Folkbildning sätter folk i rörelse – 2023 års Rudolf Meidner-pris


Ny forskning visar betydelsen av folkbildning för social rörlighet

2023 års Rudolf Meidner-pristagare visar i sin forskning hur folkbildning har satt människor i stånd att göra framtidens möjligheter till sina. De kom från olika bakgrunder, valde olika inriktningar och använde sin utbildning i olika sammanhang, men de förenades av att folkhögskolorna rustade dem att såväl skapa som förverkliga de möjligheter som inrymdes i ett samhälle i omvandling.

Jonas Söderqvist. Foto: Jonas Jörneberg
Jonas Söderqvist. Foto: Jonas Jörneberg

Jonas Söderqvists avhandling i ekonomisk historia fokuserar på elever vid tre svenska folkhögskolor – Brunnsvik, Väddö och Hola – under 1900-talets början, då läroverk och universitet i hög grad blott var tillgängliga för de högre och bättre bemedlade samhällsklasserna. Söderqvists forskning klargör att redan en kortare folkhögskoleutbildning gjorde stor skillnad för en persons framtida levnadsbana och utveckling. Studien visar att folkbildning kunde jämna ut klyftor orsakade av bristande tillgång till formell utbildning, och gav förutsättningar för social rörlighet i en socialt rörig tid – ett ämne som är högt aktuellt i dagens samhälle.

2023 års Rudolf Meidner pris tilldelas Jonas Söderqvist för hans bok: Social rörlighet i en socialt rörig tid: eleverna och deras utbildning vid Brunnsvik, Väddö och Hola folkhögskolor 1906–1921, Uppsala 2023 – fulltext i Diva-portalen.

Jonas Söderqvist disputerade 2023 i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och är verksam vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.  

Forskningsrådets motivering

Jonas Söderqvist har skrivit en viktig, vetenskapligt nyskapande och ytterst läsvärd avhandling om elever vid tre svenska folkhögskolor (Brunnsvik, Väddö och Hola) under 1900-talets början. Då var läroverk och universitet i stor utsträckning enbart tillgängliga för de högre, bättre bemedlade samhällsklasserna. Folkhögskolorna kom därför att spela en avgörande roll för ungdomar ur arbetar- eller bondefamiljer. Söderqvist visar att även en kortare folkhögskoleutbildning fungerade som en viktig investering i en individs humankapital vid 1900-talets början.

Genom en innovativ kombination av noggrant arbete med historiska källor och skicklig analys har Söderqvist lyft fram det genusperspektiv som saknats i tidigare forskning. Han visar även hur olika faktorer som geografisk rörlighet, elevernas socioekonomiska bakgrund och möjlighet till finansiering – inklusive organisationstillhörighet – likaväl som inriktningen på skolornas undervisning interagerar med varandra.

Söderqvist illustrerar på ett mästerligt sätt de sociala processerna genom skildringar av elevernas livsöden. På det sättet visar han att det inte enbart är individens egenskaper eller tillgångar som möjliggör social rörlighet utan samspelet mellan personliga och institutionella faktorer. Studien förmedlar också viktiga historiska erfarenheter om hur bristande tillgång till formell utbildning kan utjämnas med hjälp av folkbildning – ett ämne som är högt aktuellt i dagens samhälle.


Rudolf Meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia delas ut årligen av forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Priset instiftades den 23 juni 1994 av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i samband med att professor Rudolf Meidner, ordförande för forskningsrådet 1981-1996, fyllde 80 år. Prissumman är på 25.000 kronor. 

Läs mer om Rudolf Meidner-priset

Länk till samtliga pristagare med motiveringar

Länk till avhandlingen: https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1734871/FULLTEXT01.pdf

För frågor, kontakta gärna:  
Jeanette Gustafsdotter, Institutionschef Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek, 08-4123901, Jeanette.Gustafsdotter@arbark.se, eller  
Ella Niia, ordförande för Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks Forskningsråd , 070-6522433, ella.niia@telia.com