Boktips i juni: Skogsarbetare, spelman och skribent


Tidningsmannen Johan August Törnblom hade fram till 1889 arbetat som skogsarbetare, flottare, brädgårdsförman och rallare. Erfarenheter därifrån använde han senare i sitt författarskap, då han skrev under pseudonymen Elf Norrbo.

Johan August Törnblom skrev under pseudonymen Elf Norrbo.

Elf Norrbo: Magerlandet-Fagerlandet, Åhlén & Åkerlund (1913), 146 s

Johan August Törnbloms (pseudonymen Elf Norrbo) novellsamling Magerlandet-Fagerlandet skildrar den norrländska glesbygd där författaren vuxit upp. Den kom ut året efter hans skönlitterära debut 1908 med I norrsken och sol. Förlaget gav ut en utvidgad upplaga 1913.

Klingen strängar är en nostalgisk återblick på en pojkes uppväxt på landet. Men i många av novellerna framstår, som så ofta hos Norrbo, det svenska bondesamhället som hårt och obarmhärtigt. I ”stintskog” beskriver hur småbrukarsonen Lissmo-Ante blir grovt misshandlad av fyra rivaler; han blir räddad av den blyga och ringaktade Inga. Ödetjärns saga handlar om hur en herreman tar blodshämnd på sin dotter som ”gift ner sig” och En februarinatt skildrar en våldsam brand i ett skogstorp.

Under samma tak är samtidigt en färgrik rundmålning av en tivolimarknad och en stark symbolisk berättelse om ett orättfärdigt samhälle. Medan marknadens förlustelser pågår på den rike fabrikörens tomt och han själv obekymrat sitter och festar med sina gelikar, föder hans förtryckta hustru en dotter, verkgesällens 14-åriga dotter ligger och dör och tattare misshandlas och jagas bort av polisen. När Pell Pers storsugga togs berättar om en grisslakt som spårar ur och kan uppfattas som en plädering för vegetarianism. Njugg spar… är en hemsk och sedelärande saga om den gnidige storbonden som plågar sitt folk och sina djur, och som till sist i ren snålhet svälter sig till döds. I På landsvägen, slutligen, möter vi en luffare som blir hunsad och utskastad i snön av en rik storbonde; han skaffar sig dock en gruvlig hämnd.

Norrbo skriver inlevelsefullt, och delvis i suggestiv inre-monolog-stil, men samtidigt objektivt. Slutsatserna får läsaren dra själv.


Elf Norrbo: Rallare och litet till, Ljus (1909), 109 s

Novellsamlingen Rallare och litet till innehåller tio berättelser, varav fem med motiv från rallarlivet. Interneras ger en skrämmande inblick i den torftiga sjukvård som rallarna fick. I Pälsar och mollskinnsrockar leder chefers nonchalans till att en pojke mister ena benet. Literjakt visar hur rallares spritmissbruk har död och elände i släptåg. Tippen går berättar skämtsamt om rallaryrkets farlighet. En nykterhetspredikan, slutligen, är ännu en historia om brännvinets fördärvlighet.

Av de övriga fem novellerna är Långnäbb ett slags litterärt experiment, en berättelse ur spädbarnsperspektiv. I den burleska En affär hankar sig ett finskt skogstorparpar fram med hjälp av skrattretande bedrägerier, en berättelse inte helt fri från stereotyper. Förutbestämdt beskriver kaffe som en dödsbringande drog, illustrerat med ett fall av enfaldig och skrämmande barnmisshandel. När Brun entledigades är en känslosam berättelse om när familjens trotjänare hästen Brun måste avlivas på grund av ålder och förslitningsskador; novellen är ett av flera exempel på Norrbos ömhet för djur. Herran hafva sturan makt skildrar hur en utfattig estlandssvensk, på ett kafé under ett regnoväder, berättar för en sensationslysten journalist om tsartruppernas massmord på civila, ett samtal där cynisk nyhetsjakt övergår i ett uppskakande möte med en chockerande verklighet.

Texten finns tillgängliggjord i Projekt Runeberg.


Elf Norrbo: Tröskverket och en del annat, Åhlén & Åkerlund (1910), 160 s

Elf Norrbo skrev vanligen inte självbiografiskt, men det finns ändå spår av hans bakgrund som grovarbetare och senare journalist i hans verk, som i titelnovellen i samlingen Tröskverket och en del annat. Där möter vi en plågad lokaltidningsjournalist, som fuskar och lurar sig igenom en arbetsdag under ständig tidspress, ansatt av chefer, lokala makthavare och andra som vill styra vad han ska skriva. Han har med tiden mist alla illusioner och ambitioner han en gång haft med sitt yrkesval och därmed även sitt samvete. En bortglömd notis om en arbetare som blivit indragen och stympad i ett tröskverk blir till sist en bild av hans egen tröstlösa tillvaro.

De återstående 13 novellerna har, som vanligt hos Norrbo, blandat innehåll. Vid öfvergången berättar om en banvaktshustru som stressar sig till döds. I Ett litet afbrott upptäcker en brädgårdsarbetare förfärat att hans broders familjs blodiga tragedi blivit förvandlad till en gårdmusikants underhållande visa. Andra, som Så mötas stackare, I tunn kavaj och Jakobs ende vän, ger exempel på nöd och utsatthet i fattig-Sverige. För den goda sakens skull och Sådana ha’ bolagen gjort dem handlar båda om samvetslösa fifflande småhandlare, en framgångsrik och en misslyckad.

I ”Jag får inte” inser en sågverksarbetare till sist varför alla undviker honom; han är sjuk och troligen döende i lungsot. Mor Margtas bön och En sälhistoria är berättelser om djur, den ena skojfrisk, den andra bloddrypande. En skönhetstäflan på Hotell Skoglund är en skämthistoria med burleska drag; ”Vildmarkens son” är en essä om en bortglömd folkpoet; medan När hjärtat opereras, slutligen, är en tablå om en utfattig författares val mellan kärleken och pengarna.


Elf Norrbo: Barnaoffer : en fattig pojkes upplefvelser, Åhlén & Åkerlund (1911), 206 s

Ett genomgående drag i novellsamlingen Barnaoffer är författarens medkänsla och solidaritet med de svagaste i samhället, med särskild uppmärksamhet på kvinnors och barns förhållanden. Då och då återkommer han till sina egna erfarenheter som rallare. Norrbos språk är personligt, spontant och skissartat med många folkliga och dialektala vändningar. Den långa titelnovellen, som upptar närmare en tredjedel av boken och delvis utspelar sig i rallarmiljö, beskriver fattigpojken Lars svåra uppväxt som tidigt föräldralös och plågad tvångsarbetare. Särskilt dröjer författaren vid de vidriga förhållanden för glasbrukens hjälppojkar, med svältkost och tortyrliknande misshandel.

Samlingens övriga 15 noveller är korta och blandar högt och lågt. På hemmet är en rörande berättelse om kärlek på ett hem för svårt handikappade barn, Sista hammarslaget en lika sorglig sådan om en bruksnedläggelse. ”Hallå – Persberg!” är en roande skildring av en växeltelefonists vedermödor, Såld en vemodig betraktelse över en kvinnas fångenskap i ett dött äktenskap. Hederspojken är en hyllning till en trogen hund. I Kalas framhäver en fest klasskillnaderna på ett gods och i en socken. Två allvarligare noveller avslutar samlingen: I En som… slutar en torparflickas drömmar om Amerika i tragedi och i John förmedlas en godsherres erotiska eskapader bland godsets unga kvinnor genom en feminiserad betjänts skvaller.


Hitta böckerna

De här fyra novellsamlingarna finns tyvärr inte på ARABs bibliotek. Vi har av Elf Norrbo: Skövlare : Bild från ödelandet (1909), ”Med Gud” etc (1914), Från stigar och stättor (1925) samt antologin Gästrike-Hälsinge litteratur (1996), där Elf Norrbo finns med. Två av hans novellsamlingar är digitaliserade genom projekt Runeberg: Rallare och litet till samt En midsommarnattsdröm och andra noveller.

Läs mer om Elf Norrbo och hans novellsamling I norrsken och sol.