Rudolf Meidner-priset 2020 tilldelas Desirée Enlund


2020 års Rudolf Meidner-pristagare, Desirée Enlund,i blå kavaj mot grå bakgrund.
Desirée Enlund är årets Rudolf Meidner-pristagare. Foto: Samuel Pettersson

Vi gratulerar Desirée Enlund, som är 2020 års Rudolf Meidner-pristagare! Hon får priset för en avhandling om politisk aktivism i samband med neddragningar av sjukvården i glesbygden.

Kulturgeografen Desirée Enlund får ta emot Rudolf Meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia för sin avhandling Contentious Countrysides. Social movements reworking and resisting public healthcare restructuring in rural Sweden.

Priset delas ut av forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Det instiftades 1994 i samband med att Rudolf Meidner, rådets ordförande 1981-1996, fyllde 80 år. Prissumman är på 25 000 kronor.

Forskningsrådets nuvarande ordförande är Ella Niia.

Motivering:

”Enlund har i sin avhandling studerat sjukhusockupationen i Sollefteå och etableringen av en medborgarägd vårdcentral i Offerdal som exempel på nutida sociala rörelser. Aktionerna är en reaktion på de senaste årtiondenas genomgripande förändringar av det svenska välfärdssystemet och som också är en central fråga för arbetarrörelsen. Grundläggande frågor om organisering och styrning, konkurrensutsättning, offentliga och privata utförare av välfärdstjänster ställs här även på lokalt plan och lyfter därmed platsen betydelse. Enlund följer rörelserna över tid och analyserar hur problemen beskrivs och hur aktivisterna kommer fram till möjliga aktioner och lösningar. Hennes analys bidrar till vår kunskap om sociala rörelsers drivkrafter och strategier. Studien spänner över olika forskningsområden och söker överbrygga gapen mellan olika forskningsfält som studerar kollektiva aktioner. En viktig förtjänst är hur avhandling lyfter fram platsen och sociala rörelsers betydelse för förändring, och visar på det lokala motståndets omedelbara relevans för dagens politiska debatter.”


— Jag blev överraskad men också väldigt glad över priset. Det är så många coola människor, kritiska och duktiga forskare, som jag inspirerats av som har fått priset tidigare. Det gäller till exempel Roger Johansson och Anette Törnquist som jag använt som källor i min avhandling. Det är också roligt att jag är den första kulturgeograf som har fått priset, säger Desirée Enlund.

Ockupation av sjukhus

I april 2020 disputerade hon i kulturgeografi med avhandlingen Upproriska landsbygder. Sociala rörelsers omarbetande och motstånd mot sjukvårdens omvandling i svensk glesbygd (Contentious Countrysides. Social movements reworking and resisting public healthcare restructuring in rural Sweden) vid Institutionen för geografi samt Genusforskarskolan, UCGS, Umeå universitet.

Desirée Enlund ville undersöka nutida sociala rörelser, hur människor hanterar förändringar i samhället och kollektivt reagerar på dem. I sin avhandling beskriver hon två konflikter som uppstått i samband med omstruktureringar och nedskärningar i sjukvården. 

Det första fallet handlar om protesterna mot nedläggningen av akutsjukvården och BB på Sollefteå sjukhus under hösten 2015. Protesterna ledde till en ockupation av sjukhusentrén i januari 2017 och i december samma år öppnades en medborgarägd vårdcentral. Ockupationen pågår fortfarande, men vårdcentralen gick i konkurs efter ungefär ett år. 

Det andra exemplet är den kooperativa vårdcentralen Hälsorum Offerdal i jämtländska Änge. Där tog personalen över driften av vårdcentralen 1992, när regionen ville stänga den. Senare omvandlades arbetarkooperativet till ett medborgarkooperativ, ägt av 600 personer. 

– Jag hoppas att avhandlingen kan leda till en diskussion kring hur sjukvården kan bli mer jämlik och demokratisk. En sak som blir tydlig är att omstruktureringarna och privatiseringarna påverkar landsbygdens befolkning på andra sätt än i städerna, säger Desirée Enlund.

Hon ser det som ett problem att det finns en bild av att sjukvården står för teknik, specialisering och framåtsträvande, medan protestyttringar och kritik ses som bakåtsträvande och framstegsfientliga.

– För att kunna operera ett knä måste du vara utbildad specialist men det går faktiskt att förstå och ha åsikter om sjukvårdens organisation även som lekman. Det skulle vara bra att hitta ett mer demokratiskt sätt att föra den diskussionen, där folk kunde vara mer delaktiga.

Forskar om delaktighet

Idag är Desirée Enlund knuten till Tema Genus på Linköpings Universitet. Just nu deltar hon i ett forskningsprojekt med målet att utveckla metoder för göra vanliga människor mer delaktiga i planeringen av högteknologiska så kallade smarta städer. 

Hon har en tanke att kunna fortsätta med sin undersökning av kooperativa lösningar, kanske göra en djupare studie eller titta på fler av de svenska exempel som hon hittade inom vården.

– Min förhoppning är att min forskning ska kunna bidra till en diskussion kring vilken typ av sjukvårdssystem vi vill ha, genom att visa på konsekvenserna av de senaste 30 årens nedskärningar och omstruktureringar inom sjukvården. De som bor på landsbygden skulle kunna ha nytta av en sådan diskussion, men också många andra grupper i samhället, säger Desirée Enlund.

Du kan läsa mer om Desirée Enlunds forskning på den här länken.

Länk till avhandlingen.

Information om Rudolf Meidner-priset.