Grattis till Christoffer Holm, som får Kjersti Bosdotter-priset 2020! Priset blev instiftat 2010 för att tacka Kjersti Bosdotter, tidigare kulturombudsman vid IF Metall, för hennes stora engagemang för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Historikern Christoffer Holm får Kjersti Bosdotter-priset 2020 för artikeln In memoriam Koverhar: Rummets betydelse i nostalgin efter nedläggningen av stålverket i Hangö i tidskriften Arbetarhistoria nr 175-176 (2020: 3-4).
Juryns motivering
”Stålmajestätet” Koverhar strax utanför Hangö på Finlands sydligaste spets fick sitt minnesmärke 2016, redan innan den slutliga sprängningen och rivningen av den arbetsplats som i 50 år dominerat orten. Christoffer Holm, historiker vid Åbo Akademi, tar i artikeln ”In memoriam Koverhar”, fram den viktiga men oftast bortglömda och undangömda frågan om hur vi kan minnas arbetsplatser och arbetare som borde vara en del av vårt kollektiva minne av industrisamhället. Järn- och stålverket Koverhar skapade välstånd, ofta till priset av arbetarnas hälsa i en farlig arbetsmiljö. Vem ska berätta och ge en fullödig skildring av denna historia? Med sitt arbete om Koverhar och de människor som arbetat där bidrar Christoffer Holm till att hålla kunskapen om industrisamhället vid liv och debatten om vilka som får möjlighet att berätta vad som hänt. För detta tilldelas Christoffer Holm 2020 års Kjersti Bosdotterpris i Arbetarhistoria.”
Juryn har bestått av Kjersti Bosdotter, Lars Gogman samt Håkan Blomqvist. Kjersti Bosdotter-priset delas ut årligen för en artikel i tidskriften Arbetarhistoria som är välskriven och ger nya insikter. Prissumman är på 5 000 kronor.
– Oj, vilken positiv överraskning! Det här både värmer, inspirerar och motiverar, säger Christoffer Holm.
Bott 18 år i Hangö
I över 50 år var stålverket Koverhar utanför Hangö, på Finlands sydligaste spets en betydelsefull plats för regionen och hela Finland. Christoffer Holm har under tre år arbetat med sin avhandling där han utforskar hur nostalgin efter en industri som inte längre finns kvar kan kopplas till rummet.
– Valet av ämne för min avhandling är ganska personligt vilket ur vetenskaplig synvikel har både fördelar och nackdelar. Det är klart att det finns en risk att man kommer för nära. Därför är det viktigt att vara medveten om sitt förhållande till ämnet och öppet redovisa utgångspunkterna, säger han.
Christoffer Holm har själv bott i kommunen i 18 år; hans föräldrar bor forfarande i Hangö. Naturligtvis känner han många som jobbade på stålverket – även hans pappa arbetade där under flera år.
– 2012 hade jag fått ett sommarjobb som journalist på lokaltidningen Västra Nyland. Efter tre dagar kom nyheten att stålverket hade gått i konkurs. Det var ganska dramatiskt. Arbetarna stod utanför och kunde inte komma in på området, berättar han.
Har skrivit filmmanus
Christoffer Holm är knuten till Åbo Akademi. Han har ett till två års arbete kvar på sin avhandling men frilansar också som skribent och skriver då om historiska ämnen. Bland annat har han skrivit manus till en TV-dokumentär om händelserna under den sovjetiska arrenderingen av Hangö 1940-1941: Harparskoglinjen – Västfronten mot Sovjet.
På Facebooksidan @steelworkslost publicerar Christoffer Holm nyheter om sin pågående forskning om strukturförändringar, avindustrialisering och det förlorade stålverket Koverhar.
Här kan du läsa artikeln In memoriam Koverhar: Rummets betydelse i nostalgin efter nedläggningen av stålverket i Hangö
Artikeln är publicerad i Arbetarhistoria nr 175-176 (2020:3-4).