Kjersti Bosdotter-priset 2019 tilldelas Jenny Jansson


Grattis till Jenny Jansson, som får Kjersti Bosdotter-priset 2019! Priset instiftades 2010 för att tacka Kjersti Bosdotter, tidigare kulturombudsman vid IF Metall, för hennes mångåriga engagemang för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Prissumman är på 5 000 kr och Kjersti Bosdotter ingår själv i priskommittén.

Jenny Jansson tilldelas Kjersti Bosdotter-priset 2019
Jenny Jansson är årets Kjersti Bosdotter-pristagare. Foto: Tove Hellkvist

Statsvetaren Jenny Jansson får Kjersti Bosdotter-priset 2019 för artikeln Vad studerade arbetare i Sverige och Storbritannien? i tidskriften Arbetarhistoria nr 172 (2019:4). 

Juryns motivering

 ”Arbetarbildning, folkbildning, objektivitet, ideologisk och organisatorisk skolning – det är begrepp som är viktiga och flitigt förekommande för den som sysslar med 1900-talets bildningsarbete. Statsvetaren i Uppsala Jenny Jansson gör i artikeln ”Vad studerade arbetare i Sverige och Storbritannien” en jämförelse mellan såväl form som innehåll i de båda ländernas bildningstradition under 1920- och 30-talen. Hon visar på skillnaden mellan den akademiskt påverkade studieverksamheten i Storbritannien och den svenska traditionen som hade stora inslag av organisatoriska och andra kunskaper som behövdes för att kunna medverka i folkhemsbyggandet.

Diskussionen om utbildning och bildning är lika angelägen i vår tid. Jenny Jansson har lagt en viktig grund till insikten om den tidiga arbetarrörelsens ambitioner på detta område – för detta tilldelas hon 2019 års Kjersti Bosdotter-pris i Arbetarhistoria.”


Juryn har bestått av Kjersti Bosdotter, Lars Gogman och Yvonne Svanström.

— Det är väldigt roligt att få priset och det är extra hedrande med tanke
på mitt ämne, eftersom Kjersti Bosdotter har gjort så otroligt mycket för svensk arbetarbildning, säger Jenny Jansson.

Skillnader i ämnesval

— Bildningsrörelsen var stor i både Sverige och Storbritannien under
mellankrigstiden, men det fanns skillnader mellan innehållet i
utbildningarna. I Storbritannien låg fokus på ämnen som förknippas med klassisk bildning, som litteratur, drama och historia, medan arbetarrörelsen i Sverige fokuserade på ämnen som gagnade rörelsen, till exempel föreningskunskap där deltagarna fick lära sig att driva lokalföreningar. Detta tyder på att arbetarbildning hade olika funktioner i Sverige och Storbritannien, säger Jenny Jansson.

På vilket sätt kan dina resultat vara till hjälp att reflektera över dagens arbetarbildning?

–Materialet jag studerat tyder på att organisationerna som organiserade utbildningarna hade en idé om vad de ville uppnå och vad som var viktigt. I Sverige prioriterade man att lära medlemmarna hur man driver rörelsen och det hade ju troligen också en stor inverkan på fackföreningsrörelsens utveckling. Det finns säkert skäl för arbetarrörelsen idag att fundera på vad man vill uppnå
med sin studieverksamhet.

Jenny Jansson har tidigare varit gästredaktör för ett nummer Arbetarhistoria med temat bildning och även skrivit flera artiklar.

— De flesta som forskar inom arbetarhistoria läser tidskriften
Arbetarhistoria. Så en publicering där är ett sätt att nå ut till en stor publik
i Sverige. Det är också ett sätt att lite snabbare kunna komma ut med sina forskningsresultat.

Forskar om arbetarhistoria

Jenny Jansson är knuten till Uppsala Universitet, där hon forskar inom
arbetarhistoria, framför allt fackföreningar, både ur ett historiskt perspektiv och om hur organisationerna arbetar i dag med webb och sociala medier.

Hon medverkar för närvarande i fyra forskningsprojekt. I ett av dem, Labor gone digital?, samlar en grupp forskare in digitalt fött material från fackets webbplatser, sociala medier, bloggar etc. De övriga projekten handlar om varsel om stridsåtgärd, partiskolningens didaktik samt minimilöner i Indien och Etopien. Du kan läsa mer om Jenny Janssons forskning på Research Gate.

Samtidigt lägger hon sista handen vid en bok som kommer ut i
sommar – Crafting the Movement: Identity Entrepreneurs in the Swedish Trade Union Movement, 1920–1940 (Cornell University Press). I boken undersöker hon hur LO:s ledning har använt sig av studieverksamheten för att bygga en enhetlig organisationsidentitet i Sverige.

Här kan du läsa artikeln Vad studerade arbetare i Sverige och
Storbritannien?.

Här finns artikeln i Arbetarhistoria nr 172(2019:4).