morris och Marx dotter Eleanor som medlemmar. Familjen Marx bodde i huset mellan 1850-1856.

Biblioteket som är öppet för allmänheten är ca 40.000 volymer stort, specialområden är Marx, Engels och Lenins skrifter, Spanska inbördeskriget, socialistiska frågor och fackligt material från Storbritannien. 75-årsdagen firades med en vackert illustrerad historik, där bibliotekets och Marx betydelse i Storbritannien skildras fram till dags dato.

Se även bibliotekets hemsida: http://www.marx-memorial-library.org

Ingemar Lindberg: Solidaritetens nya landskap. Atlas. 127 s.

Den ekonomiska globaliseringen ställer nya krav på fackföreningsrörelsen, vilket Ingemar Lindberg, tidigare anställd inom LO, ofta pekat på i sina böcker. Han citerar essäisten John Berger som sagt att de som arbetar måste bejaka själva komplexiteten, eftersom arbetsköparna strävar efter likformighet och enkelhet över hela världen. Därför skriver han om gatuförsäljarna i Moçambique och deras fackförening, och om hur de som samlar skrot på soptipparna i Indien går samman gentemot uppköparna. Bilarbetarna i SAAB/GM i Sverige och Tyskland samarbetar istället för att låta sig spelas ut mot varandra när arbetsgivaren talar om nedläggning. Lindberg talar för det internationella samarbetet. Det var det som gjorde fackföreningarna starka för hundra år sedan. Idag ser verkligheten annorlunda ut, men fackets uppgift är densamma som tidigare. Solidariserar vi oss inte med arbetarna på södra halvklotet så drabbas vi också i norr menar han. Det tar bara lite längre tid.

Chantal Mouffe: Om det politiska. Tankekraft. 135 s.

Professor Chantal Mouffe, född i Belgien 1943, aktiv studentaktivist 1968, har i flera böcker understrykt betydelsen av det politiska samtalet, och av ett brett spektrum av politiska alternativ. Den utveckling vi ser idag, mot en allt större konsensus mellan partier från vänster till höger, är farlig, menar hon. Den urvattnar det politiska samtalet och ger spelrum för ytterlighetspartier som inte har någon respekt för demokratin. Det handlar om att erkänna förekomsten av sociala klyftor, snarare än att försöka dölja dom, och att försöka motarbeta dessa. På en global nivå talar hon om förekomsten av flera moderniteter inte bara det västerländska, moderna samhällets rationalitetsfixerade modernitetsbegrepp. Hon talar om betydelsen av en skriven konstitution, där demokratin stadfästs, och som står över kulturella traditioner som innebär förtryck av kön eller oliktänkande. Det politiska samtalet bygger inte på konsensus utan på skilda meningar, på ”antagonism”, som måste släppas fram om inte demokratin ska ta allvarlig skada.

Chantal Mouffe har tidigare publicerat böcker tillsammans med filosofen Ernesto Laclau. Sök böckerna i vår bibliotekskatalog Kata.

Alf Arvidsson: Musik och politik hör ihop : diskussioner, ställningstaganden och musikskapande, 1965-1980. Gidlund. 435 s.

Professorn i etnologi i Umeå Alf Arvidsson har tidigare publicerat flera skrifter om musik i Norrland, t.ex. jazzens introduktion i städer som Umeå och Härnösand. I den här boken tar han ett grepp över det mångsidiga musikaliska 1960-70-talet med namn som Blå Tåget, Cornelis, Sånger för kvinnor, Hoola Bandoola band, Skäggmanslaget, Norrbottens järn, Peps Persson, Turid Lundqvist …

Hur kopplades musik och politik ihop, musikaliskt och textmässigt? Hur lät det politiska budskapet? Vilka var kontroverserna mellan de olika musikaliska stilarna, och mellan de politiska gruppernas preferenser? Arvidsson undersöker hur debatten fördes i media och inom de olika föreningarna, på skivbolag, och på statliga Rikskonserter.