Zäta från A till Ö


Zeth Höglund i affischsamlingen.

Tidningsmannen och politikern Zeth Höglund (1884-1956) nämns och/eller avbildas på 57 av de drygt 18 500 affischer som nu finns i vårt affischregister. Ett 40-tal daterade från 1907 till 1943 upptar honom som talare. De flesta av talen som nämns på affischerna har inte bevarats i hans arkiv, som dock innefattar sju volymer tal, en fingervisning om att många av hans tal gått förlorade. På flertalet av dem kallas han enligt dåtida bruk ”Z. Höglund”, troligen förklaringen till hans smeknamn. 23 av dem hör till de drygt 8800 affischer som nu återges på bild.

”Varför kräva socialdemokraterna författningsrevision?” frågas det på en affisch från 1907, där ett möte kl. 8 om aftonen torsdagen den 24 januari på Hannebergs kafé i Göteborg bebådas (bild 1). Zeth Höglund ämnar där redogöra för socialdemokraternas ståndpunkt i dåtidens stora stridsfråga, allmän och lika rösträtt. Han tituleras här ”kand.” efter sina studier på Göteborgs högskola, där han börjat hösten 1902 efter att ha tagit studenten i sin hemstad Göteborg; Höglund har sedan hankat sig fram på tillfälliga påhugg på tidningsredaktioner, 1904 grundat Göteborgs första socialdemokratiska ungdomsklubb och företrätt den på Socialdemokratiska ungdomsförbundets första kongress 1905. Han har på dagen en månad tidigare (julaftonen 1906) frigivits efter ett halvår i Malmö länsfängelse, avtjänat därför att han för ungdomsförbundets räkning skrivit uppropet ”Ned med vapnen!”, där han fördömt planerna att med våld hindra Norges frigörelse från Sverige och manat till mobiliseringsvägran och storstrejk (bild 2).

Söndagen den 25 augusti samma år håller Zeth Höglund ett ”Antimilitaristiskt föredrag” vid en friluftsfest anordnad av Mölndals socialdemokratiska ungdomsklubb ”å Störtfjällsberget”. Talet finns inte kvar, men det ungefärliga innehållet kanske går att gissa sig till (bild 3). Torsdagen den 2 april 1908 håller han ett föredrag i Alingsås socialdemokratiska ungdomsklubb över ämnet ”Bort med Staaffliberalismen!”(bild 4). Karl Staaff (1860-1915) var ordförande i Liberala samlingspartiet 1907-1915 och statsminister 1905-1906 och 1911-1914.

Den 24 mars 1911 flyttade Zeth Höglund till Adolf Fredriks församling i Stockholm. 1913-1916 ingick han i Stockholms stadsfullmäktige, och 1915-1917 var han riksdagsman i andra kammaren för Stockholms stad. Den 3 mars 1916 dömdes han till tre års straffarbete för förledande till landsförräderi, sedan han på en kongress ordnad av Socialdemokratiska ungdomsförbundet hållit ett anförande som påstods ha föreskrivit storstrejk som ett medel att förhindra Sveriges indragande i Första världskriget; Höglund fick denna gång tillbringa tretton och en halv månad på Långholmen. Hans frigivning firades av Hörby nya arbetarkommun den 6 maj 1917, som man kan se på nästa affisch i urvalet (bild 5).

När vi återigen möter Zeth Höglund på en affisch, denna gång från 1920, har betydelsefulla förändringar skett i hans liv. Talet, ”Strindberg som demokrat och socialist”, återspeglar Höglunds stora litterära intresse och hans beundran för de folkliga och uttalat radikala delarna av Strindbergs författarskap (bild 6). Att det hålls på Rotebro vänstersocialistiska ungdomsklubbs kamratfest sammanhänger med att Höglund 1917 uteslutits ur SAP och blivit ledare för Sverges socialdemokratiska vänsterparti (SSV), sedermera ombildat till Sveriges kommunistiska parti (SKP). Han kallas nu ”red.”, eftersom han 1908-1918 varit redaktör för Socialdemokratiska ungdomsförbundets tidning Stormklockan och från 1919 för SSVs huvudorgan Folkets dagblad Politiken. På affischen från 1922 antyder rubriken ”Är den revolutionära epoken förbi?” Höglunds besvikelse över den uteblivna svenska revolutionen (bild 7).

På nästa visade affisch annonseras ett minnestal i Sundbybergs teater fredagen den 1 februari 1924, hållet fem år efter mordet på de tyska socialisterna Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg (bild 8). Senare samma år grundade Zeth Höglund ett eget, i förhållande till Moskva självständigt kommunistparti. Han återvände 1926 till socialdemokraterna och var återigen riksdagsman i andra kammaren 1929-1940.

1931-1936 var Zeth Höglund Social-Demokratens ekonomichef, 1936-1940 dess chefredaktör och verkställande direktör, vilket avspeglas i benämningarna ”red.” och ”chefredaktör” på de två affischerna från 1935 respektive 1939 (bild 9-10). Trots att Höglund här talar i första hand som ledare för socialdemokraterna i Stockholms stadshus föredrar han att presentera sig som journalist, vilket alltjämt är hans yrke. Överskriften ”Om moralisk upprustning” handlar här om att ”stärka folkets moraliska kraft till värn för frihet, demokrati och fredens bestånd” med udden underförstått riktad mot nazismen. Först 1940 lämnade Höglund tidningsvärlden och blev finansborgarråd i Stockholms stad, en post han innehade de tio sista åren före pensioneringen.