Nu är rösträttskvinnan Agda Östlunds arkiv ordnat


Agda Östlunds pass, legitimation och handskrivna brev fanns i lådan.

Agda Östlunds arkiv är nu ordnat och tillgängligt för allmänheten hos Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Agda Östlund var en av de första kvinnorna som valdes in i Sveriges riksdag, där hon bland annat stred för kvinnors rätt till pension och bättre sjukvård för kvinnor och barn.

Agda Östlunds arkiv kom in till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek den 26 februari 2020. Innehållet rymdes i en kartong och bestod av tal, riksdagsprotokoll, tidningsklipp, handskrivna och maskinskrivna brev, fotografier, en uppmärkt resväska, två hattaskar med mera.

Det mesta i kartongen visade sig vara kronologiskt ordnat. Ungefär två tredjedelar av handlingarna var lagda i kuvert märkta med årtal. Ovanpå alla kuvert låg en bunt handlingar löst, bland annat Agda Östlunds pass och legitimation, ett hyreskontrakt för symaskin och fyra fotografier.

Agda Östlund håller tal i Enskede musikpark söndagen den 11 september 1921 (bilden är beskuren).

Agda Östlund växte upp ett arbetarhem i Köping. Hennes pappa, som var filare, tvingades jobba extra för att få rösta. För att ha rösträtt krävdes en årsinkomst på minst 800 kronor.

1896 flyttade Agda Östlund med sin make till Stockholm, där hon tidvis drev en syateljé. Hon var utbildad sömmerska. Hon blev politiskt aktiv samband med storstrejken för allmän rösträtt 1902 och gick året efter med i Socialdemokraterna.

Många socialdemokratiska kvinnor anpassade sig till partiets krav på allmän rösträtt – för män. Men Agda jobbade också för kvinnors rösträtt och reste landet runt för att agitera för kvinnlig rösträtt och att arbetarkvinnor skulle organisera sig.

Hon var engagerad i Stockholms Allmänna Kvinnoklubb, som senare ombildades till Socialdemokratiska kvinnoförbundet. I riksdagen drev hon frågor som bättre pension och vård för kvinnor Även löne- och arbetsmiljöfrågor samt kampen mot hustrumisshandel var viktiga för Agda Östlund.

När kvinnor blev valbara till riksdagen 1921 var hon en av de kvinnor som valdes in till andra kammaren, tillsammans med bland andra partikamraten och fotografen Nelly Thüring. 1922 öppnade riksdagen med fem kvinnor bland de cirka 400 ledamöterna.

Agda Östlund blev också den första kvinna som höll tal i riksdagen. Hon var sedan flitig både som talare och motionär under sina nitton år i riksdagen.

I november 2019 satte Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap upp ett minnesmärke på Upplandsgatan 61 i Stockholm, där Agda Östlund bodde 1905-1920.

SVT Öppet arkiv kan du se en journalfilm från riksdagen första sammanträde 1922, där Agda Östlund och Nelly Thüring är med.

Agda Östlunds personarkiv har ref nr 7433 och består av åtta volymer. Välkommen hit och titta när vi öppnar igen (just nu har vi stängt för besökare)!

De socialdemokratiska riksdagskvinnorna Agda Östlund och Nelly Thüring 1922.
Foto: Journalfilm SVT Öppet arkiv