Boktips oktober 2016


Lars Sundestrand, Station Rågsved / Stockholm : Bonnier, 2016, 215 s.

Det säger förmodligen något om vår tid, att poeten Athena Farrokhzads “Sommar i P1” den 21 juli 2014 gjorde åtskilliga upprörda och fick en moderat riksdagsledamot att slänga ut sin TV. En stor del av kritiken riktades mot en, något moderniserad, cover på den då 35 år gamla Ebba Grön-låten “Beväpna er!”, från deras första fullängdare ”We’re only in it for the drugs”.

Det ligger en viss ironi i denna moderata ilska mot 70-talspunken, med tanke på att en betydande mängd Ungmoderater omfamnade punken när det begav sig — förmodligen för att proggrörelsen inledningsvis ville “punktera punken”. Denna attityd förändrades med tiden och nyssnämnda album var den första svenska punkplatta som gavs ut på en proggetikett.

Det finns mycket i Lars Sundestrands bok som får en att tänka på vatten som runnit under broarna. Oasens kulturförening, till exempel, startades av Rågsvedsungdomar som ville se musik som något socialt, snarare än något kommersiellt. Idag är den sedan länge nedlagd, vilket Ebba Grön sjunger om på titelspåret på deras debutskiva; i stället finns Restaurang Oasen vari sovstadens invånare bl.a. kan spela bort pengar, dricka öl och spela biljard (mot betalning, givetvis). Vidare vore det nog otänkbart att detta verk skulle kunna ges ut på ett så välrenommerat förlag som Bonniers om punken fortfarande betraktades som en farlig ungdomsrörelse.

Men framför allt är Station Rågsved en berättelse om Sundestrands fanzine Funtime (1978-1983) och Ebba Grön, som tillsammans med KSMB alltjämt anses vara Sveriges genom tiderna bästa punkband – trots att de förstnämnda föredrog genrebeteckningen “anti-rock”. På de drygt 200 sidorna får läsaren en skildring av vad Jan Gradvall i sitt förord kallar “den sista analoga revolutionen”. I städer över hela vårt avlånga land dök det upp nya punkband och -fanzines. Detta var tiden före datorer och internet i hemmen. Fanzinen kopierades upp, för att sedan säljas och skickas genom korrespondens. Kontakten hölls medelst telefonsamtal eller brevväxling. Utöver detta ges läsaren dels en inblick i Ebba Gröns vardag, dels en belysning av “gör det själv”-rörelsen under åren runt 1980. Mellan pärmarna finns en mängd anslående vackra svartvita fotografier, samt recensioner och intervjuer kopplade till Ebba Grön och dess medlemmar.

Även om hela boken är något av en bladvändare, är fängelseintervjun med basisten “Fjodor” (Lennart Eriksson) särdeles intressant, då han hamnat bakom lås och bom för totalvägran. På debuten finns även “Totalvägra”, och Fjodor menar kort och gott att det budskap han varit med och framfört på otaliga konserter är något han måste stå upp för.
Som band var Ebba Grön minst lika politiska som någonsin Nationalteatern eller Blå tåget, vilket framgår i några av punkterna i ett brev som de skickade till “Lars Funtime” 1979:

e.grön tror på frigörelsen av dom ohämmade livskrafterna.
e.grön tror på ett förverkligande av medvetenheten.
e.grön anser att mindervärdeskänslor och självförakt bara är en spegling av samhällets prestationsmoral.
e.grön anser att när man förstått detta kan man göra sina inre konflikter till en sann konflikt mellan sig själv och samhället.
e.grön anser att så länge statens våld kallas rättvisa kommer proletariatets rättvisa kallas våld. (s. 20)

Avslutningsvis vill vi på biblioteket passa på att påminna om vår digra samling av diverse punkfanzines som kan vara väl värda att titta närmare på, även för någon som inte tycker om musiken. Här finns, utöver fanzinens historiska värde, mycket att hämta, i synnerhet med tanke på att ett antal prominenta personer – varav somliga finns inom dagens arbetarrörelseorganisationer – var punkare i sin ungdom. Bland annat finns en chefsekonom på ett av LO-facken som medverkade i två 1980-talspunkband, vilkas namn vi nog gör bäst i att inte nämna i detta sammanhang. Nedan följer några länkar till ytterligare sex stycken punkfanzines (vi har totalt omkring 60 stycken):
Funtime
Kloak stank
Magasinet magazine
Morbid
Rålös
Snolna

Förmodligen för lite för att benämnas ”trend”, men dock till viss del anmärkningsvärt. På kort tid har fem tecknade serier, en av dem på såväl svenska som engelska, förvärvats till bibliotekets samlingar:

Bogdanska, Daria, Wage slaves / Stockholm : Ordfront Galago, 2016, 200 s.

En i många avseenden självbiografisk skildring av den unga huvudpersonen Darias erfarenheter av en otrygg arbetsmarknad baserad på korta, osäkra anställningar, en prekariattillvaro. Boken skildrar även en spirande facklig kamp för att förändra dessa villkor, om resan till och in i ett nytt land, om vardag och om sökandet och längtan efter rättvisa, samvaro och kärlek.

Strömquist, Liv, Uppgång och fall / Stockholm : Ordfront Galago, 2016, 129 s.

Strömquist tittar närmare på vår västerländska tillvaro och ser en stor förvirring under himlen, en förvirring, och en ångest, medvetet skapad av diverse medier, terapeuter, hälsogurus, politiker, koncerner. Hon ser även en vänster som förefaller lika förvirrad den. Detta medan stora, avgörande saker förs åt sidan. Som kapitalism, klass, växande ojämlikhet, klimatet.

Rudahl, Sharon, Dangerous woman : the graphic biography of Emma Goldman / New York : New Press, 2007, 115 s.

Rudahl skildrar i sin bok den ryskfödda anarkisten Emma Goldmans (1869-1940) liv. Under sin verksamma tid av motståndarna kallad för ”the most dangerous woman in America”, såväl som en mängd annat. Av naturliga skäl, eftersom det var åt det Goldman ägnade sitt liv, handlar den även om feministisk kamp, kamp mot usla arbetsvillkor, kamp för rättvisa och frihet och då även om, av lika naturliga skäl, om det motstånd hon möter från olika håll, politiskt såväl som patriarkalt.

Evans, Kate, Röda Rosa : en grafisk roman om Rosa Luxemburg / Hägersten : Tankekraft förlag, 2016, 224 s.

Den engelska originalutgåvan av denna bok har tidigare ägnats ett tips och vi nöjer oss därför med att hänvisa till detta boktips. För andra tecknade serier se vår bibliotekskatalog, sökbegreppet Tecknade serier, som ger träff även på skrifter som handlar om fenomenet. Se även exempelvis Karikatyrer och skämtteckningar, Skämtteckningar, Karikatyrer, Politiska karikatyrer.