Böcker att läsa i jul – ARAB tipsar


Trött på sällskapsspel, vegetarisk skinka och julmusik? Läs en bok! Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks personal tipsar om några av sina favoritböcker.

ARABs personal som läser varsin bok framför julgranen.
ARABs personal läser bland annat ”Sydafrikanskt vin”, ”Monopolet”, ”Mina drömmars stad” och ”Kvinnosaker”.

Här är listan över böcker som lyser upp långa, mörka vinterkvällar, enligt ARABs personal. De flesta av böckerna finns i vårt bibliotek.

Böckerna kan vara svåra att komma över i fysisk form just nu när biblioteken håller stängt på grund av covid-19. Flera av dem finns dock att låna som e-böcker på Stadsbiblioteket, vilka titlar som finns skiljer sig åt mellan olika kommuner.

Prova också att botanisera på Litteraturbanken, där du gratis kan ladda ner e-böcker att läsa på mobila enheter, eller i datorn med särskild programvara. Här hittar du exempelvis sex böcker av den tidiga arbetarförfattaren Maria Sandel. Här finns även verk av exempelvis Martin Koch, Alfred KämpeElin Wägner, Jan Fridegård och Ivar Lo-Johansson.


HÅKAN NILSSON, INSTITUTIONSCHEF:

Per Anders Fogelström: Mina drömmars stad, Bonniers (1960), 289 s

När jag gick på Brunnsviks folkhögskola i mitten av 1980-talet brukade jag botanisera i Bokstugan. Utbudet av skönlitteratur var stort och framför allt hade arbetarlitteraturen en given plats i biblioteket. Som så många andra hade jag under gymnasietiden läst Mina drömmars stad , där Per Anders Fogelström skildrar livet i arbetarstadsdelen Södermalm 1860-1880. Jag skrev väl pliktskyldigast en recension. Men när jag kom till Brunnsvik och bläddrade i boken igen kändes den märkligt bekant och närvarande. Jag blev sittande i timmar och kvällen blev sen. ”Vänskapen” bleknade dock efter ett tag. Men så igen, 2017, när Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år, blev jag påmind om den där kvällen i Brunnsviks bokstuga. Jag rekommenderar varmt hela ”Stockholmssviten” som julläsning.


SARA LAGERGREN, ARKIVARIE OCH FÖRE DETTA ANSTÄLLD PÅ SYSTEMBOLAGET:

Måns Wadensjö, Monopolet, Albert Bonniers förlag (2019), 278 s

Monopolet ger en fascinerande och exakt skildring av den värld som så många svenskar åtminstone på helger är en del av, men har dålig insyn i. Det är en värld av statligt beslutade moraliska regler, militär precision, stark sammanhållning och hårt arbete under stark press. Vad händer med en människa som dras in i den världen, och vilka personliga avkall måste göras för att vara en del av maskinen Systembolaget? Kan man ge ”världens bästa service” och samtidigt agera väktare åt den svenska alkoholpolitiken?

Informativ och rolig läsning inför julhelgerna då Systembolagets försäljning årligen slår nya rekord!


ERIK ANDERSSON, ARKIVARIE:

John Riddell, Vijay Prashad och Nazeef Mollah (red): Liberate the colonies. Communism and colonial freedom 1917-1924, LeftWord Books (2019), 292 s

Den indonesiska republikens fader Tan Malaka, Bibinur från Turkestan, Jalaluddin Korkmasov från Dagestan och den afroamerikanske kommunisten Claude McKay är några av karaktärerna i detta drama över sju intensiva år (1917-1924). Redaktörerna har gjort en stor insats genom att sammanställa historiska dokument som avspeglar såväl de tidiga stegen i koloniernas frigörelsekamp som den dåtida kommunistiska rörelsens geopolitiska överväganden.


FIA SUNDEVALL, EKONOMHISTORIKER:

Maria Sandel: Familjen Vinge och deras grannar: En bok om verkstadsgossar och fabriksflickor, Murbruk förlag (2015), 182 s

Familjen Vinge blev först publicerad som följetong i Social-Demokraten 1909. Bonniers gav sedan ut en nedkortad version 1913, men detta är Maria Sandels originalversion. Romanen handlar om människor i Kungsholmens arbetarkvarter i början av 1900-talet, med bostadsbrist och hög arbetslöshet. Bokens huvudperson är änkan Charlotta Vinge, som lever med sina fyra barn i ett rum i en hyreskasern.


SARAH KLINGZELL-MATSSON, PRAKTIKANT FRÅN STOCKHOLMS UNIVERSITET:

Kate Moore: The Radium Girls. The Dark Story of America’s Shining Women, Sourcebooks (2017), 496 s

Boken berättar den sanna historien om de unga kvinnor som från 1910-talet arbetade vid The Radium Dial Company och andra företag med att måla urtavlor på armbandsur med radiumfärg till krigsindustrin. De trodde att radium var helt ofarligt, den allmänna uppfattningen var att ämnet var bra för kroppen. För att få till en fin spets så formade de penseln med hjälp av munnen, och fick på så vis även i sig färgen invärtes. När kvinnorna blev sjuka och/eller var döende i cancer vägrade företagen att acceptera bevisen för att det var arbetet som var orsak till skadorna och bedrev istället en häxjakt på kvinnorna.


ARNE HÖGSTRÖM, ARKIVARIE:

Terézia Mora, Monstret, Rámus Förlag (2017), 574 s

I tysk-ungerska Terézia Moras tragikomiska roman irrar en lätt överviktig medelålders tysk man omkring i ett sönderfallande Östeuropa på jakt efter en gravplats åt sin hustrus urna, samtidigt som hennes genomskådande dagboksanteckningar redovisas nedtill på sidorna. Det är en humoristisk och inkännande skildring av en yttre och inre resa i ett vilset Europa, där varken socialism eller kapitalism verkar fungera längre. Hade själv boken som julläsning när den var ny 2017.


CAJSA ZETTERLIND, PRAKTIKANT FRÅN SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA:

Barbro Hedvall: Vår rättmätiga plats, om kvinnornas kamp för rösträtt, Bonnier Fakta (2011), 191 s

Den här boken fyndade jag i somras på Stadsmissionen. Boken handlar om den svenska kvinnorättsrörelsen, som efter 20 års outtröttlig kamp äntligen fick rätt och 1921 fick gå till vallokalerna och rösta. Barbro Hedvall berättar om kvinnorna som stod längst fram och slogs för den rösträtt som många idag tar för given. Hon skriver även om de män som arbetade för och emot rösträtten. Boken innehåller rikligt med fotografier, pressklipp och affischer. Eftersom jag, som är student, sällan har tid att läsa bara för nöjes skull så är den här boken perfekt. Jag kan bläddra i den när jag har tid över. Boken är en påminnelse om att det är tack vare dessa kvinnor som jag idag räknas som en fullvärdig medborgare, som vid 18 års ålder blir myndig, får rösta samt får studera och arbeta trots att jag är gift.

Kalle Holmqvist: Frans och Lars : kärlek och klasskamp på 1890-talet, Sekel förlag (2012), 153 s

Mitt andra tips på julläsning är en bok som jag själv inte har läst ännu men som ligger högt upp på min önskelista. Den handlar om grovarbetaren Frans Albert Pettersson och måleriarbetaren Lars Konrad Johansson som i augusti 1897 blir påkomna när de har sex med varandra. Vid polisförhören framgår det att de haft ett förhållande i tio års tid. De blir dömda till tre månaders fängelse. Denna arbetarhistoriska reportagebok återskapar deras levnadsöden med hjälp av rättegångsprotokoll och folkbokföringsmaterial.


MAGNUS ÅHRGREN, ANSVARIG SAMLINGSENHETEN:

Arne Högström (red): Ni se mina brev äro kärva som granbark, Maria Sandels korrespondens 1901-1927, Maria Sandel-sällskapet (2020), 88 s

Boken speglar arbetarförfattaren Maria Sandels personlighet och författarskap genom brev som hon skrev 1901-1927. Sandel levde fattigt och ganska isolerat men hade en livlig korrespondens med kulturpersoner, redaktörer och politiker: Gertrud Månsson, Hjalmar Branting, Anna Lindhagen, Sigfrid Hansson, Karl-Otto Bonnier med flera. Arne Högström, arkivarie vid ARAB, har sammanställt och kommenterat breven.


CATALINA BENAVENTE, ARKIVARIE:

Karin Carlsson, Kvinnosaker, Bonnier Fakta (2020), 207 s

Historikern Karin Carlsson berättar svenska kvinnors historia genom 50 föremål, från förra sekelskiftet fram till idag, som har påverkat kvinnors vardag och skapat förutsättningar för ett mer självständigt liv. Men vad som som har betraktats som positivt under en period har i en annan tid kunnat ses som förtryckande. Föremålen berättar på det viset om hur samhället och normer har förändrats över tid. Läs till exempel om den provocerande cykeln, vibratorn som botade tuberkulos eller byxkjolen för kvinnliga poliser. Amanda Berglund har illustrerat.

Boken är utgiven i samarbete med Stockholm Kvinnohistoriska och den är på ingång till ARABs bibliotek.


KRISTINA ANDERSSON, KOMMUNIKATÖR:

Emil Boss: Sydafrikanskt vin – en annorlunda vinbok, Federativs förlag (2019), 223 s

Den facklige aktivisten, poeten och tidigare Systembolagsanställde Emil Boss skildrar vinlandet Sydafrika, berättar om olika druvor och vilken mat vinet passar till. Sedan tar han avstamp i det svenska statarsystemet, tar vägen förbi Systembolagets ansvar som inköpare och protester på butiksgolvet, för att landa i en granskning av arbetsvillkoren för sydafrikanska vinarbetare, som efter 300 år av förtryck kräver sin rätt.

Emil Boss avslutar med tio tips på vad vi konkret kan göra för att stötta lantarbetarna i Sydafrika. Från teori till handling!


Vi önskar God Helg och trevlig läsning!

Fem böcker som ARAB har plockat som årets julläsning.