Kontakta oss | Besök oss | Lättläst | Om oss | English

 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet

Boktips juni 2016

admin, 22 juni 2016.

Evhammar, Micke, Sju dagar i maj / Ordfront : Stockholm, 2016

Det här verkligen en ”klassisk” arbetarroman. Sju dagar i maj handlar om kroppsarbete och berättelsen utspelar sig på en byggarbetsplats. Den etablerade författaren Micke Evhammar är också utbildad byggnadssmed.
Det är ett drama om nutidens arbetsvillkor som iscensätts på detta bygge. Här jobbar Tompa, J:son, Johan, den unge Lillen och Hussein som kommer från bemanningsföretaget Uniqfix. Här finns också rivare från Östeuropa som sover på golvet och en chaufför från Polen som kör 24timmars-pass med öl i kroppen. Sju dagar i maj handlar om att vara tvungen att jobba fast kroppen tagit slut, om stress, missbruk och rasism. Det är en helt igenom maskulin värld, där kvinnor figurerar mest i periferin som besvärliga fruar eller flickvänner.

Men Sju dagar i maj är också en metaroman. Författaren tar spjärn mot Josef Kjellgrens 30-tals roman Människor kring en bro. Sju dagar i maj berättar om arbetets villkor på 2010-talet och 1930-talet. Kort sagt: en välskriven proletärroman med ”skit under naglarna”.

Berardi, Franco, And : phenomenology of the end - sensibility and connective mutation /Semiotext(e) : South Pasadena, 2015

Den marxistiske teoretikern Franco ”Bifo” Berardi skriver om det förändrade arbetslivet, om prekariatet, globaliseringen, den ökande alienationen, fragmentiseringen och det enorma digitala informationsflödet som hela tiden strömmar genom oss. Det resulterar i svärmning - vilket är ett flockbeteende hos insekter…
Berardi diskuterar postkapitalismens inverkan på människans fenomenologi. Det handlar om hur människors känslighet påverkas, hur människor relaterar till varandra och omvärlden, hur man uppfattar tiden och sin plats i världen. Men även förmågan att faktiskt föreställa sig framtiden och estetiska förmågor. Det digitala informationsflödet innebär en ständig stress där vi ständigt är uppkopplade till ett informationsflöde och ideligen måste uppdatera oss för att vara konkurrenskraftiga.
Man kan bara tänka sig vad detta gör med människors empatiska förmåga och förmågan att kunna känna solidaritet med andra.. Men också med människors kreativitet, att kunna tänka utanför boxen… Författaren menar på att ökningen av psykiska sjukdomstillstånd och neuropsykiatriska diagnoser kan relateras till postkapitalismens inverkan på människans fenomenologi. Han nämner: utbrändhet, panikångest, autism, AAD och ADHD. Här refereras till en mängd filosofer, författare, tänkare: som Marx , Eliade, Deleuze, Rimbaud, Burroughs, Freud, Heidegger, Borges, Rilke, Ray Kurzweil med flera. Men även till SF-filmen Blade Runner (!). Berardi är pessimistisk och talar om slutet på världen som vi känner den och om kollaps.

”The abstract totalitarianism of finance and the aggressive identitarianism of disempowered populations are now the masters of the future and political actions will not dispel this alternative because the expanding crowds of unemployed, precarious workers, migrants and displaced and deported people will be swallowed up in the identitarian whirlpool. ” (sid. 329)

Slavoj Žižek, Om Lacan / Hägersten : Tankekraft förlag, 2016, 160 s.

Lacan säges vara svår. Men kanske är livet svårt i-sig. Kanske är människan svår i-sig. Det kan åtminstone diskuteras om det finns något att vinna på att göra de båda, livet och människan,  lättviktiga. Och för den delen om terapeutiska metoder, beteendevetenskap eller piller kan sägas bidra till någonting mer än att få människor att fungera och då utan att ifrågasätta det som dessa människor ska anpassas till. Lacan vidgade på många sätt det psykoanalytiska fältet, inte minst på grund av att han inte höll sig inom disciplinen rent kunskapsmässigt utan läste och inkorporerade en mängd andra influenser (surrealister, Saussure, Lévi-Strauss, Kant, Hegel, Platon… ) i sin praktik. Som Žižek skriver blir psykoanalysen för Lacan:

”djupast besett inte en teori och en teknik för att behandla psykiska störningar, utan en teori och en praktik som konfronterar individer med den mänskliga existensens mest radikala dimensioner . Den vägleder inte individen i hur han eller hon kan anpassa sig till den sociala verklighetens krav; snarare förklarar den hur denna ’verklighet’ överhuvudtaget konstitueras.” (11f.)  Det handlar om att ”uppnå ett sant uppvaknande – inte bara från sömnen, utan också från fantasins trollgrepp som kontrollerar oss i ännu högre grad när vi är vakna.” (s. 72)

Tillsammans med Marx och Hegel (och en hel del andra) ingår Lacan i Slavoj Žižeks vänsterintellektuella arsenal och i denna bok försöker han ytterst förklara varför på ett läsbart, men inte onödigt lättfattligt, sätt. Det kan avslutningsvis påpekas att Žižek inte är den ende som använder sig av den motspänstige Lacan i ett vänstersammanhang – en annan är exempelvis Jodi Dean som gavs ett lästips i förra månaden.

Stempelslag : lesninger i nordisk politisk litteratur / Even Igland Diesen, Ole Karlsen og Elin Stengrundet (red.). Oslo: Novus, 2016. 286 s.

1930-talet var arbetarlitteraturens (av så kallade arbetar- eller proletärförfattare) stora genombrottsdecennium i Sverige. Litteraturen fick en ny skjuts på 1970-talet, med författarnamn som Hans Lagerberg, Kjell Johansson, Gunder Andersson och Per Holmer. Men genren utvecklas ständigt, begreppet pånyttföds och omformas, och på 2000-talet återfinner vi en ny ”våg” med namn som bland annat Åsa Linderborg, Kristian Lundberg, Johan Jönson, Sara Beischer, Marie Hållander, Micke Evhammar  och Jenny Wrangborg. Bara det senaste året har flera nya titlar kommit, men nu på små självständiga förlag: Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse av Henrik Johansson (Rastlös förlag), Baggböleri av Freke Räihä (Smockadoll förlag), och fabriksliv av Eric Pettersson (Escaton).
I en ny norsk antologi beskrivs ”Nordisk politisk litteratur” där arbetarskildringar samsas med feminism och politisk litteratur av 1968-slag. Författare som behandlas är norskan Nini Roll Anker, Dag Solstads 1970-talsromaner, danskarna Hans-Jörgen Nielsen, och Inger Christensen, svenska Susanna Alakoski, en ny nordnorsk roman, Grisehjerter av Ingeborg Arvola, och en uppsats om rappartexter i dagens Trondheim. De svenska forskarna Beata Agrell och Magnus Nilsson bidrar med en stor bakgrundsartikel (Agrell) och en uppsats om ”Den moderna(ste) svenskspråkiga arbetarlitteraturen” (Nilsson).

Bhimrao Ramji Ambedkar 14 April 1891 – 6 December 1956)

Vissa författarskap måste helt enkelt lyftas fram -B.R. Ambedkar även kallad Babasaheb, är just ett sådant. Som synes dog han redan på 1950-talet men han har haft en stor påverkan på efterkommande generationer av arbetarhistoriker, både i Indien och i världen.

Ambedkar var jurist, ekonomiker, politiker och social reformator som arbetade aktivt mot den sociala diskrimineringen av daliterna i Indien (de orörbara), han var likaså en förkämpe för kvinnors rättigheter. Han har även gått till historien som den huvudsakliga författaren till självständiga Indiens konstitution och var likaså Indiens första justitieminister. Han var själv född bland daliterna och ses som en gigant i den indiska frihetsrörelsen. Utanför hemlandet är han däremot mindre känd, men för Indiens lågkastiga och fattiga är B R Ambedkar fortfarande en självskriven ikon.

Foto: Rajanish Kakade, från Sveriges radios webbplats den 22 juni 2016

Vi uppmärksammade honom i tidigare lästips, se även direkt i Kata för dessa två nyförvärvade böcker  :

Zene, Cosimo (red.), The political philosophies of Antonio Gramsci and B. R. Ambedkar : itineraries of Dalits and subalterns

Annihilation of caste : the annotated critical edition / B.R. Ambedkar ; edited and annotated by S. Anand ; introduced with the essay The Doctor and the saint by Arundhati Roy

We also made history : women in the Ambedkarite movement / Urmila Pawar and Meenakshi Moon

Writing caste / writing gender : reading Dalit women’s testimonios / Sharmila Rege.

Caste / Surinder S. Jodhka.

Sveriges radio har uppmärksammat honom vid två tillfällen i “modern tid”, dels 2013 dels i år 2016 den 17 juni:
Per J Andersson, De unga daliterna har flera ledstjärnor
Ur Obs i P1, publicerat söndag 2 juni 2013 kl 13.29

Ulla Gudmundson, skribent och diplomat, En av det moderna Indiens främsta intellektuella Ur Obs i P1, publicerades fredag 17 juni kl 13.04

Senast uppdaterad: 27 juni 2016