Boktips oktober 2019


Bhaskar Sunkara, Socialistiska manifestet : radikal politik i en tid av extrem ojämlikhet / Hägersten : Tankekraft förlag, 2019, 322 s.

Socialistiska manifestet är till största delen en genomgång av socialismens utveckling och historia, sammanbundet med kapitalismens. Detta är förstås utformat med vår förståelse av denna historia, och författarens subjektiva tolkningar, vilket är vad som bär det hela.

Sunkaras redogörelse tar avstamp i Storbritannien och den industriella revolutionens början och den påföljande utvecklingen av kapitalismen. Han redogör för kritiken och motstpndet mot denna uveckling, inte minst från Marx och Engels. Därifrån följer han spåret till Ryssland och Sovjetunionen, Sverige under 70- och 80-talet, Indien och Kina och slutligen USA.

Det är en tydlig och lättläst genomgång som inleds av ett kapitel som mycket väl fungerar som introduktion till socialismens grundläggande idéer. Sunkara avslutar verket med att i de två sista kapitlen försöka lägga fram hur socialismen ska kunna verka och utveckla sig för att förändra världen som den artar sig i vårt samtida samhälle.

Åsa Lundqvist, Livet är för dyrbart för att dammas bort : aktiveringspolitik, kvinnors förvärvsarbete och omvandlingen av familjen 1960-1980, Nordic Academic Press, Lund, 2019, 237 s.

Kvinnor har arbetat i alla tider, men deras arbete har emellertid inte alltid betraktats som egentligt arbete enligt den offentliga statistiken. Under de sekler då det var vanligt att vi levde inom så kallade familjejordbruk betraktades kvinnan som en medhjälpare, inte arbetare, trots att hon arbetade lika mycket som männen. Senare, när det var vanligt att kvinnan var hemma och arbetade med att ta hand om barn och allt hushållsarbete, betraktades hon som en hemmafru.

Sedan industrialiseringen har dock en andel av den kvinnliga befolkningen förvärvsarbetat men det är inte förrän under framförallt 1960- men även 1970-talet som det sker dramatisk ökning av den kvinnliga arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden. Vad är det som händer under denna period som gör att en sådan ökning kan ske?

Det är denna fråga som Åsa Lundqvist, professor i sociologi, försöker besvara i denna bok, samtidigt som hon även vill ta reda på och lyfta fram vilka konsekvenser detta fick för den traditionella familjebilden. Bland annat undersöker hon hur arbetsmarknadspolitiken såg ut och vilka mål och uppdrag arbetsmarknadsstyrelsen hade. Utöver detta lyfter hon fram olika innovationer och produkter som hjälpte till att förkorta hemarbetet samt skapar en bild av hur förändrad beskattning samt kampanjer och marknadsföring förändrade opinionen kring kvinnors förvärvsarbete.

Reed M. Wood, Female fighters : why rebel groups recruit women for war, Columbia University Press, New York, 2019, xv, 281 s.

Närvaron av det förhållandevis stora antalet kvinnliga stridande på slagfälten idag är ett fenomen som slagit många som en avvikelse från den historiska normen kring att det främst är män som strider i väpnade konflikter. Ändå har kvinnor spelat en betydande aktiv roll i många samtida väpnade uppror. Kvinnliga soldater är dock inget nytt fenomen eller något som är kopplat till en viss kultur eller region. Under de senaste decennierna har många motståndsrörelser i många regioner i världen använt sig av tusentals kvinnliga krigare i strid. I denna bok undersöker Wood detta fenomen och försöker hitta ett svar på varför vissa rebellrörelser väljer att rekrytera kvinnor medan andra inte gör det, och vilka motiv rebelledarna har för att rekrytera kvinnor och vad de innebär för rörelsen.

För att ta reda på detta har Wood granskat över 250 rebellorganisationer. Genom denna undersökning har han kunnat konstatera att de kvinnliga soldaterna kan ge betydande strategiska fördelar i form av framförallt extra resurser men de ger även rörelsen en bättre image utåt, vilket kan generera ett större internationellt stöd för den ifrågavarande organisationen och dess sak. Wood väljer också att studera tre utvalda rebellgrupper något mer ingående: PKK och dess allierade i Turkiet och Syrien, LTTE i Sri Lanka samt ZANLA och ZIPRA i Rhodesia/Zimbabwe.

Frederick Harry Pitts, Critiquing capitalism today : new ways to read Marx / Cham: PalgraveMacmillan, 2018, 279 s.

Att Karl Marx fortfarande är aktuell är knappast förvånande. Dock finns det olika tolkningar av Marx, samt olika tolkningar av marxismen. I denna bok behandlas två av dessa. Den ena bottnar i Italiens operaismo-rörelse och har getts epitetet postoperaismo. De mest framträdande namnen inom denna rörelse är Michael Hardt och Antonio Negri. Den andra bottnar i Tyskland med kopplingar bakåt till Frankfurtskolan. Namn som tillhör denna rörelse är Michael Heinrich, Werner Bonefeld och Christian Lotz.

Boken är ingen ”objektiv” framställning av dessa två strömningar, den tar klart och tydligt ställning för den tyska varianten. Postoperianismen kan här snarast sägas användas för att förtydliga detta i en form av dialektiskt jämförelsespel. I grund och botten handlar det om djupet av analysen, hur djupt man måste gå för att se, förstå och utifrån det arbeta för en förändring av genomgripande slag.

Pitts menar att postoperianismen skummar på ytan och därför tenderar att se ytliga förändringar som grundläggande. För den andra tyska strömningen, framstår det kapitalistiska systemet som något som genomtränger samhällets samtliga porer och därför kräver ett omfattande och tungt arbete för att förstå och råda bot på.

Anders Bartonek & Anders Burman (red.), Hegelian marxism : the uses of Hegel´s philosophy in Marxist theory from Georg Lukács to Slavoj Žižek / Huddinge : Södertörns högskola, 2018, 203 s.

Marx ansåg att man inte kunde greppa vare sig dåtid, samtid eller framtid utan att använda sig av Hegel. Lenin höll med honom om detta. Georg Lukács skrev en bok, Historia och klassmedvetande (1923), som grundade sig på Hegel (och Marx) och som verk väcktes till liv på nytt på 1960-talet.

Dialektiken – medvetandet och motsättningarna som historiens drivkrafter. Åtta essäer i detta verk, ger olika ingångar till det heterogena begreppet hegeliansk marxism. Lukács, Karl Korsch, Herbert Marcuse, Theodor W. Adorno, Slavoj Žižek är några av de teoretiker som behandlas. Därtill en essä som tar upp Hegel och den sovjetiska varianten av marxism. En form av centraleuropeisk Hegel och Marx-konstellation, på många sätt skild från den som lanserades i Frankrike med början hos Alexandre Kojève.

Boken ingår i en serie publicerad av Södertörns högskola, Södertörn philosophical studies.

Stefano Bellucci & Andreas Eckert (red.), General labour history of Africa : workers, employers and governments 20th-21st centuries / Woodbridge : James Currey, 2019, 761 s.

General labour history of Africa är, som titeln antyder, definitivt en generell genomgång av kontinentens arbetarhistoria. Ett brett urval av forskare inom olika akademosiak fält medverkar och fokus ligger på tiden mellan 1900-2000. Istället för att vara indelade kronologiskt eller geografiskt är bokens olika kapitel ordnade efter olika arbetstyper (fritt och ofritt arbete, jordbruk och gruvarbete, kvinnors arbete inom hemmet och så vidare).

Vi finner även kapitel som behandlar arbetsorganisation och förhållandet mellan staten och fackföreningsrörelsens. Boken utgår från ett globalt perspektiv och ger tillgång till en kunskapsmassa som för forskningen framåt och vidare.