Tema: hembiträden


Hildur Lovisa Lundgren (Privat foto)

Pigan Hildur Lovisa Lundgren 1911. (Foto: privat)

Till seminarierna under Hembiträdesveckan i november 2011 presenterar vi tips på relevant och fördjupande litteratur.

”Hembiträden” använder vi som en övergripande term, dit hushållsarbete och -tjänster i vidare mening kan räknas. Se en kort etymologisk genomgång längre ned på sidan.

Våra lästips

Facklitteratur om hembiträden
av Hans Larsson och Mats Myrstener

Tips på böcker och artiklar i ämnet, vissa kommenterade mer utförligt.

Upplysningsskrifter om hembiträden
av Jenny Edlund och Mats Myrstener

Tips på skrifter i ämnet, utgivna främst av fackliga och politiska organisationer.

Skönlitteratur om hembiträden
av Kalle Laajala och Mats Myrstener

Tips på böcker, korta kommentarer och exemplifierande citat.

Om Tjänarinnebladet
av Martin Hedlund (praktikant)

Utgavs 1905-1908 av Stockholms Tjänarinneförening. Digitaliserad och tillgänglig i pdf-form. Läs mer om tidskriften och tjänarinnorna.

Sök på egen hand i vår bibliotekskatalog

Ämnesområdet erbjuder en stor mängd sökingångar till vår bibliotekskatalog Kata. Här listas de viktigaste ämnesorden: Hembiträden; Hushållsarbete; Hemarbete; Hemarbetare; Kvinnliga gästarbetare; Kvinnor, arbete och arbetsmarknad; Gästarbetare; Invandrarkvinnor, arbete och arbetsmarknad; Kvinnlig arbetskraft, i utlandet; Migration, genusaspekter; Internationalisering, genusaspekter; Transnationalism.

En liten etymologisk genomgång av några begrepp

Utifrån Svenska Akademiens ordbok (SAOB).

Piga

Belagt sedan 1500-talet. Från början betecknande flickor i allmänhet. Från 1600-talet främst tjänsteflickor, se även hembiträde, mamsell, jungfru, tjänarinna. Beteckningen levde fram till 1900-talet, andra världskriget, inte minst på landet.

Se till exempel Byns sista piga : en skånsk byskildring från 1920-talet / Alice Hulting (1979); En liten piga minns / Elsa Johansson (2007); En piga i USA : ett pennskafts äventyr / av Inge Lund (1917); Olle Hedberg: Iris och löjtnanshjärta (roman, 1934); Ester Blenda Nordström: En piga bland pigor (reportage, 1914); Moa Martinson: Pigmamma (1928)

Jfr nedsättande benämningar som pigarbete, pigadonis (tjejtjusare), pigbod, pigbröllop, pigbänk, pigdagsverke, pigfasoner, pigförnäm, piggöra, pigkammare, pigkista, piglitteratur, pigsjuk, pigspegel, pigspråk, pigstol, pigstuga, pigsyssla mm.

Hembiträde

Belagt första gången 1919 (då synonymt med tjänarinna).

Jungfru

Belagt sedan medeltiden (från början betecknande flickor av adlig börd). ”Jungfru är snart en föraktelig titel som inga andra än tjenstefolk kunna tåla” (historikern Sven Lagerbring, 1764). Termen degenererar därefter, en ”jungfru” skulle ju vara oskuld, och på 1700-talet benämns som tjänstefolk både pigor (med lägre rang), och jungfrur (i städerna). Jungfrun serverade té, städade och passade opp, och kunde till och med bistå vid förlossningar.

Se t.ex. Per Hallström: Erotikon (lustspel, 1908).

”Har på senare tid börjat ersättas av hembiträde” (1935).

Tjänarinna

Belagt sedan 1500-talet, som ”kvinnlig tjänare”, ”trotjänarinna”, som då ofta då betjänade husets fru i finare familjer. På 1700-talet ofta som obetalt arbete i hemmet (mot mat och husrum). Belagt som yrkestitel i pressen så långt fram som till 1903.

”Att många hem nu saknar tjänarinnor beror på allt det hån som författare till böcker och pjäser hopat över dem genom tiderna”. (Moa Martinson: Bakom svenskvallen, 1944).

Se även: