Den 24 februari är det 100 år sedan Hjalmar Brantings bortgång. Sveriges första socialdemokratiska riksdagsman, partiledare för Socialdemokraterna och Sveriges första socialdemokratiska statsminister. Med anledning av 100-årsminnet av hans bortgång lyfter vi här fram och samlar lite olika källmaterial från våra samlingar.
Hjalmar Branting var inte bara socialdemokratisk politiker utan även en tidningsman. Som publicist, statsminister, partiledare, utrikesminister och finansminister har han i stor utsträckning kommit att etablera den svenska socialdemokratin och lade grunden för det långa socialdemokratiska styret av Sverige. Vilket i sin tur har gjort ett påtagligt avtryck i svensk politik.
Hjalmar Branting föddes 23 november 1860, Stockholm och dog den 24 februari 1925, Stockholm. Hjalmar Brantings begravning hölls i Storkyrkan i Gamla stan. Graven återfinns på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm.
Branting var partiledare för Socialdemokraterna från 1907 till 1925 och blev 1920 Sveriges första socialdemokratiska statsminister. Efter första världskriget kom Branting att bli djupt engagerad i Nationernas förbund. Han mottog även Nobels fredspris 1921 tillsammans med norrmannen Christian Lange.

Publicisten, politikern och priviligerad fängelsekund
Som verksam redaktör för tidningen Social-Demokraten kom Branting att vid flertalet tillfällen att dömas för hädelse eller tryckfrihetsbrott. Han avtjänade bland annat ett fängelsestraff på Långholmen under tiden 12 juli till 28 oktober 1889 för hädelse. Fängelsestraffet kom att till en betydande grad inskränka hans rörelsefrihet och vardagsliv. Han kunde däremot under tiden fortsätta att arbeta både politiskt och journalistisk. Under vistelsen kunde han även ta emot besök och gåvor.
Perioden präglades av en viss arbetsro då han kunde fortsätta att skriva för Social-demokraten och vara i kontakt med Fredrik Sterky som skötte redaktionen under Brantings frånvaro. Han kunde även följa den politiska debatten tillika delta i de ideologiska diskussionerna inom det nyligen bildade socialdemokratiska partiet.
Branting översatte under denna tid även Heinrich Heines satiriska dikt ”Marie Antoinette”, som ingår i Heines Romanzero (Erstes Buch – Historien) (1851). Läs mer om denna ”fräcka” översättning i en tidigare artikel på vår webbplats. Liksom nu, var det även då ett hundraårsminne som uppmärksammades, nämligen den franska revolutionens inledning i och med stormningen av Bastiljen.
Hjalmar Branting i våra samlingar
Hjalmar Brantings personarkiv förvaras i våra samlingar. En presentation och en kortare levnadsteckning finns sen tidigare publicerad på vår webbplats, se Hjalmar Branting – riksdagens förste socialdemokrat.
Hjalmar Branting återfinns i många andra arkivsamlingar både i vår biograficasamling och samlingar som är genererade efter hans bortgång.
Samlingen Hjalmar Brantings begravning hör egentligen till största delen hemma i andra arkiv (Anna Branting, SAP, Social-Demokraten). Under en period då man inte höll sig strikt till proveniensprincipen har dessa handlingar avskilts ur respektive arkiv och fogats samman till en särskild samling. Materialet har inte återställts i sitt rätta sammanhang utan denna samling har bibehållits. Samlingen innehåller även information om begravningen.
Vi har tidigare publicerat Hjalmar Brantings majtal 1890-1924 på vår webbsida. Hjalmar Branting höll sammanlagt 37 majtal under åren 1890-1924. Med uppehåll bara under två år, 1919 och 1922, på grund av uppdrag som Sveriges representant i utlandet. Genom att följa Brantings majtal från år till år kan man i samlad form följa en kontinuitet av krav – 8-timmarsdag, allmän rösträtt och fred. Krav ställda i relation till det befintliga kapitalistiska samhället och dess härskande klass, kopplad till motbilden och målet: ett omvandlat socialistiskt samhälle. Både rösträttskampen och fredsfrågan var grundläggande frågor för Branting, specifikt under första världskriget.
Förutom de ovannämnda källorna är givetvis även Socialdemokraternas eget arkiv – speciellt verksamhetsberättelserna – en diger källa för att ta del av perioden då Hjalmar Branting var partiordförande och statsminister.
Personarkiv och samlingar
Hjalmar Brantings personarkiv, refnr: 91
Se tidigare publicerad introduktion till personarkivet, samt arkivförteckningen för utförligare beskrivning och information om publicerade verk om Hjalmar Branting.
Hjalmar Brantings begravning [samling] refnr: 1061
Hjalmar Branting – biograficasamlingen, refnr: 1559, vol 1-11
Socialdemokraternas arkiv, refnr: 1889
Hjalmar Branting-artiklar ur Social-Demokraten (samling), refnr: 1560
Klippsamlingen (1886-1921) med artiklar innehåller klipp från åren 1886-1921, sammanställda av Zeth Höglund i samband med redigeringen av Hjalmar Brantings ”Tal och skrifter”. Den skänktes till arkivet år 1930. Klippsamlingen innehåller många artiklar som inte är med i den Branting-bibliografi som Höglund publicerade i ”Tal och skrifter”, vol 11, s. 237-283, ”omfattande allt väsentligt av hans [= Brantings, M.G.] verk”. (I Zeth Höglunds arkiv finns ytterligare underlag till hans arbete med Branting-bibliografin.)
Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis arkiv, refnr: 1889
Se verksamhetsberättelserna från Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), för åren 1894-1924 i SAP:s arkiv, 1889/B/02/A/01-03. Dessa återfinns även i biblioteks samlingar av organisationstryck.