Boktips i oktober 2008


Tomas Bresky: Kodnamn: Mikael : spionaffären Enbom och kalla kriget. Ordfront. 268 s.

Julaftonen 1951, i en lägenhet i stockholmsförorten Aspudden, åt den arbetslöse och nyss frånskilde Fritjof Enbom middag med sina hyresvärdar Jan och Inger Lodin. Efter ett antal julsnapsar bröt Enbom ihop och berättade om hur han i tio års tid verkat som rysk spion. Han hade lett en stor liga med en inre krets på sju personer. Paret Lodin rapporterade de uppseendeväckande nyheterna för säkerhetspolisen. Enbom och hans medhjälpare greps, och ett av de största spionmålen i svensk historia inleddes. Sex av de åtalade fälldes, de flesta med anknytning till Sveriges kommunistiska parti och tidningen Norrskensflamman. De ådömdes hårda fängelsestraff, två till livstids fängelse.
Journalisten Tomas Bresky har länge intresserat sig för den så kallade “Enbomaffären”. 1999 presenterade han första gången sina forskningsresultat i TV-programmet Dokument inifrån. Han presenterade bilden av en misslyckad järnvägsman och frilansande journalist på Norrskensflamman, en drömmare och mytoman. Rättegången mot Enbom och hans så kallade “medhjälpare” kallas av Bresky för farsartad. Åklagaren Werner Ryhninger och advokaten Harry Densloe hjälpte konsekvent Enbom att “minnas” allt mer ingående och komprometterande detaljer. Många av de uppgifter han gett den ryska ambassaden i Stockholm, som han kontaktade, var enligt Bresky redan kända, t.ex. hur Bodens fästning var konstruerad, eller transiteringen av tyskar genom Sverige under andra världskriget.

Militärhistorikern, överstelöjtnant Stellan Bojerud, menar att den egentlige åklagaren var den amerikanske antikommunisten Joseph McCarthy, och att Enbom dömdes av “tidsandan”. Mest drabbad var Enboms förre kamrat Hugo Gjersvold, som också dömdes till livstids fängelse. Både Bojerud och Bresky hjälpte Gjersvold med en resningsansökan till Högsta domstolen, som dock avslogs 2002. Samma år avled Hugo Gjersvold, 82 år gammal.


Alf R. Jacobsen: Blodröd augusti : historien om de norska partisanerna. Natur och kultur. 325 s. : ill.

Strax efter den tyska ockupationen av Norge 1940 flydde en grupp motståndsmän från Nordnorge till Sovjetunionen och blev utbildade agenter. Författaren Alf R. Jacobsen följer deras dramatiska historia till augusti 1943, då nätverket avslöjades av nazisterna. Över hundra partisaner mördades, avrättades eller kastades i fängelse. Författaren presenterar också uppgifter som anklagar den svenska underrättelsetjänsten för att ha lämnat uppgifter till Hitlertyskland angående de norska motståndsmännen och -kvinnorna. Han har följt några av de många barn som blev föräldralösa när även många i lokalbefolkningen mördades i Finnmark och Nord-Troms i den s.k. Operation Midnattssol. För många av dessa blev det ett trauma som följde dem hela livet.


Doris Dahlin: Vi vet nog vem du är. Ordfront. 195 s.

Författarinnan Doris Dahlin, som förra året gav ut den skrämmande biografiska romanen Skammens boning, skriver i sin nya roman om de forna klasskamraterna Grace och Anna. Grace har ett trevligt jobb som kontorist på en spännande arbetsplats. Anna arbetar i snabbköpet som kassörska. Det de har gemensamt är att Grace aldrig hjälpte Anna under skoltiden i Norrland, när den fattiga Anna plågades dag ut och dag in av lärarinnan fröken Wickström. Grace bestämmer sig till slut för att söka upp sin gamla lärarinna för att hämnas Annas oförrätter. Doris Dahlins barndomsskildringar har jämförts med arbetarförfattare som Elsie och Kjell Johansson.


Mats Johansson: Mörekonflikten : klassformering, agrar kapitalism och klasskonflikt i Södra och Norra Möre härader 1929-1931. Växjö university press. 143 s.

I juli 1929 utbröt den s.k. Mörekonflikten i jordbruksbygden väster och söder om Kalmar. Den omfattande lantarbetarstrejken, som utbröt när bönder i Möre härad vägrade teckna avtal med sina anställda lantarbetare, varade i två år till augusti 1931. Strejkande statarfamiljer vräktes, och strejken uppmärksammades i hela landet. Historikern Mats Johansson beskriver strejken utifrån ett historiematerialistiskt perspektiv, med användande av Walter Korpis maktskillnadsmodell. Här sätts också strejken in i en nationell kontext, med det hätska kosackvalet 1928, och Bondeförbundets antisocialistiska agitation bland sina medlemmar, som följde på valet. Förhållandena partierna emellan skulle förbättras i och med den s.k. krisuppgörelsen mellan Bondeförbundet och SAP 1933.


Heinz Niemann: Geschichte der deutschen Sozialdemokratie 1914-1945. Verlag am Park, 2008. 760 s.

Denna historik över de för den tyska socialdemokratin ödesdigra åren mellan världskrigen, har en speciell bakgrund. Författaren, tidigare professor i Östtyskland, publicerade historiken redan 1982 i DDR, som ledare för ett marxistiskt “författarkollektiv”. Boken kommer nu ut, 26 år senare, i en reviderad version av författaren Heinz Niemann. I bokens epilog framkommer tydligt författarens kritik av tyska SPD:s utveckling efter andra världskriget. Han hoppas att partiet ska genomgå en “Emanzipation”, och talar för “einer Bewegung für eine andere Politik”. Heinz Niemann har också, tillsammans med professor Helmut Arndt, dokumenterat det tyska vänsterpartiet Sozialistische Arbeier Partei Deutschlands. Den nya boken torde bli föremål för livlig diskussion inte minst bland tyska historiker.


Fredrik Persson: Skåne : den farliga halvön : historia, identitet och ideologi 1865-2000. Sekel. 276 s.

Skåne brukar räknas som arbetarrörelsens “vagga”, det var här August Palm höll det första socialdemokratiska föredraget, på Hotell Stockholm i Malmö, “Hvad vilja social-demokraterna?”, 1881. Men här finns också en grumlig, nationell högerrörelse med rötter i 1800-talet. Fredrik Persson har skrivit en avhandling i historia om hur Skåne behandlats i svensk historieskrivning. Allt ifrån heroiserandet av snapphanarna på det studentradikala 1960-talet, den svensknationella hembygdsrörelsen med nazistiska inslag på 1930-talet, de konservativa fornminnesföreningarna på 1800-talet, och till högerpartiet, det invandrarfierntliga Skånepartiet på 1980- och 90-talet. Skåne (Scania) kan betyda “den farliga halvön”. Farlig för vem, undrar Persson retoriskt?


Christina Jansson: Maktfyllda möten i medicinska rum : debatt, kunskap och praktik i svensk förlossningsvård 1960-1985. Sekel. 319 s. : ill.

Även inom förlossningsvården fördes en kvinnokamp för bättre förhållanden och bättre bemötande. En “maktkamp” mellan manliga läkare och sjukvårdsdirektörer, och kvinnliga barnmorskor, sjuksköterskor, och inte minst patienter. Christina Jansson, historiker från Lund har följt debatten under 1960-, 1970- och första hälften av 1980-talet, när kvinnofrågorna slog igenom på bred front i Sverige. Nya smärtlindringsmetoder diskuterades, ny teknik introducerades, “naturlig förlossning” blev på modet. Förf. menar att förlossningsfrågorna “politiserades”, och att födandet “psykologiserades”. Det var en del av jämställdhetsdebatten som fördes inom kvinnorörelsen, i riksdagen, och i medierna.