Forskare


Fia Sundevall

Fia Sundevall, Fotograf: Johan Knobe

Fia Sundevall, Fotograf: Johan Knobe

Forskare
Akademisk grad: Docent i ekonomisk historia

fia.sundevall[a]arbark.se
fia.sundevall[a]ekohist.su.se

Om Fia Sundevall

Fia Sundevall är forskare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek samt vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet.

Forskningsområden

Sundevall disputerade 2011 på en avhandling om militär genusarbetsdelning. Hennes pågående forskning rör sig inom två huvudområden: ekonomiska rösträttsbegränsningar, respektive genus och militärt arbete.

Hon är projektledare för forskningsprojektet Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921 som finansieras av Vetenskapsrådet med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek som koordinerande organisation. Utöver Sundevall medverkar ytterligare sex forskare vid Uppsalas, Stockholms, Lunds respektive Linköpings universitet samt Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Därutöver deltar hon i två pågående forskningsprojekt om genus, värnplikt och militärt arbete, samt är koordinator för European Labour History Networks arbetsgrupp ”military labour”.

Utvalda publikationer

Fia Sundevall (2019/kommande). “Pengar och medborgarrätt: om rösträttens ekonomiska diskvalifikationsgrunder”, Arbetarhistoria, 2019, nr 2–3.

Alma Persson & Fia Sundevall (2019). ”Conscripting Women: Gender, Soldiering, and Military Service in Sweden 1965–2018”, Women’s History Review.

Klara Arnberg, Fia Sundevall, & David Tjeder, red. (2019). Könspolitiska nyckeltexter: från Det går an till #metoo. 2a, rev. uppl. Stockholm: Makadam.

Annika Berg, Martin Ericsson & Fia Sundevall (2018) ”Rösträtt för alla? Rösträttens begränsningar efter 1921”, i Ulrika Holgersson & Lena Wängerud (red.) Rösträttens århundrade: Kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige. Stockholm : Makadam.

Christian de Vito & Fia Sundevall (2017). ”Fritt och ofritt arbete – en introduktion till temat”, Arbetarhistoria, 2017 nr 3–4.

Fia Sundevall (2017). ”Money, Gender and Military Education: Women as Economic Agents in Military Affairs (Sweden 1924–1942)”, Militärhistorisk tidskrift.

Fia Sundevall (2017). ”Military education for non-military purposes: economic and social governing projects targeting conscripts in early 20th century Sweden”, History of Education Review, vol. 46, nr 1.

Fia Sundevall (2016). ”Tornsvalor och sothöns: beredskapsarbetande kvinnor i andra världskrigets Sverige”, i Klas Kronberg (red.) Sömmerskor, tornsvalor och soldater: Kvinnors försvarsarbete i Sverige sedan första världskriget, Stockholm : Armémuseum.

Fia Sundevall (2015).空軍は淑女を歓迎する? -第二次世界大戦中および大戦後のスウェーデンにおける軍務の性別分業をめぐるせめぎあい- [Kvinnlig nog för Flygvapnet?: omförhandlingar av militär genusarbetsdelning i Sverige under och efter andra världskriget], 女性史学 : 年報 [Kvinnohistorisk tidskrift, Japan], nr. 25.

Klara Arnberg, Pia Laskar & Fia Sundevall, red. (2015). Sexualpolitiska nycktexter. Stockholm: Leopard.

 

Carl Marklund

Carl Marklund

Carl Marklund

Forskare
Akademisk grad: Fil Dr

carl.marklund[a]sh.se
carl.marklkund[a]arbark.se

Carl Marklund är verksam vid Institutionen för historia och samtidsstudier och lärande och Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörn Högskola, samt vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Om Carl Marklund

Carl Marklund är sedan augusti 2012 verksam som post-doktor vid CBEES. Han har en fil kand i statsvetenskap från Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet (2000), en magisterexamen i internationella relationer från Department of International History, London School of Economics (2002) och en doktorsexamen i historia från Department of History and Civilization, European University Institute (2008). I avhandlingen analyserar han hur begreppet social ingenjörskonst har använts politiskt och vetenskapligt i Sverige och USA under mellankrigstiden.

Efter doktorsgraden har Carl varit NordWel post-doktor vid Department of Political and Economic Studies, University of Helsinki (2008–2010) där han undervisade och forskade jämförande om olika former av planeringstänkande i olika samhällsekonomiska system, bl.a. Singapore och Sverige. Under 2010 var han biträdande professor vid Department of Political Science and Contemporary History, AGH University of Science and Technology i Kraków. Under 2010–2012 arbetade han inom projektet ”Nordic Openness”: Opportunities and Limits of a Consensual Political Culture vid Centre for Nordic Studies (CENS) och Network for European Studies (NES), Helsingfors universitet, med finansiering från NES och Kone Foundation.

Carl har också varit gästforskare vid Department of History, New York University (2005), Department of History, Columbia University (2006), United States Holocaust Memorial Museum (2009), Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola (2010) och Historiska institutionen, Stockholms universitet (2011).

Forskningsområden

Carls forskningsintresse handlar om förhållandet mellan olika former av samhällsplanering och samhällsvisioner. Framförallt intresserar han sig för betydelsen av vetenskaplig kunskapsproduktion för utvecklingen av olika politikområden. Han har bl.a. forskat och publicerat om bilden av de nordiska välfärdsstaterna utomlands, baltisk-nordisk regionalism och geopolitikens återkomst i Östersjöregionen de senaste åren.

 

Anne Hedén

Anne Hedén

Anne Hedén

Forskare
Akademisk grad: Fil Dr i historia, journalisthögskoleexamen.

anne.heden[a]arbark.se
anne.heden[a]historia.su.se

Jag arbetar som forskare på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, och undervisar även en del på Stockholms universitet.

Om Anne Hedén

Jag är historiker och journalist och disputerade 2008 på en avhandling om det svenska vänskapsresandet till Kina under maoismens storhetstid på 1960 och 1970-talen. Ett genomgående tema i min forskning är politiska och sociala rörelser och deras utveckling, och frågan vilka drivkrafter som ligger bakom olika former av politisk verksamhet. Sedan disputationen ha jag undervisat i historia och även i journalistik på Södertörns högskola, och i historia på Stockholms universitet. Sedan 2016 arbetar jag också med ett drygt treårigt projekt finansierat av Östersjöstiftelsen, om Sverige och det finska inbördeskriget: Aktivism, civiliserande mission och nationellt projekt. Sverige och det finska inbördeskriget 1918 i ett transnationellt perspektiv. Andra forskningsintressen är kvinnorörelsens relation till och interaktion med mediesamhället och även den svenska bilden av Kina från 1949 och framåt.

Pågående projekt

För närvarande håller jag på en sammanfattning av projektet Aktivism, civiliserande mission och nationellt projekt. Sverige och det finska inbördeskriget 1918 i ett transnationellt perspektiv. Jag är också gästredaktör tillsammans med Lina Sturfelt, för Historisk tidskrifts temanummer om fred och fredsfrågor (publicering i september 2019).

Utvalda publikationer

Anne Hedén, ”Domestic Politics and Neutrality (Sweden)”, in 1914-1918-online. International Encyclopedia of the First World War,  http://www.1914-1918-online.net/

Anne Hedén, ”Borgerliga storhetsdrömmar i neutralitetens ramverk. Det svenska stödet till det vita Finland och finansieringen av Svenska Brigaden”, i (red) Kjersti Bosdotter, Lars Ekdahl, Anne Hedén, Aapo Roselius & Lars Gogman, Den röda våren 1918. Finska inbördeskriget i nordisk samhällsutveckling, årsbok 2018  för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, Huddinge 2018.

Anne Hedén, ”Samtida mediebilder av finska inbördeskriget 1918–1919. Desinformationen och tolkningsföreträdet”, i (red) Kjersti Bosdotter, Lars Ekdahl, Anne Hedén, Aapo Roselius & Lars Gogman, i Den röda våren 1918. Finska inbördeskriget i nordisk samhällsutveckling, årsbok 2018  för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, Huddinge 2018.

Anne Hedén, ”Making Sense of the War (Sweden)”, i 1914-1918-online. International Encyclopedia of the First World War,  http://www.1914-1918-online.net/.

Anne Hedén, ”Mannerheims egen historieskrivning kastar fortfarande lång skugga”, översikt till Historisk Tidskrift nr 1 2018.

Anne Hedén,Grand Swedishness, Historical Mission and Modes of Modern Progressive Thought: Swedes in Finland in 1918”, i (red) Marja Vuorinen, Tuomas  Kuronen, Aki-Mauri Huhtinen, Regime Changes in 20th Century Europe: Reassessed, Anticipated and in the Making, Cambridge Scholars Publishing, Newcastle-on-Tyne 2016.

Anne Hedén, ”Kvinnorörelsen & kvinnofrågan i nyhetsvärderingen : en inventering och två hypoteser”, i (red) Birgitta Ney, Presshistorisk årsbok. 2014, Svensk presshistorisk förening, Stockholm, 2014.

Anne Hedén, ”Sverige, bilden av Kina och ’det stora språnget’: framsteget som tolkningsram”, i Historielärarnas förenings årsskrift 2013.

Anne Hedén, “The Horse Field Ambulance in Tampere in 1918: Swedish Red Star Women and the Finnish Civil War”, i (red) Claes Ahlund, Scandinavia in the First World War: Studies in the War Experience of the Northern Neutrals, Nordic Academic Press, Lund 2012.

Anne Hedén, Röd stjärna över Sverige. Kina som resurs i den svenska vänsterradikaliseringen under 1960- och 1970-talen, diss., Sekel, Lund 2008.

Anne Hedén, ”Kulturrevolutionen på export. Bilden av Kina och den svenska vänstern”, i (red) Klas-Göran Karlsson, Eva Helen Ulvros & Ulf Zander, Historieforskning på nya vägar, Nordic Academic Press, Lund 2006.

 

Markus Lundström

Markus Lundström

Markus Lundström

Forskare
Akademisk grad: Fil Dr

markus.lundstrom[a]ekohist.su.se
markus.lundstrom[a]arbark.se
ORCID / Academia / Researchgate

Jag är knuten till Institutionen för Ekonomisk Historia och Internationella Relationer vid Stockholms Universitet, och är för närvarande gästforskare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Om Markus Lundström

Min socialhistoriska forskning kretsar kring motstånd och sociala rörelser. Jag disputerade 2017 med en avhandling om historieskrivning som maktresurs hos den Brasilianska jordrörelsen. Året därpå skrev jag utifrån ett tidigare forskningsprojekt en bok om demokratisk konflikt i Husby 2013 i relation till anarkismens idéhistoria. Vid sidan av dessa böcker har jag publicerat vetenskapliga texter som berör fascismens och anarkismens idéutveckling, alternativa livsmedelskedjor, samt den globala animaliesektorns politiska ekonomi.

Forskningsområden

Min nuvarande forskning kretsar kring folkkökets sociala och ekonomiska och historia i Sverige, relationen mellan sekelskiftets rösträttsrörelse och anarkistiska feminism, samt rastänkande inom anarkistiska, djurrättsliga och fascistiska rörelser.

Utvalda publikationer

Lundström, M. (2019). The Political Economy of Meat. Journal of Agricultural and Environmental Ethics (online first).

Lundström, M. (2019). “We do this because the Market Demands it”: Alternative Meat Production and the Speciesist logic. Agriculture and Human Values 36(1), 127-136.

Lundström, M. (2018). Anarchist Critique of Radical Democracy: The Impossible Argument. London: Palgrave Macmillan.

Lundström, M. (2017). The Making of Resistance: Brazil’s Landless Movement and Narrative Enactment. Cham: Springer International Publishing.

Lundström, M. (2016). Det demokratiska hotet. In P. de los Reyes & M. Hörnquist (Eds.), Bortom kravallerna: Konflikt, tillhörighet och representation i Husby (pp. 25-50). Stockholm: Stockholmia.

Lundström, M., & Lundström, T. (2016). Hundra år av radikal nationalism. Det vita fältet. Samtida forskning om högerextremism III, Arkiv: Tidskrift för samhällsanalys, (5), 39-66.

Lundström, M. (2011). Dynamics of the Livestock Revolution: Marginalization and Resistance in Southern Brazil. Journal of Sustainable Agriculture, 35(2), 208-232.

 

Bengt Sandin

Bengt Sandin

Bengt Sandin

Forskare
Akademisk grad: Professor emeritus

bengt.sandin[a]arbark.se
bengt.sandin[a]liu.se

Tema Barn (TEMAB) / Institutionen för Tema (TEMA)

Om Bengt Sandin

Min forskning har rör barns villkor och barndomens förändring under perioden från 1600 till idag. Jag har intresserat mig för barnarbete, skola, gatubarn, välfärdssystem, mediepolitik och barndomens konstruktioner och barns rättigheter.

Min forskning har varit del i skapandet av en tvärvetenskaplig forskningsmiljö om barn och barndom (child studies/tema Barn vid LiU), inom denna ram har jag utvecklat forskningsprojekt om barn och barndom i ett historiskt perspektiv. Centrala resultat i denna forskning rör just barns aktörskap och betydelse för centrala kulturella och politiska processer. Den historiska forskningen kunnat problematisera samhälls-och beteendevetenskapliga rön om barns villkor och utveckling och peka på hur barndom förändras och förhandlas i olika kontexter. Denna kunskap är central i analysen av politiska beslut och utveckling av policy kring barn.

Jag disputerade i historia vid Lunds Universitet och har varit verksam vi Linköpings universitet   som professor och dekan. Jag har också varit knuten till CASBS vid University of Stanford samt Indiana University i Bloomington. Jag har varit huvudsökande har varit ansvarig för ett antal större forskningsprojekt om barn och barndom.  Sammantaget har dessa projekt involverat ett stort antal forskare och doktorander och byggt på samarbeten med forskare vid många olika universitet eller högskolor.

Initialt rörde projekten barnarbete och skola men har också avsett olika aspekter på barnaräddandet kring sekelskiftet 1900 samt den sena välfärdsstaten förändring och dess konsekvenser för barndomen. Ett projekt rörde välfärdsstaten och utbildningsmedia.  Jag har också varit ledare för forskningsprojekt om barns hälsa och välbefinnande.

Forskningsområden

För närvarande är jag engagerad i projekt om barns rättigheter, upprättelseprocesser, samt om förhållandet mellan rösträtt och konstruktion av ålder.

Utvalda publikationer

2018, ”HISTORICAL JUSTICE THROUGH REDRESS SCHEMES? The practice of interpreting the law and physical child abuse in Sweden”, With Johanna Sköld & Johanna Schiratzki, in Scandinavian Journal of History https://doi.org/10.1080/03468755.2018.1555100

2018, “Negotiating Parenting Support: Welfare Politics in Sweden between the 1960s and the 2000s.”  with Sofia Littmark and Judith Lind, in Social Policy and Society, Social Policy and Society, Cambridge

2017, “The parent: A cultural invention. The politics of Parenting.”  European Journal of Developmental Psychology, 2017 https://doi.org/10.1080/17405629.2017.1322952

2017, “Educating Poor, Rich, and Dangerous Children” The Birth of a Segregated School System in Nineteenth-Century Sweden, in Nordic childhoods 1700-1960, red Reidar Asgaard, M Bunge,  (Palgrave)

2016, ”Att delta eller att stå bredvid: Upprättelseprocesser och historikers risker och möjligheter”. (the moral choices and the task of the historian) Historisk Tidskrift, 2016:3

2014 “Swedish Childhoods from the Era of Great Power to the Welfare State” in Swedish Wooden Toys, Ed. Amy F. Ogata and Susan Weber, Yale University Press, pp 9-35.

2013, Infanticide and Abortion in Sweden, The Routledge History of Childhood in the Western World ed Paula Fass Routledge NY

2012, Children and the Swedish Welfare State: From Different to Similar in Reinventing Childhood After World War II. Ed Paula Fass & Michael Grossberg, University of Pennsylvania press.

2010, ”Education. Chapter 5: Volume, The Age of Empire, 1800-1900”, History of Childhood in the West, Ed Colin Heywood Berg Publisher.

2013, Bengt, Sandin “The History of Children’s Well-Being in the West.”  Ben-Arieh, Asher, Casas, Ferran, Frones, Ivar. and Korbin, Jill E. (Eds.) (in press) Handbook of Child Well-Being. Theories, Methods and Policies in Global Perspective, Dorcrecht

2013, with Zetterqvist Nelson, Karin & Sandin, Bengt “Psychodynamics in child psychiatry in Sweden: from political vision to treatment ideology, 1945–1985”, in History of Psychiatry