Raúl Rivero: Mörkläggning och 51 andra kränkningar av den kubanska statens oberoende och territoriella integritet. Övers.: Elisabeth Helms. Silc. 223 s.
Ovanstående rubrik, ”att kränka statens oberoende och territoriella integritet” är en stående åtalspunkt mot alla oppositionella på Kuba. Den som rapporterar något, till en turist eller ännu värre till en journalist, som inte behagar regimen på Kuba, kan dömas enligt denna åtalspunkt. Författaren Raúl Rivero är en av dessa, han undertecknade ett kritiskt brev 1991 som krävde större demokrati och frigivning av politiska fångar. Han startade en oberoende nyhetsbyrå, Cuba Press, som skulle vara oberoende av den kubanska staten, och dömdes för detta 2003 till tjugo års fängelse, men släpptes på grund av sviktande hälsa och lever nu i exil i Madrid. Men boken skildrar också vanliga kubaners liv idag, på spelklubbar, bordeller, boxningsringar och tuppfäktningar, om liv i nöd och nödtorft. Förlaget Silc har tidigare gett ut böcker om tryck- och yttrandefrihet i Vitryssland, Indonesien, Eritrea och Zimbabwe.
Giovanni Arrighi: Adam Smith in Beijing : lineages of the twenty-first century. Verso. 418 s.
Förf. är sociologiprofessor vid Johns Hopkins university, Baltimore, USA. Här behandlar han dagens nationalekonomi, inte minst det förhållande att Kina nu är på väg att gå om USA i ekonomisk utveckling. Samtidigt pekar Arrighi på att den kände nationalekonomen Adam Smith (1723-1790) förutspådde i sin epokgörande bok The Wealth of Nations att västerlandets ekonomiska överlägsenhet skulle avta när väl de östasiatiska länderna ”avkoloniserades”. Boken är tillägnad Arrighis vän, den kände ekonomen Andre Gunder Frank (1929-2005). Boken är en svidande kritik av den ekonomiska politik som förts under president George W. Bushs tid.
1968 : Die Revolte. Daniel Cohn-Bendit, Rüdiger Dammann, hrsg. S. Fischer. 254 s. : ill.
En rikt illustrerad bok som diskuterar olika aspekter på studentrevolten i Västtyskland 1968: kvinnorörelsen, sexuell liberalism och flower-power, freds- och Vietnamrörelsen, socialismen och terrorismen, och det faktum att 1968 på många sätt förändrade det västtyska samhället till det bättre. Redaktören Daniel Cohn-Bendit var en känd aktivist i Paris 1968, och därefter i Västtyskland. Han är i dag EU-parlamentariker för ”Die Grünen”.
Mats Adolfsson: Bondeuppror och gatustrider, 1719-1932. Natur och kultur. 311 s. : ill.
Journalisten Mats Adolfsson intresserar sig för uppror och upplopp i den svenska historien, och i denna populärhistoriska bok ger han intressanta inblickar i detta ämne, från oroligheterna som följde på Karl XII:s död 1718, och fram till skotten i Ådalen 1931. Här skildras folkliga uppror som ”stora daldansen” 1743, och den samtida arbetarrevolten i Falu koppargruva, upploppen i samband med mordet på Gustav III och senare 1809 års revolution, Crusenstolpekravallerna 1830 och de antisemitiska kravallungarna 1838. På arbetsmarknaden förs historien fram från 1824 och järnbärarnas upplopp i Stockholm, som skulle följas av en rad strejker under artonhundratalet, mest kända Sundsvallsstrejken 1879 och Norbergsstrejken 1891-92. I samband med revolutionsåret 1848 och senare under 1860-talet förekommer många oroligheter runt om i landet, inte minst i samband med hungersnöden 1866-67. Adolfsson skildrar också kravaller i samband med fotbollsmatcher under första världskriget, den förvirrade anarkisten Hjalmar Vång, som sköt en officer i Kungsträdgården 1909, den antikommunistiska Hadjetlaché-ligan 1918, och de s.k. Möllevångskravallerna 1926. Boken är rikt illustrerad och försedd med register.
Boel Englund, Lena Kåreland: Rätten till ordet : en kollektivbiografi över skrivande stockholmskvinnor 1880-1920. Carlsson, 409 s. : ill.
Professorerna i pedagogik, Boel Englund, och litteraturvetenskap, Lena Kåreland, skriver här om skrivande kvinnor och debattörer vid tiden för förra sekelskiftet. Perioden omfattar den s.k. ”kvinnofrågans” långa uppförsbacke, främst gällande allmän rösträtt, som kvinnor fick i Sverige 1919. Då hade frågan om jämställdheten mellan könen debatterats livligt, t.ex. av CJL Almqvist i den lilla romanen ”Det går an” (1838), av kvinnliga författare som Fredrika Bremer, och på allvar sedan 1870, när kvinnor fick rätt att tentera för studentexamen, tre år senare även rätt att studera vid universitet. Nästan femtio år skulle det ta innan rätten också omfattade möjligheten att välja, och väljas, vid allmänna val till riksdag och kommun.
I boken tecknas en ”kollektivbiografi” av kända journalister, föreläsare, debattörer och författare, alltifrån pionjären Sophie Adlersparre (signaturen ”Esselde”, en av grundarna av Fredika Bremer-förbundet), Ellen Key, kritikern Klara Johansson, författarinnorna Anna Branting, Elin Wägner och Marika Stiernstedt, barnbokskritikerna Gurli Linder och Helena Nyblom, och tolv andra bemärkta skribenter, verksamma framförallt i Stockholm.
Roderick Macfarquhar, Michael Schoenhals: Mao’s last revolution. Belknap press/Harvard university press. 693 s. : ill.
Två kända sinologer, Macfarquhar verksam vid Harvard university, Schoenhals verksam vid Lunds universitet, skildrar i en uttömmande monografi den kinesiska kulturrevolutionen, 1966-1976. De skildrar Mao Zedongs delaktighet i vad som beskrivs som en maktkamp mellan kommunistpartiet, och Mao och hans redskap Röda armén. En verksam del spelade hans sista hustru Jiang Qing, som på 1930-talet var en uppmärksammad skådespelerska. Under kulturrevolutionen åtalades tusentals motståndare till Mao, verkliga eller inbillade, för illojalitet, under blodiga och förödmjukande skådeprocesser. Efter Maos död 1976 skulle de ledande kulturrevolutionärerna ställas inför rätta, och den kinesiska ekonomin under Deng Xiaoping ställas om till att bli den mest expansiva i världen.
Gérard Kester: Trade unions and workplace democracy in Africa. Ashgate. 329 s.
Om fackföreningsrörelsen i Afrika finns inte så mycket skrivet. Gérard Kester, verksam vid Institute of social studies i Amsterdam, skildrar här fackligt arbete i Kap Verde, Burkina Faso, Mali, Guinea, Sydafrika, Zambia, Tanzania och Zimbabwe. Ett huvudargument han driver är att medbestämmande och demokrati på arbetsplatsen är en facklig fråga, som har återverkan på demokratiskt politiskt arbete i landet som helhet. Det är också en viktig fråga för fackföreningar i Europa att stödja demokratiskt och fackligt arbete i Afrika.