Vår historia


Nedslag i vår historia utifrån viktigare årtal, från det att institutionen grundades fram till idag.

Mer detaljerade beskrivningar av vår historia hittar du i Arbetarrörelsens arkiv tjugo år (1923), Hävd och handling (1952), Arbetarhistoria nr 63-65 (90 år), Historia som uppdrag (pdf) (100 år).

1902

Skylt: Stockholms ArbetarbibliotekArbetarrörelsens arkiv och bibliotek grundas som en del av Stockholms Arbetarebibliotek (på en läktare) och är det första arbetarrörelsearkivet i världen. Arbetarrörelsens handlingar ska bevaras för framtiden och ett omfattande insamlingsarbete sätts igång. Initiativtagare är Oscar Fredrik Borge (21/1 1862 – 4/1 1938), engagerad i arbetarrörelsen och arbetande på Stockholms Arbetarebibliotek – och samtidigt fil dr i biologi med sötvattensalger som specialitet.

 

1903

Arkivet öppnar officiellt för allmänheten den 1 november och utgörs av ett enda litet rum i arbetarebiblioteket i Folkets hus, Barnhusgatan 14, 1 tr. Oscar Borge anställs officiellt den 22 november.

1906

Arkivet övergår i LO:s och SAP:s gemensamma ägo den 1 juli. Stadgarna godkänns den 7 september och fastslår bland annat institutionens uppgift ”… att samla och bevara alla trycksaker och skrifna handlingar, som på ett eller annat sätt beröra den svenska arbetarrörelsen, såväl den fackliga som den politiska, äfvensom viktigare tryckalster, som angå den utländska arbetarrörelsen”.

Arkivarien som sköter arkivet ”… är skyldig hålla detsamma öppet för allmänheten på därtill bestämda tider”.

1907

Från och med 1 januari består utrymmena av två rum i Folkets hus, Barnhusgatan 14, 4 tr.

1919

Oscar Borge anställs på hel tjänst.

1927

Oscar Borge, som hittills varit ensam anställd, får en medarbetare: Ivar Dahlberg (1/12).

1930

Flytt till Upplandsgatan 2, där utrymmena består av två rum på nedre botten och fem rum en trappa upp.

1938

Oscar Borge avlider 4 januari. Tage Lindbom tillträder som chef 4 november, 28 år gammal och nybliven doktor i statskunskap med avhandlingen Den svenska fackföreningsrörelsens uppkomst och tidigare historia 1872-1900.

1940

Flytt till nya och större lokaler på Upplandsgatan 4. Från denna tid växer också arbetarrörelse- och folkrörelsearkiv fram i andra delar av landet. Vi bidrar genom organisatoriska insatser till deras bildande. Idag förvarar vi endast undantagsvis lokalt material från områden utanför Stockholm.

1965

Åke Wedin tillträder som ny chef 1 augusti.

1966

Vi omorganiseras och blir från och med den 1 juli en stiftelse med staten jämte LO och SAP som huvudmän.

1967-1968

Folkrörelsearkiven sammansluts i Folkrörelsernas arkivförbund, vars sekretariat fram till september 2004 finns hos oss, och därefter på ArkivCentrum Örebro län.

1975

Lars Wessman tillträder som ny chef 1 december.

1977

Vi fyller 75 år och flyttar in i nya lokaler på Upplandsgatan 5. Samma år börjar tidskriften Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (MARAB) utkomma.

1980

Vi är värdar för IALHI:s elfte årskonferens, som dokumenteras i Arbetarhistoria nr 16.

1981

Vårt forskningsråd bildas.

1984

Tidskriften Meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek byter namn till Arbetarhistoria.

1988

Biblioteket börjar att katalogisera beståndet i Libris, Sveriges nationella bibliotekskatalog.

1994

Rudolf Meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia instiftas den 23 juni när professor Rudolf Meidner fyller 80 år.

1998

Karin Englund tillträder som ny chef 1 mars.
Vi flyttar åter till nya lokaler, än en gång på Upplandsgatan 4 och nu inrymt i två kontorsvåningar.

1999

Vi skaffar oss en ny arkivdepå i en före detta gruvstuga i Grängesberg. Depån är bemannad.

2001

Biblioteket inför katalogsystemet Mikromarc.

2002

Vi firar vårt 100-årsjubileum med att bland annat ge ut tre böcker: Klass i rörelse, Historia som uppdrag och Världen i källaren. Vi är återigen värdar för IALHI:s årskonferens.

2005

Lars Ilshammar tillträder som ny chef.

2007

Vi lämnar den gamla lapphanteringen i biblioteksutlåningen och tar i bruk ett lånehanteringssystem, helt integrerat i bibliotekskatalogen.

2009

Vi påbörjar övergången till arkivredovisningssystemet CALM.

2012

Hela institutionen flyttar från lokalerna vid Norra bantorget till Flemingsberg.

2013

Lars Ilshammar slutar som institutionschef.

2014

Nina Sjöberg tillträder som ny institutionschef.

2015

Verksamheten i depån Grängesberg avslutas i och med årsslutet 2015. Allt material flyttat till Flemingsberg, förutom fanorna som flyttas till depån på Runö folkhögskola, Åkersberga. Delar av Runö-magasinet flyttas till Flemingsberg.

2016

Nina Sjöberg slutar som institutionschef.

Mikael Eivergård tillträder som som ny institutionschef.

2019

Mikael Eivergård slutar som institutionschef.

Monica Sparrman tillträder som t f institutionschef i maj 2019.

2020

Håkan Nilsson tillträder som institutionschef i augusti 2020.

2023

Håkan Nilsson slutar som institutionschef.

Jeanette Gustafsdotter tillträder som institutionschef 1 september 2023.

2024

Joakim Johansson tillträder som institutionschef 1 maj 2024.