Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921


År 2018 firas ett viktigt jubileum i Sverige – den allmänna och lika rösträtten fyller hundra år. Så heter det åtminstone i högtidstalen och i den gängse historieskrivningen; genom reformerna 1918−1921 nådde rösträttskampen sitt mål. Men hur allmän blev egentligen rösträtten? En rad så kallade rösträttsstreck – diskvalificeringsgrunder från rösträtten – hade tillkommit under 1900-talets första decennium och flera av dem kvarstod efter 1921. Det gällde till exempel straffpåföljd, konkurs och försörjning av fattigvården.

Dessutom var rösträtten under hela 1900-talet påverkad av faktorer som medborgarskap och ålder. Det fanns även praktiska begränsningar för etniska minoriteter, exempelvis romer, resande och samer.

Kampen för en allmän rösträtt var följaktligen inte avslutad 1921. Detta faktum är utgångspunkten för projektet, som undersöker hur gränserna för rösträtten har förändrats och debatterats efter de demokratiska reformerna för hundra år sedan. Syftet är att granska striderna om rösträtten efter det ”demokratiska genombrottet”. Projektet kan därmed ge nya och utmanande perspektiv på demokratiseringen under 1900-talet. Dessutom syftar projektet till att kasta nytt ljus över det moderna medborgarskapets (sociala, ekonomiska, politiska och kulturella) gränser, över den politiska inkluderingens och exkluderingens mekanismer och praktiker samt även över demokratin som styrelesform och historisk process.

Se samtiden genom historien

Detta är den första systematiska undersökningen av den svenska rösträttens begränsningar och utvidgningar efter 1921 och belyser därmed aspekter av den svenska demokratiseringsprocessen som hittills har varit så gott som outforskade. Projektet vill ge ny kunskap om hur den politiska makten har sett på dem som var uteslutna och med tiden blev inkluderade i för hållande till kategorier som ”medborgare”, ”folk” och ”nation”.

Det historiska angreppssättet kan bidra till den internationella forskningen om demokratins utveckling som en process vars gränser och innebörder genomgår återkommande omförhandlingar. På så sätt vill forskargruppen medverka i den internationella teoretiska diskussionen om demokratisering och med Sverige som exempel visa hur demokratin inte är ett tillstånd där rösträtten har självklara och eviga gränser, utan bör ses som en konfliktfylld historisk process som pågår än idag.

Projektet ställer en rad frågor om den allmänna rösträttens begränsningar. Hur motiverades de? Vilka konsekvenser fick de för valmanskårens sammansättning? Vilka politiska krafter verkade för att upphäva och behålla begränsningarna? Vilka politiska mål syftade begränsningarna och utvidgningen till? Hur förhöll sig rösträttsbegränsningar till gränserna för valbarhet?

Sex delstudier

Projektet pågår under fyra år med start 2018. Det består av sex delstudier, där en utgör en kvantitativ analys av samtliga rösträttsbegränsningar, medan de övriga fem är kvalitativa studier av en eller flera rösträttsbegränsningar: Ålder, nationellt medborgarskap, konkurs, fattigvård, skatteskulder, straffpåföljd, förmyndarskap respektive administrativa rösträttshinder.

Projektledare är ekonomihistoriker Fia Sundevall vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Övriga medverkande är Annika Berg, idéhistoriker vid Stockholms universitet; Martin Ericsson, historiker vid Lunds universitet; Mattias Lindgren, ekonomihistoriker vid Stockholms universitet; Julia Nordblad, idéhistoriker vid Uppsala Universitet, samt Jonathan Josefson och Bengt Sandin, Tema Barn vid Linköpings universitet. Vetenskapsrådet har finansierat projektet.

Projektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar efter 1921” har även en egen webbplats: Allmanrostratt.se