Michelle Haberland, Striking beauties : women apparel workers in the U.S. South, 1930-2000 / Athens : The University of Georgia Press, 2015, xi, 228 s.
Klädtillverkningen i den amerikanska södern är på grund av sin storlek, sitt beroende av kvinnlig arbetskraft samt dess breda geografiska räckvidd en viktig men ofta förbisedd industri i historieforskningen.
Haberland har genom att undersöka denna bransch – från dess stora expansion från slutet av 1930-talet till dess nedläggning i slutet av det tjugonde århundradet – lyckats fånga, synliggöra och förbinda de problem som yrkesarbetande kvinnor mött i modern historia samt söderns kultur- och arbetshistoria.
I denna bok får vi ta del av hur klädtillverkningsindustrin bidrog till tillväxten av fackföreningar, ny teknik och kapitalinvesteringar men även hur denna industri bidrog till spänningar och konflikter orsakade av ras och könsskillnader, inte bara i den amerikanska södern utan i landet som helhet.
Sheila Rowbotham, Rebel crossings : new women, free lovers, and radicals in Britain and America / London ; Verso, 2016, 502 s.
I denna bok får vi följa sex individer från Storbritannien i skiftet mellan 1800-tal till 1900-tal. Rowbotham låter oss följa med på dessa personers resa i vilken de rör sig från Storbritannien och den gamla världens värderingar mot USA och den nya världens utopier. 
Genom dessa personers förflyttningar både i faktisk- och metaforisk mening ges läsaren ett fascinerande perspektiv på feminismens, socialismens och anarkismens historiska växelverkan. Vi får även en bild av den begynnande självkänsla som började medvetandegöras hos kvinnor under denna period vilken spelade – och har spelat, en mycket vital roll för kvinnor som sökt och kämpat för frigörelse.
Katharina Karcher, Sisters in arms : militant feminisms in the Federal Republic of Germany since 1968 / New York : Berghahn, 2017, ix, 163 s.
I den här boken redogör Karcher för hur feministiska idéer började antas av västtyska vänsterorganisationer från 1960-talet och framåt.
Karcher ger ett nytt och uppfriskande perspektiv på hur grupper som Baader-Meinhof Gruppen, Red Army Faction (RAF) men även mer bortglömda grupper av aktivistiska kvinnor som Red Zora genom sina våldsamma taktiker och radikala handlingar konfronterande och utmanade angelägenheter som abortförbudet, våld mot kvinnor och villkoren för kvinnliga arbetare i tredje världen. 
Men boken presenterar inte enbart en ensidig bild av dessa grupper och de aktioner de deltog i, den visar också att dessa grupper ofta gick isär både ideologiskt och taktiskt samtidigt som de alla demonstrerade kraften av militant feminism i efterkrigets proteströrelser.
Catherine Morris, Rujeko Hockle (red.), We wanted a revolution : black radical women, 1965-85, a sourcebook / New York : Brooklyn Museum, 2017, 318 s.
Denna bok bygger på en utställning med samma namn som ställdes ut på Brooklyn Museum från 21 april till 17 september 2017. Själva utställningen undersöker de politiska, sociala, kulturella och estetiska prioriteringarna hos färgade kvinnor under framväxten av andra vågens feminism, vilket gör den till en av de första stora utställningarna som lyfter fram färgade kvinnornas röster och erfarenheter.
Utställningen har bidragit till att förändra de uppfattningar som finns kring denna betydande periods inställning till ras, feminism och politisk handling. Men den ger även goda exempel på hur periodens konstproduktion och konsthistoria såg ut.
Boken som är utgiven i samband med utställningen publicerar därtill en rad sällsynta och mindre kända dokument från samma period, producerade av artister, författare, kulturkritiker och konsthistoriker. 
Dessa dokument innehåller till exempel artiklar, manifest och brev från viktiga publikationer.
Boken hjälper läsaren att utveckla ett nytt narrativ kring konsthistoria och feminism då den visar på den stora bredd av svarta kvinnor som skapade konst och även engagerade sig i konstvärlden och politiken från mitten av 1960-talet till mitten av 1980-talet.
Det finns även ackompanjerande volym som bland annat innehåller essäer, intervjuer, fotografier och en bibliografi.
Premilla Nadasen, Household workers unite: the untold story of African American women who built a movement / Boston: Beacon Press, 2015, 240 s.
De afroamerikanska hemarbetare som levde och verkade från 1950-talet till 1970-talet är en historiskt missförstådd yrkesgrupp enligt Nadasen. Denna bok reda ut de otaliga myter och missuppfattningar som finns kring denna grupp.
Till skillnad mot vad kanske många tror så var dessa kvinnor inte alls maktlösa offer inför de fördomar och den rasism som präglade samhället och deras arbetsgivare under denna tidsperiod.
Tvärtom utvecklade de unika strategier för social förändring och bildade aldrig tidigare skådade allianser med aktivister när det gällde både kvinnors- och afroamerikanska medborgares rättigheter.
I denna bok får vi genom personliga berättelser ta del av hur denna yrkesgrupp oupphörligt möttes och organiserade sig för att ge deras yrke värdighet, juridiskt erkännande, högre löner och bättre arbetsförhållanden.
Edda Manga, Rebecca Vinthagen (red.), Utvägar : feministiska allianser för en solidarisk framtid / Stockholm : Ordfront, 2015, 213 s.
Genom intervjuer, essäer, tal, samtal och poesi har i denna antologi ett antal betydande personer inom feminismen bidragit med sina visioner kring hur en feministisk framtid kan se ut.
Antologin utgår ifrån kvinnorättskonferensen Nordiskt Forum som hölls i Malmö i juni 2014. I boken presenteras således ståndpunkter och reflektioner från de som deltog i konferensen men den innehåller även röster från den aktivistiska Feministisk Festival Malmö som ägde rum samtidigt.
I texterna ryms rasifierade-, trans- och funktionsnedsattas perspektiv men även röster från de som inte alls brukar inkluderas.
Efter en genomläsning av texterna i boken får läsaren dels en temperaturmätning på det politiska klimatet 2014–2015 med en brinnande flyktingkris och exploderande nationalism samtidigt som den lämnar efter sig en hoppfull bild av att genom kamp och ett starkt systerskap kan vi förändra framtiden.
Kristen Ghodsee, Second world, second sex : socialist women’s activism and global solidarity during the Cold war / Durham: Duke University Press, 2018, 306 s.
Den dominerande insats för kvinnors rättigheter som i FN gjordes av kvinnor från de statssocialistiska länderna i Östeuropa, ”den andra världen”, har tenderat att falla i glömska eller bli ignorerad.
Ghodsee fokuserar på dessa och afrikanska kvinnors aktivism under det av FN proklamerade Internationella kvinnoåret (1975) och det därpå följande Kvinnornas årtionde (1976-1985).
Boken pekar dessutom på avgörande skillnader vad gäller tankevärld, utgångspunkter och strategi mellan en snarast opolitisk västerländsk feminism och en politisk (socialistisk) sådan i andra och tredje världen.
Kristen Ghodsee, Why women have better sex under socialism : and other arguments for economic independence / New York : Nation Books, 2018, 220 s.
Ghodsee har under en lång följd av år studerat vad som hände med östeuropeiska kvinnors rättigheter under övergången från statssocialism till kapitalism.
Utan att skygga för det tidigare systemets avigsidor, kan hon ändå konstatera att socialism kan leda till ekonomiskt oberoende, ökad jämlikhet mellan könen, bättre arbetsvillkor och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv.
Hon pekar på motsatsen vad gäller livet under kapitalism: markanta inkomstklyftor och ojämlikhet mellan man och kvinna, större delen av ett oavlönat hushålls- och vårdarbete faller på kvinnor, minskad eller försvunnen möjlighet till laglig abort, kraftigt ökad prostitution…
Friederike Beier, Lisa Yashodara Haller, Lea Haneberg (red.), Materializing feminism : postitionierungen zu ökonomie, staat und identität / Münster : Unrast, 2018, 239 s.
Utgångspunkten är att vi lever i en kapitalistisk värld och att vi inte kan bortse från detta. Kapitalismen griper in i och färgar samtliga sociala förhållanden. Så även, naturligtvis och följaktligen, de förhållanden som råder mellan könen. 
Denna antologi önskar förtydliga detta i syfte att förändra och talar för en materialistisk feminism som riktar fokus och kritik mot rådande ekonomiska, samhälleliga och politiska förhållanden, söker en motståndspraxis och motstrategi.
Frigga Haug: Der im gehen erkundete weg : marxismus-feminismus / Hamburg : Argument, 2015, 384 s.
Vad är marxistisk feminism?
Hur ser förhållandet marxism feminism ut?
I syfte att reda ut och förklara ger sig Frigga Haug ut på en slingrande resa genom historien. Att denna resa även bär självbiografiska drag är inte märkligt – Frigga Haug, född 1937, har en lång bana som aktivist på vänsterkanten bakom sig och har ägnat en stor del av sin forskarkarriär åt frågor som kretsar kring kollektiva minnesprocesser och feminism och marxism.
Sara Ahmed, Att leva feministiskt / Hägersten : Tankekraft, 2017, 323 s.
”Feministisk medvetenhet kan kännas som när en strömbrytare slås på.
Att stänga av kan vara nödvändigt för att överleva i den värld som vi befinner oss i, som inte är en feministisk värld. Feministisk medvetenhet är när standardläget är att ha strömbrytaren på. Om du inte slår av den är du på. Kanske är detta motsatsen till det vanliga läget, där du behöver kopplas om för att vara på. Inte undra på: det kan vara utmattande.
Ibland kan det till och med kännas som om du blir lika utmattad, eller mer utmattad, av att lägga märke till sexism och rasism: det är trots allt när du lägger märke till det som det blir verkligt. Och ibland kan det vara frestande att tänka: det skulle vara mindre jobbigt om jag bara kunde sluta lägga märke till sexism och rasism. Det vore lättare att släta över det.
Själv tycker jag inte att det är ett enkelt alternativ. Och jag tror inte att det alltid är tillgängligt som alternativ: för när du väl släppt in världen skulle du behöva sluta vara det subjekt du har blivit för att kunna avskärma dig från den. Jag tror att det är givet: när du väl blir en person som lägger märke till sexism och rasism är det svårt att sluta vara den personen.” (45f.)
Karolina Hansson & Elina Pahnke (red.), Sexjournalen / Stockholm : Leopard förlag, 2015, 153 s.
Denna tämligen unika antologi inleds med dessa två meningar:
”Vi får höra att vi är horor när vi ligger. Vi får höra att vi är tråkiga och pryda om vi låter bli.” (s.7)
Tyvärr är detta sant i alldeles för hög utsträckning, emedan kvinnans sexualitet traditionellt definieras utifrån manliga kriterier. 
För att skapa en motbild i förhållande till det förhärskande manliga perspektivet har bokens redaktörer bett 40 unga tjejer att med egna ord beskriva sin sexualitet och sina olika erfarenheter av den – alltifrån det mjuka och roliga, till det kåta och snuskiga.
Det är med andra ord en mycket viktig bok i en ständigt pågående kamp som kvinnor i alla åldrar för i syfte att låta var och en definiera sin egen sexualitet.
Eller som ”Elin” skriver i rubrikstil:
”Jag knullar i motvind […] Jag knullar i protest” (s. 147-148)
Vered Kraus, Yuval P. Yonay, Facing barriers : Palestinian women in a jewish-dominated labor market / Cambridge : Cambridge university press, 2018, xv, 285 s.
Sakta men säkert har palestinska kvinnor börjat kunna arbeta som en minoritet på den legala arbetsmarknaden i Israel. 
Föga förvånande är skillnaden i fråga om arbetslöshet och lön är högre respektive lägre för de palestinska kvinnorna än för de judiska. En vanlig förklaring till detta är att diskrepansen kan härledas till den arabiska kulturen och den islamska trosuppfattningen.
Författarna till denna vetenskapligt väl belagda bok lyckas däremot peka ut andra, mer känsliga, orsaker, nämligen: den israeliska statens politik och en påtaglig diskriminering i landet.
Genom att studera kvinnor tillhörande diverse palestinska grupper, såsom muslimer, beduiner, druser, kristna och palestinier som inte är bosatta i Jerusalem, påvisar de hur levnadsvillkoren för kvinnor i samtliga nyssnämnda grupper påverkar deras möjlighet att få ett jobb och vad för slags jobb de kan få.
Alexis Leanna Henshaw, Why women rebel : understanding women’s participation in armed rebel groups / London : Routledge, 2017, xiii, 133 s.
Hur många kvinnor deltar i väpnade motståndsrörelser, och på vilka bevekelsegrunder gör de det?
Dessa är de övergripande frågor som besvaras i boken, vars författare samlat in och analyserat uppgifter från över 70 rebellgrupper över hela världen. 
Det visar sig att kvinnor på olika sätt deltar i en betydande majoritet av de studerade motståndsrörelserna och att de oftast går med i vänsterorienterade sådana. Huvudsakligen agerar kvinnor som ingår i en rebellgrupp stöd till de stridande männen och är själva inte i närheten av striderna, även om det finns grupper där kvinnor strider och även har ledande positioner av något slag.
Boken rekommenderas till alla som är intresserade av politisk forskning, internationella relationer, samt genus- och kvinnostudier.
Toupin, Louise, Wages for housework : a history of an international feminist movement, 1972-77 / London : Pluto press, 2018, x, 323 s.
”The International Wages for Housework Campaign” var en global feministisk och social rörelse, som tog sin början inom ett nybildat internationellt feministiskt kollektiv, grundat i den italienska staden Padua 1972 och som upphörde sex år senare.
Genom organiserat motstånd och offentliga debatter rörande hur arbetsfördelningen mellan könen baserades på förlegade könsroller. Där männen vanligen löneslavade fick kvinnan oftast slava i hemmet, samt ta hand om eventuella barn. Därav följde en ojämlikhet, där dessa män per definition hade mer fritid än kvinnorna.
I denna vederhäftiga bok presenteras, för första gången på engelska (ty boken är översatt), rörelsens historia ur ett internationellt perspektiv. Toupin har verkligen gått grundligt tillväga i arkiven i ett halvdussin länder, samt intervjuer med några av rörelsens grundare och aktivister.
Shahrzad Mojab, (red.), Marxism and feminism / London : Zed books, 2015, viii, 392 s.
I denna antologi har Mojab samlat 15 essäer som på olika sätt belyser hur marxismen och feminismen förhåller sig till – och kan korsbefrukta – varandra.
Bakom essäerna står 13 akademiker verksamma inom en mängd olika discipliner. 
Antologin är indelad i två delar, där den första tar upp frågan om klass och ras inom marxismen och feminismen och den senare fokuserar på marxist-feministiska nyckelord. Essäerna behandlar ämnen såsom genusrelationer, demokrati, olika former av patriarkat, intersektionalitet, nationer och nationalism och revolution.
Det är bara att hoppas att så många kvinnor och män som möjligt läser ”Marxism and feminism”.
Lorraine Bayard de Volo, Women and the Cuban insurrection : how gender shaped Castro’s victory / Cambridge : Cambridge university press, 2018, xi, 272 s.
Som ett korrektiv till den gängse bilden av den kubanska revolutionen blir läsaren här serverad en historieskrivning som slår hål på det maskulina narritiv som länge präglat hur denna händelse beskrivits. 
Med hjälp genusanalys, vittnesmål från kvinnliga rebeller och arkivmaterial påvisar författaren vilken avgörande roll kvinnor hade för revolutionärernas seger – framförallt när det gällde sådant som att smuggla varor, gömma vapen och sprida propaganda, men även på slagfälten.
Utöver detta hittar hon även belägg för att maskulinitet och feminitet användes som taktiska vapen i striden för att få det kubanska folket på revolutionärernas sida.
Carl A. Stabile, The broadcast 41 : women and the anti-communist blacklist / London : Goldsmiths Press, 2018, 274 s.
När det kalla kriget ännu var ungt, blev 41 kvinnor svartlistade och utestängda från sina arbeten inom den amerikanska radio- och televisionsindustrin.
Den uttalade anklagelsen från en dominerande vit och manlig omgivning var att de var kommunister.
Men Stabile visar att det handlade om något djupare än så, att de bedömdes vara alltför progressiva och att de ansågs vilja framföra en bild av verkligheten som inte stämde överens med bilden av den traditionella amerikanska familjen och andra hyllade amerikanska värderingar. 
Genom att svartlista dessa kvinnor kunde den traditionella vita och mansdominerade bilden av familj och samhälle stadfästas utan konkurrens.
Boken skildrar dessa svartlistade kvinnors liv och arbete. Men den skildrar även den andra sidan, starka antikommunistiska krafter dominerade av vita, av företagsledare och politiker som Ronald Reagan och inte minst J. Edgar Hoover och FBI.
Anne Zacharias-Walsh, Our unions, our selves : the rise of feminist labor unions in Japan / Ithaca, London : ILR Press, 2016, 216 s.
Boken Our Unions, Our Selves… utforskar hur skillnader i den japanska fackföreningsrörelsen och arbetsmarknaden har påverkat japanska kvinnors möjligheter. Även deras arbetsliv, då de ofta hamnar i lågavlönade och tillfälliga arbeten medan männens karriärer är oftare fulltid och permanenta.
Till detta kommer att en stor del av fackföreningarna är bundna inte till industri eller region, utan till företagen, och oftast fokuserar på de permanenta arbetstagarnas problem (männens). 
En lösning var fackföreningsrörelser som var endast för kvinnor, men som Zacharias-Walsh blev varse om, så var det svårt för dessa gräsrotsrörelser att få större medlemstal och sprida sin influens.
Boken har två delar; en som följer två grundare av Women’s Union Tokyo, och en som följer ett projekt mellan fackföreningsaktivister i både USA och Japan för att utveckla de japanska kvinnornas möjligheter att stärka sina fackföreningar och genom dem, förhoppningsvis påverka sin situation i arbetslivet.
Emma Goldman, Anarchy and the sex question : essays on women and emancipation, 1896-1926 / Oakland : PM Press, 2016, 150 s.
För Emma Goldman var anarkism en stor drivkraft i livet, både av sig själv, och som grunden i hur livet (samhället, och människan) skulle formas.
Men likaså har sex en fundamental plats, i livet, i samhället, i relationer, och, på så vis, i anarkismen. 
Goldman skrev aldrig någon längre, sammanhängande text om sex, kvinnors relation till sex och kärlek, och anarkism, utan, som Shawn Wilbur visar på i sin introduktion av den samling texter från Goldman om dessa ämnen, så var hennes tankar om detta spridda ut i tal, intervjuer och (publicerade och opublicerade) korta texter igenom hennes liv.
Det är vad denna bok både exemplifierar och samlar, och även om saknaden av en sammanhängande tråd kan vara frustrerande för något så vitalt, är det kanske det som bevisar det fundamentala i Goldmans idéer om sex och anarkism; det fanns ingen möjlighet att samla detta till en längre sammanhängande text.
Emily K. Hobson, Lavender and red : liberation and solidarity in the gay and lesbian left / Oakland : University of California Press, 2016, 309 s.
Historien om USAs HBT-rörelse har ofta varit definierad av Stonewall och kampen mot AIDS, nästan till en sådan grad att allt annat mellan dessa har försvunnit ur historien.
Lavender and Red motverkar denna historieskrivning genom att fokusera på vänsterradikala homosexuella aktivister, som band samman kampen för HBT-personers rättigheter till socialism, antimilitarism och antikolonialism, speciellt mot USAs utrikespolitik under kalla kriget och gentemot Latin- och Centralamerika. 
Hobson ryggar däremot inte från faktumet att många av dessa vänsterradikala HBT-grupper var i majoriteten vita, speciellt i San Fransiscos Bay Area. Vilket är det område och de grupper Hobson fokuserar på genom åren 1969-1991, från kalla kriget upp genom kampen mot AIDS, vilket också påverkar tiden bortom bokens omfång, då många av de aktivister som arbetat för dessa sakfrågor också dog i AIDS.
Detta leder till en annan sorts queeraktivism i tiden efter kampen mot AIDS, men som Hobson visar är tiden mellan Stonewall och AIDS-kampen mycket viktig i sig självt.
Tidigare boktips på samma tema:
Veronica Palm, Systerskap : en feministisk idébok / Stockholm : Volante, 2018, 266 s.
Yvonne Hirdman, Medan jag var ung : ego-historia från 1900-talet / Stockholm : Ordfront, 2015, 367 s.
Leta Hong Fincher, Betraying Big Brother : the feminist awakening in China / London : Verso, 2018, 248 s.
Johanna Palmström, Det gäller livet : en biografi om Gudrun Schyman / Stockholm : Leopard förlag, 2018, 364 s.
Elin Jäderström, Hennes excellens Agda Rössel : från banvaktstugan till FN-skrapan / Stockholm : Atlantis, 2018, 272 s.
Gunilla Carlstedt & Annika Forssén, Arbete för livet : kvinnor berättar om svenskt 1900-tal / Stockholm : Carlssons, 2018, 272 s.
Laboria Cuboniks, The xenofeminist manifesto : a politics for alienation / Brooklyn : Verso, 2018, 95 s.
Julia L. Mickenberg, American girls in red Russia : chasing the Soviet dream / Chicago : Chicago University Press, 2017, 427 s.
Holly Lewis: The politics of everybody : feminism, queer theory, and Marxism at the intersection / London : Zed Books, 2016, 340 s.
Laurie Penny, Sex, lögner och revolution / Stockholm : Ordfront, 2015, 253 s.
Lori Jo Marso, Politics with Beauvoir : freedom in the encounter/ Durham : Duke University Press, 2017, 253 s.