Simon Ferner – vår nya residenskonstnär


I slutet på oktober 2022 kunde ARAB välkomna ännu en residenskonstnär: Simon Ferner. Hos ARAB kommer Simon att arbeta med utgångspunkt i bruksorten Grängesberg och dess historia.

Simon Ferner, residenskonstnär hos ARAB 2022


Simon Ferners familj har bott i Grängesberg sedan 1800-talet och han är själv den första sonen som inte arbetat i gruvan. Gruvan lades ned på nyårsafton 1989 och lämnade bruksorten i ett tillstånd av chock och förvirring, likt många av Sveriges andra bruksorter där bruket eller gruvan lagts ned.

Grängesberg baserade mycket av sin identitet till gruvan och gruvdriften. Nu finns endast de fysiska spår som lämnades kvar men också människorna på orten som lever kvar i skuggan av det förgångna.
Bygden var starkt organiserad kring arbetet i gruvan och det fackliga och politiska arbetet tillhörande detta. Folkets Hus byggdes ursprungligen av gruvarbetarna 1921 men står idag under förfall, som stora delar av bygdens arbetarbostäder eller byggnader som tillhört gruvan.

Under de senaste åren har Simon arbetat med Folkets hus som utgångspunkt för sin konst och bland annat dokumenterat det inför en stundande rivning. Kvar i huset fanns förutom inventarier även sopsäckar utanför byggnaden, med vad som visade sig vara dokument och objekt från arbetarrörelsens historia. Materialet visade sig vara ett arkiv som var ämnat att skickas till ARAB.

Det materialet som Ferner fann i Folkets Hus är utgångspunkt för hans arbete och residenskonstnärskap hos ARAB. Parallellt arbetar han även med ett projekt om den svenska gruvdriften i Liberia. Denna gruvdrift drevs av Grängesbergsbolaget och lades ned samma år som gruvan i Gränges (1989).

Under november månad kommer Ferner att resa till Liberia för att besöka bland annat byn Yekepa där det finns ett Folkets hus byggt av den svenska gruvbolaget. Liksom Folkets hus i Grängesberg står även detta hus öde
Simon Ferner ser fram emot att vara på plats för att bland annat utforska arkivet och vad det kan berätta om både gårdagens och dagens Grängesberg. Intresset är stort för vad som egentligen sker med människor på en plats där allting tas ifrån en.Jag har själv växt upp bland ruinerna, med en känsla av att ha missat det viktiga.

– Jag är intresserad av hur det har satt sina spår i våra kroppar, i våra familjer och relationer och vad som sker i det vakuum som uppstår när allting försvunnit. Idag är Grängesberg navet i den svenska vit makt-rörelsen. På en plats där röda fanor och arbetarkamp en gång fyllde bygden marscherar nu fascister bland ruinerna. Det är i allt detta jag vill börja gräva hos Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, säger Simon Ferner.

– Vi är väldigt glada över att ta emot vår nya residenskonstnär då ett så starkt intresse och engagemang finns hos Simon. Vi blir givetvis också väldigt tacksamma över det fina samarbetet som återbördandet av arkivmaterialet till oss som institution innebär, säger Håkan Nilsson, institutionschef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Varje konstnärsresidens pågår i tre till fyra månader. Under den tiden kommer arbetsprocessen även att presenteras genom olika publika evenemang, som konstsamtal och workshops, och utställningar i ARABs lokaler och på andra ställen.


Fakta | Konstnärsresidenset

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek startade tillsammans med Konstfrämjandet Stockholm under våren 2021 landets första residensprogram för bildkonstnärer inom biblioteks- och arkivverksamhet. Genom programmet vill ARAB, som är medlem i Konstfrämjandet Stockholm, tillgängliggöra arkivets innehåll för gruppen konstnärer på ett mer omfattande sätt än tidigare. Projektet finansieras av Kulturrådet.

Fakta | Residenskonstnär

Simon Ferner (f. 1986, Märsta) arbetar som konstnär med bland annat installationer, foto och video. I sin konstnärliga praktik utforskar han och synliggör delar av vår historia som gömts eller fallit i glömska och hur detta påverkar oss idag.
Simon Ferner har även grundat Arkiv S, en kartläggning och samling av berättelser av det rasistiska våld som skett i Sverige, med fokus på 1990-talet. Se instagram-kontot för projektet Arkiv S.
I verket ”På våra gator” (2022) utgör staden Malmö ett minnesmonument. Ferner har kartlagt specifika spår av våld som ägt rum runt om i Malmö mellan åren 2003-2010.